Arkiv för månad oktober 2010

Halloween och vackra bilder

31 oktober 2010

Ibland överfaller kreativiteten mig. Ja, överfaller. Igår kväll gick jag med kameran i handen på väg till halloweenmiddag hos grannarna. Jag gick ensam och skulle hinna ikapp resten av familjen. På motorhuven på Audin (den är till salu förresten) lyste regndropparna i ljuset från gatubelysningen. Jag tog fram kameran för att föreviga. Kanske jag skulle kunna ha en droppbeströdd motorhuv i paketet med workshopbilder. Tyvärr hade jag inte blixten påslagen och fick för lång slutartid så bilden blev bara ett virrvarr av droppar som gjorde fula streck i bilden.

Eller vänta nu! Streck, så coolt :) Undrar hur det blir om jag… eller om jag… och så blev jag kvar vid motorhuven som är till salu. Ett bra tag tills jag uttömt idén med rörliga vattendroppar i olika mönster :D Jag måste jobba mer med långa slutartider och enkla motiv som i rörelse kan ge annorlunda effekter.

Imorrn kör vi workshop i eKorren och då har jag med mig mina nya associationsbilder som jag fick hem från framkallning förra veckan. Nu har jag nära hundra bilder med olika motiv och olika symboler att arbeta kreativt med på workshops eller andra möten. Det är så kul att höra hur olika frågor kan besvaras med hjälp av en bild och de associationer som uppstår. Ett exempel är ”Det är lite struligt hos oss, ja kanske kaos till och med, jag ser änder som jaga efter en brödbit, de slåss och bråkar och det är fart och kaos. Det är jag som är brödbiten!” :) Det finns få sätt att få en situation förklarad så bra, som med hjälp av en bild och lite metaforer :D

Första kursen i kognition klar

28 oktober 2010

Vilka lärdomar! Vilka insikter! Vilka sköna tankar jag tänkt under den första kursen i kognition. Läs själv ett stycke ur min sista uppgift, Reflektion över eget lärande:

På samma sätt är allt det jag lärt mig under den här kursen tolkat och format av de aktiverade schemata som byggde upp mina förväntningar inför kursen, och som jag innan vi började beskrev i det första kapitlet. Jag skrev ner dessa förväntningar innan jag visste att detta påbörjade en tolkningsprocess som följt mig genom hela kursen. När jag nu läser kapitlet igen, och skriver dessa rader upptäcker jag plötsligt den röda tråden. Denna röda tråd har intresserat mig för Gärdenfors och teorier om minnen, lärande och modeller, men ignorerat Norman och hans idéer om design och förståelsen av användandet av föremål.
Har jag därmed varit mina egna förväntningars slav, eller har jag bildat mig mina egna uppfattningar? Den frågan tror jag att jag väntar jag med tills jag kompletterat mina högskolemeriter med några poäng i filosofi ;)

Snacka om rekursiva tankar om lärande och förväntningarnas påverkan. Jag har lärt mig massor massor, men just detta sista är ju coolt ur ett workshopperspektiv. Det jag primar din hjärna med tidigt i mötet påverkar och styr tolkningen av dina sinnesintryck vilket påverkar vilken information du sedan tar till dig och hur du lär dig och drar slutsatser. Använt rätt kan detta vara ett verktyg för gruppen att arbeta effektivt.

Tänk dig in i situationen att vi primar gruppen med tankar om aktivt lyssnande, förståelse och inlevelseförmåga. Det jag hör dig säga väcker då inte upp mina egna argument som jag sparat och sugit på så länge. Det gör mig mer intresserad av dina tankar och idéer och får mig att be dig berätta mer istället för att avbryta dig.

Av en händelse tänker jag på Aldous Huxleys Du Sköna Nya Värld ;)

Det går i ett

25 oktober 2010

När kommer man över den där puckeln som man vandrat uppför så länge? För efter den ska det ju lugna ner sig så att man kan ägna sig åt det man borde…och inte bara åt det man vill ;) Och plötsligt ser jag att jag skriver ”man” som att jag tar avstånd från det jag tycker, eller vadå? Jag är väl inte inne i eller uppe på nån puckel. Jag är mitt i en virvelvind :)

Har möte imorrn på vårt fina kontor med Sundsvalls Kommun, Mittuniversitetet och Nordic Peak i ett projekt som döptes till (se där, mer neutrumretorik :) till eKorren. När ni ser maskoten så förstår ni ju varför… Det är ett jäkligt häftigt projekt där vi vill påskynda samhällsomställningen genom effektiva och individorienterade e-tjänster! Kom ihåg var ni hörde det först, men e-tjänstedriven medborgarutveckling är något jag tror på, som ett komplement och klockren sidekick till medborgardriven e-tjänsteutveckling ;)

Klyschan Ingen kan göra allt, men alla kan göra någonting är också jätteviktig.  Marginalisering är en jobbig psykologisk effekt som hindrar vårt enskilda samhällsengagemang. Dels är min egen del försvinnande liten i ett globalt perspektiv, och dels ser jag sällan effekterna av mina insatser. Mätning, redovisning och kommunikation är viktiga verktyg för att råda bot på detta, både när vi är anställda och privata. Bara att skriva om det får det att vattnas i munnen på mig. Det här tar tid, lång tid, men det blir bra, och det är så spännande att arbeta med :)

Väl godkänt på Sundsvall 42

20 oktober 2010

Idag har Sundsvall 42 startat. Vi har haft den första dagen med föreläsningar i delkonferensen om öppenhet, delaktighet och samproduktion. I år fokuserar vi på Open Innovation och Open Source. De föreläsare och samtal vi haft idag får väl godkänt. Det hände mycket i mitt huvud under föreläsningarna och fick mycket insikt.

Ikväll ska jag hålla välkomsttalet på banketten. Det blir ju spännande om än en gnutta nervöst. Vi har hört så många bra föreläsare och föredragshållare idag att jag blir matt bara av att jämföra mig med dem. Vilket jag ju inte ska göra, utan bara vara mig själv ;)

Jag kommer att toucha kognition som ju fascinerar mig stort just nu. Och eftersom man presterar bättre när man är på bra humör har jag ju bra förutsättningar eftersom jag just fått ett VG på min inlämningsuppgift om problemlösning och implicita minnen :) Det är det tredje VG:t i rad så nu vore det väl fanken om jag inte skulle få ett VG på hela kursen när det bara är två uppgifter kvar. Jag, tävlingsinriktad och överambitiös? Nääääee…. ;)

Från barder till robotar med förståelse i bagaget

5 oktober 2010

Har just läst sista delen i Gärdenfors spännande bok Tankens vindlar. Sista delen handlade om berättande, media och kunskap och var en skön mix av reflektioner. Jag fick flera aha-upplevelser om kapitel som bland annat handlade om aha-upplevelser :) Kommunikation mellan människor är förmedling av kunskap på ett eller annat sätt. För miljoner år sedan kommunicerade vi med gester och dans. En rätt spartansk form av kommunikation kan tyckas. Svårt att skilja på historia och framtid! Svårt att skilja på verkligt och uppdiktat. Med talspråket fick vi helt andra möjligheter att förmedla budskap till varandra. Det blev större möjligheter att föra kunskap vidare över generationsgränser. Vi kunde knyta platser och riktning till våra sagor. Vi kunde underhålla relationer och planera vårt gemensamma arbete. En stor revolution kan tyckas.

Men frågan är om inte det skrivna språket är en större revolution! Med boken fick vi en fantastisk minneshjälp för alla berättelser som vi behövde för att utbilda och bibehålla samhällets kultur. Den nyvunna kapaciteten använde vi till att utveckla nya tankemodeller. Vi började tänka abstrakt och skapa teoretiska modeller av vår omvärld. Berättarformen utvecklas också. Från att ha byggt på utmaningen att komma ihåg historierna kunde nu författarna utveckla nya strukturer och nya former av intriger i romanform. Boken gav helt andra möjligheter att föra läsaren framåt mot crescendot i sagan än vad den talande barden hade gjort.

Det som är så coolt är att boken inte bara gett oss ytterligare ett sätt att förmedla berättelser och kunskap. Den förändrade helt sättet att bygga historier på, och utvecklade indirekt också innehållet. Om de möjligheter som framtida medier ger, både multimedia och robotar, skrev jag mitt inlägg som en av uppgifterina i kognitionskursen. Min tanke var att robotar kan sluta cirkeln och komma bort från det intensiva kravet på läsande till en utveckling och utbildning som bygger på dialoger med och handledning av robotar :) Läs själv i Inlämningsuppgift 2a Inlägg RevA.