Arkiv för månad mars 2011

Fantastiskt korkade postkodlotteriet

31 mars 2011

Fy för den lede. Här har dagen varit så bra. Jag har producerat ett tight projektkontrakt och jag har haft ett intensivt hållbarhetsmöte med tillhörande kreativ lunch. Jag har skjutsat fru till tåget, hämtat hängiga barn och ändå lyckats reseräkna och administrera internt medan de ritat och gjort läxa. Vi har tränat stormaktstiden och räknat matte och jag har sorterat bilder och…  så där håller det på.

Tills vansinnet slår mig som en hammare i pannan! När jag gick igenom posten hittade jag ett tjockt kuvert i högen bland räkningar. Spännande är det att hitta något annat än sifferpapper, men döm om min förvåning när det var ett brev från Postkodlotteriet där de gör reklam för sitt korkade lotteri. Det var inte bara ett brev, utan de hade skickat med en lott i form av ett pappkort också :( Hur många träd har fått sätta till för detta elände?

Till råga på allt listar Postkodlotteriet de organisationer som de stödjer, bland annat Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Nordens Ark och Världsnaturfonden. Ingen av dessa borde vilja förknippas med detta bedrövliga resursslöseri!? För mig som arbetar i en organisation som har ansvarsfull utveckling som ledord är detta ett bra exempel på hur man inte ska göra för att vara trovärdig.

Skydda befolkningen i Libyen – my ass!

29 mars 2011

Så vackert och gulligt allt prat om Libyen låter just nu. Statsministern uttalar sig myndigt och empatiskt i statstelevisionen och i Aftonbladet och säger att vi ska skicka JAS till Libyen för att skydda befolkningen mot deras regim. Utrikesministern är korrekt och saklig och förklarar att vi minsann kan gå långt i vår fredsiver. ÖB är stolt i kvällspressen. Vackra ord, och det verkar viktigt att markera att det inte finns andra djupare subsyften. Hemska tanke om det skulle komma fram att vi gör skillnad på folk och folk! Tänk om nån skulle komma på att dessa herrar inte bryr sig ett skit om andra länder och deras befolkningar! Då skulle Fredrik Reinfeldt se ut som en rasist som endast bryr sig om sina egna intressen :(

Nåväl, det är väl inget fel att bry sig om de nära och kära först. Det gör du, jag och alla andra. Det är en ren mänsklig förmåga. Vi är mer intresserad av hur det gick för grannen som tappade en äggkartong på affären än tåget som dödade 500 indier när det spårade ur. Vi är mer intresserade av problem och konflikter som betyder något extra för oss, t.ex. en konflikt inom Europa, i närheten av Europa eller då tillgången av resurser som vi är beroende av riskerar att begränsas! Tänk om det är så illa att vi är mer intresserade av frågor som handlar om de som är lika oss, dvs. konflikter mellan vita kristna människor eller där vita kristna människor riskerar att drabbas (generaliserat över den rådande makteliten i den sk. västra delen av världen) :(

FN har beskrivit problemhärdar i många områden på den Afrikanska kontinenten som är lika bedrövlig och mycket värre än situationen i Libyen idag. Nu i mars, mitt under konflikten i Libyen, uttalade sig FN:s humanitära chef Valerie Amos om situationen i Demokratiska Republiken Kongo – Top UN aid official stresses need for civilian protection in DR Congo. Hon konstaterar “Full support to disarmament, demobilization and reintegration, and efforts to end impunity for those committing these crimes must be stepped up”. Vem bryr sig om våldtagna och stympade kvinnor och barnmilitärer i Kongo?

Eller ta situationen i Elfenbenskusten som FN rapporterade om i fredags under pågående beslutsprocess om svenskt hyllat militärt stöd till Natos insatser i Libyen – Up to 1 million people driven from homes by violence in Côte d’Ivoire. Den ivorianska presidenten vägrar att lämna makten och utövar våld mot sitt folk för att hålla sig kvar. En miljon (!) människor är på flykt för att undkomma våld och trakasserier. Här har FN ett pågående fredsarbete men orkar uppenbarligen inte med att upprätthålla lag och ordning. Var är engagemanget från Europa och Sverige?

Human Rights Watch har skrivit en rapport om polisbrutalitet och övergrepp i Uganda – Uganda: Torture, Extortion, Killings by Police Unit.  En speciell polisstyrka skapad av presidenten dödar, torterar och låter människor försvinna. Vem i det avlånga landet Sverige bryr sig om folket i Uganda? Vad säger ÖB?

Är det så att vi är så styrda av kvällstidningarnas rubrikhets och västerlandets krigförande länders propaganda att vi tror att världen blir god så fort vi får ut monstret ur Libyen? Vi sitter i soffan med chipsen och läsken och hoppas att gullige Fredriks JAS-plan lyckas med sin S:t Görans-plan, så att vi kan se på Let’s Dance-boxen med alla säsongers härliga avsnitt med gott samvete!

Skydda befolkningen i Libyen – my ass!!

Medveten upplevelse, so what jag sumpade tentan

28 mars 2011

Enligt psykologen Daniel Gilbert (Stumbling on Happiness) är den största skillnaden mellan människor djur den medvetna upplevelsen. Att bygga en pyramid är ingen bedrift enligt honom, det kan vilken myrkoloni som helst göra. Att se och uppleva pyramiden är starkare. Att minnas pyramiden och att fantisera ihop en pyramid i hjärnan är en unik gåva som endast människan har. Att på detta sätt skapa sig en bild av framtiden är den viktigaste egenskapen hos oss. Antecipatorisk planering kallas det, att kunna förutsäga framtida behov och låta dessa styra beteendet idag.

Jag sumpade min tenta i social interaktion och kognition igår :( Jag orkade inte skriva klart den medan jag var i Duved. Det var för intensivt, för tidiga morgnar och för trötta kvällar för att jag skulle orka igenom hela sammanställningstentan. Skrev som en iller på lördag kväll och tog vid för att göra klart igår kväll när vi kommit hem från Åre. Men jag orkade inte och kände att nu får det fankenimig vara nog med prestationer.

Jag älskar mig ändå, och att flunka en tenta gör inget i det stora hela. Eller flunka och flunka. Jag får skicka in den för en senare bedömning så det blir ju av ändå. Men risken är nu att jag inte kommer in på den fortsättningskurs som kräver en genomgången kurs i social interaktion för att ge behörighet. Det känns surare, men kan ju ge en lite lugnare vår istället ;) Inget gott som inte har lite ont med sig.

Så har jag antecipatoriskt planerat och fantiserat ikväll ;)

Smartare än en femteklassare i Duved

26 mars 2011

Ser på Smartare än en femteklassare på hotellrummet i Duved. Är för trött för att göra nåt annat, och att vara social i grupp tar på krafterna :) Sen spelar det väl in att vi gick upp före sex i morse, att vi var ute i kylan i elva timmar och att vi burit skidor och peppat tävlande barn… Tjejen på tv fick just frågan ”Vem fick stentavlorna på berget i Sinai?”. Hon svarar ”Moses, för Abraham hade ju barn!”. Svaret är rätt men med fel motivering. Vadå barn, vadå stentavlor, vadå logik?  Det borde vara poängavdrag, basta!

Skumt att det drar energi att vara i grupp. Men man kan bli kognitivt stressad, vilket är överbelastning i de mentala processerna. Människans hjärna växte kraftigt i människans utveckling på grund av växande grupper som krävde större hjärnkapacitet för att hålla koll på alla kontakter och relationer som kan uppstå (Gärdenfors – Tankens vindlar). Vi är duktiga på att navigera i sociala sammanhang. Med X måste man tänka sig för, och med Y kan jag prata om… men Z vill jag helst undvika… Och när jag umgås med X och Y samtidigt så uppstår alltid … och då måste jag … :)

Det som är extra spännande är att vi har umgåtts i en så individuell sport som slalom. Varje åkare tävlar för sig själv och sin egen tid och sin egen placering. Det finns i och för sig ett lagguld att vinna, men det handlar rakt av om de individuella insatserna och det finns inget i tävlingsmomentet som handlar om att ge upp något av sin egen framgång för att hjälpa fram en lagkamrat. Däremot kan lagen erbjuda andra möjligheter som inte en individ kan uppnå själv. Det finns ju några konkreta anledningar, som träningspartners, att dela på tränare och utrustning och att få praktisk hjälp i samband med träningen. Hälsingland har visat upp ett fantastiskt maskineri här på Lilla Världscupen i Duved med gemensam hantering av skidor, åkare och transporter.  Men det finns andra aspekter på lag också. Känslan av att tillhöra en grupp, att vara betydelsefull och att vara omtyckt är väldigt viktig. Där är Nolby Alpina väldigt imponerande. Laget är uppskattande och busigt, bekräftande och känslomässigt och i motgång finns både tröst och energi att hitta i laget. Det är unga människor vi pratar om, men de är väldigt mogna i det här fallet. Ledare och vi övriga vuxna har också mycket av detta i vår samvaro. Det är det som gör det roligt att vara med, även om det kan vara kognitivt tröttande :) Vi är dock individuella i vårt praktiska upplägg, där är Hälsingland ett helt annat djur på savannen ;D

Medelpad däremot, når inte alls upp till samma anda. Landskapet Medelpad är ett lag som tävlar mot andra landskap, och det består av tre klubbar, men av gemenskapen jag nyss beskrivit finns inte mycket.  Det finns många symptom och exempel på det, men det intressanta är egentligen hur de olika systemnivåerna kan visa upp så olika beteende. Det är ett skönt exempel på hur dynamiska system fungerar. Vad som är de undre delarnas betydelse och vad som beror på ledning och övre systemnivåer går inte att avgöra.

Oh, nu är det ”Vilka fyra färger finns i samernas flagga?”, måste sluta ;)

Fotografering utan kommunikation

25 mars 2011

Wow, jobbigt. Jag fick inte med mig CF-läsaren till Duved :( Jag kan skylla på andra i min omgivning men jag borde ha sett till att den kom med i packningen. Nu ligger den hemma i vardagsrummet till ingen nytta. Att inte kunna läsa över bilderna till datorn på kvällen ger två effekter.

Dels måste jag ransonera mitt fotograferande! Det är ju Lilla Världscupsfinaler och jag vill kunna fota allt som känns intressant och allt som kan bli en bra bild, och kunna slösa med bilder på åkare jag känner och gillar. Nu måste jag begränsa mig till 2500 bilder circa – på fem dagar! Som tur var hade vi så dåligt väder under onsdag-torsdag så att träningen inte gav så många fina fototillfällen :) Det var snöstorm ena stunden och full snöstorm andra stunden. Åkarna var ute ändå, och när den formella banträningen var över stack de iväg på twintips och körde fritt. Coolt! Idag körde dom superG och det gick väldigt fort. Vican hade tur att slippa snöfall och blåst under sitt åk och gjorde riktigt bra ifrån sig. Antagligen det bästa fartåk hon nånsin gjort. Jag frossade i bilder när hon åkte. Det unnade jag henne ;)

Men dessutom så kan jag inte kommunicera med bilderna! Jag kan inte visa dem på något vettigt sätt. Det enda formatet är på kamerans skärm och även om den är 3″ stor så blir det inte riktigt bra. MMen jag kan inte heller få ut dem på webben på något sätt. Varken här på peterA.se eller på Facebook. Det gör att jag inte kan påverka andra på något sätt och det känns lamt och mesigt. Jag vill ju kunna visa upp bilderna för både åkare, ledare och föräldrar. Det skulle ha varit extra skoj att göra det under brinnande tävling, men nu går inte det. Kommunikationen är bruten.

Jag inser plötsligt att fotograferandet är en form av kommunikation. Antingen internt med mig själv, eller i väldigt många fall, externt med alla er som tittar på bilderna och låter dem påverka. Fotografering utan kommunikation är som en bil utan takbox ;) Vår kommunikation blir inte momentan under Lilla Världscupen utan jag får återkomma när vi kommit hem från Åre :D

Tips på intressant artikel och person

24 mars 2011

Jag hade tänkt gå och lägga mig nu för att vara pigg inför morgondagens SuperG-final i Lilla Världscupen i Duved, men så kollade jag mina RSS:er och fastnade vid en artikel lite för länge ;) Nåväl, det stormar utanför fönstret här i Åre och jag är trött och väl mottaglig för annorlunda tankar, så låt mig vara lite flexibel…

Jag måste tipsa mig själv att läsa mer om och av Gregory Bateson. Artikeln på EnlightenNext var väldigt intressant även om den var kort och tunn. Gregory Bateson var en multiforskare :) En sån som jag vill bli ;D Han var antropolog, lingvistiker, sociolog och cybernetiker och mer därtill. Han arbetade med systemteorier och kopplade dessa till beteendevetenskaper för att förklara beteenden och relationer och hur våra tolkningar av omvärlden påverkar våra liv.

Det påstås att han myntat begrepp som Schismogenesis, läran om delning och skismer inom grupper :) Ett skönt citat från artikeln är Batesons kommentar om vår uppfattning av verkligheten och hur vi uppfattar enskilda delar kontra helheterna – There are times when I catch myself believing that there is such a thing as something; which is separate from something else. En skön rekursivt kopplad mening som bara måste dykas djupare i. Artikeln hade fler citat och tänkvärdheter som jag måste fortsätta forska i. Jag vill ju koppla systemteorierna till de tre nivåerna av tankar (Verktyg, Processer, Kultur) och sen sätta dem i ett livscykelperspektiv.

Detta ska bli min trippelcombo – for times to come.

 

Jag gör allt för mitt kommande jag

23 mars 2011

Stumbling on HappinessBörjade läsa ytterligare en spännande bok ikväll. Efter att ha ätit, hittat igen Vican och lagom curlingaktigt sett till att hon började en process för att komma i säng och tjuvkikande fått en lektion i skidslipning av Martin…så satte jag mig för att jobba. Märkligt nog fick jag upp en bok när jag fiskade efter laddkabeln till laptopen. Det var Stumbling on Happiness av Daniel Gilbert. Det var ett tips som jag fick på kursen i The Human Element (THE) jag gick för några veckor sedan. Medan datorn kom tillbaka från hibernateläget passade jag på att läsa förordet och inledningen. Det var mindblowing!!

Shouldn’t we know the tastes, preferences, needs, and desires of the people we will be next year – or at least later this afternoon? Shouldn’t we understand our future selves well enough to shape their lives – to find careers and lovers whom they will cherish, to buy slipcovers for the sofa that they will treasure for years to come?

Why do they criticize our choice of romantic partners, second-guess our strategies for professional advancement, and pay good money to remove the tattoos that we paid good money to get? Why do they experience regret and relief when they think about us, rather than pride and appreciation?

Kort sagt, vi lever våra liv för att uppfylla behoven och kraven hos de jag som vi kommer att vara i framtiden. Vi avsätter pengar i pensionsfonder för att den vi är om trettio år ska kunna ha det skönt och ha ett gott liv. Vi avstår godisbiten för att vi tror att vi om en kort framtid kommer att tacka oss själva för den uppoffringen ;)

Det kopplar direkt till mina tankar om livscykelperspektivet på självet :D Boken är ingen självhjälpsbok, utan handlar om varför vi har så svårt att förstå de människor vi är på väg att bli, hur vi kan fantisera fram den framtid vi är på väg att bygga och hur den framtiden kommer att uppskattas. Den tangerar innehållet i THE men sätter dess teorier i ett livsperspektiv. Vem kommer jag att vara imorgon, och vad kommer jag att uppskatta då. Vad behöver jag göra idag för att det ska uppfyllas.

Det är som att vi är vår egen beställare i de utvecklingsinsatser som ska skapa den nya versionen av oss själva, och att detta sker inom ramarna för vår egen livscykel där vi förvaktar våra jag och vårt själv :D

Lilla Världscupen B-finaler i Duved

23 mars 2011

Nu är vi på plats i Duved. Det var en jobbig tripp hit med snörök och full storm bitvis. Bortom Åre var vägen mot Storlien ofarbar och vi hade tur som kom fram så helskinnade som gjorde :) Äntligen är det minusgrader och den frusna smältsnön kommer antagligen att bli ganska hård så jag ska försöka leta mig ett nytt bryne idag. De slits så jäkla fort när jag bryner, måste vara något handhavandefel kanske ;)

Träning SL och GS idag, träning SG och genomåk i banan imorrn. Tävlingarna börjar sedan med SG på fredag. Jag har med mig dubbla kameror för att vara beredd och ska försöka få med mig känslan av världscup hit till bloggen :) Hoppas dessutom kunna publicera några bilder under tränings- och tävlingsdagarna.

Önska oss lycka till :D

Life Cycle Management – that’s the shit

23 mars 2011

Har fått ett nytt ord på hjärnan – Life Cycle Management. Det är väl där allting börjar, det är väl där kapitel 1 i min bok om allt och hur det funkar tar fart och sätter grunden, eller? Jag brinner för utveckling. Jag när en dröm om att kunna hitta ett komplett sätt att arbeta med utveckling på alla nivåer; utveckling av verktyg, utveckling av verksamhet och processer och utveckling av organisationer och individer. Men utveckling utgår ju från något. Det ska ju liksom börja någonstans. Dessutom ska ju utveckling leverera något som ska ge någon sorts effekt. Det resultatet och den effekten ska ju tas omhand och förvaltas för att kunna leva vidare. För att utvecklas.

Det här bildar ju ett flöde där vi kan länka historia med nuet och framtiden. Det blir en modell som tar hänsyn till en mojängs hela livscykel, från vaggan till graven och allt däremellan. Det skulle ge utvecklingen och förvaltningen en bas att utgå från. Visst, det här är ju inte nytt, och jag är speciellt kär i ISO15288 sen tio år tillbaka där detta är extra relevant.

Men om vi skulle se allt som livscykler, både prylar, processer och människor, då kanske vi skulle kunna hitta generellt applicerbara mönster för utveckling. Idag krånglar vi till allt och vi har svårt att beskriva IT-utveckling i samma konferensrum som ledarskapsutveckling. Men med en gemensam och grundläggande modell för hur vi livscykelhanterar alla mojänger vi behöver för vårt företag eller vår myndighet eller kanske vårt samhälle så blir det lättare att beskriva utvecklingsinsatserna!?

Sen ska vi bara hitta ett sätt att visa hur alla dessa mojänger hänger ihop i den stora helheten…hrm…såvida det inte redan är gjort på ett tillräckligt snyggt sätt ;)

Text eller bild – vilken paradox

22 mars 2011

Bilder är ju fascinerande men text något underbart. Som fotograf och skribent älskar jag båda medierna. Jag hade en lunchdiskussion med stockholmskollegor förra veckan om bilder kontra tankar. En bild säger mer än tusen ord sägs det. Ändå är böcker med ren text fortfarande så populära. Till och med mina tjejer som är 9 och 12 slukar böcker trots att de lever med sina mobiler och datorer och ser på film, skapar film, spelar spel och mycket annat med interaktiva gränssnitt som klarar både bild, ljud och video. Det måste finnas något i texten som vi uppskattar.

Vi kom fram till att medierad kommunikation som använder skriven text som format låter oss skapa egna bilder för att bygga en bild av det vi läser. Genom egna erfarenheter och förmågan till fantasi bortom spegelneuronernas gräns kan vi skapa platser som ingen film kan efterlikna. Vi skulle ha kunnat se en film och förbluffas över mäktiga effekter och animerade scener, men väljer ändå att fängslas av en boks magrare kommunikativa stil. Jag tror att det är något med vårt inre skapande, att vi gillar att fantisera och måla upp bilder. Viking Line hade ju en avhuggen logga som reklam ett tag, och jag läste en artikel som beskrev (detta nu helt ovetenskapligt ;) att vi gillar att komplettera bilder som inte är kompletta. Kognitiv perception handlar ju mycket om detta och där har jag teoretiska kunskaper, men huruvida detta utlöser belöningsmekanismer i hjärnan på oss är jag mer osäker på.

Det skumma är dock att vi har mycket svårare att komma ihåg skrivna ord. Ljudade/uttalade ord och bilder är lättare att hålla i arbetsminnet än just skriven text, se en spännande undersökning i Cognitive Daily. Det gör att sådant vi behöver komma ihåg behöver uttalas för att verkligen fastna. Och så gör vi ju ofta, upprepar ett telefonnummer högt för oss själva. Det finns kognitiva teorier om att vi just har audio-loopar som hjälper arbetsminnet att hålla ord  aktuella tills de ska användas.

Nu ska vi ju inte komma ihåg en deckare ordagrant utan vi kommer istället ihåg bilderna som skapades av läsningen. Det gör att jag än idag kommer ihåg bilder från böcker jag läste i min ungdom. Jules Verne var en favorit, och Begums 500 miljoner är en riktig höjdare, men mer om Jules Verne vid annat tillfälle ;)