Arkiv för månad november 2011

Betydelsen av våra städer och mänskliga möten

19 november 2011

 

Jag har blivit helt fast i Flipboard på iPaden. Där läser jag twitter-feeden, rss-flöden från de bloggar jag följer, händelser och nyheter från LinkedIN, nyheter ur Runners World och andra nyhetskanaler. Jag ramlade över en tweet som länkade till Scientific Americans nummer om städer och vår framtid ur ett hållbart perspektiv. Väldigt spännande och jag rekommenderar en del läsning i det numret. Jag har ju tidigare tipsat om Geoffrey West som pratar om stora städer på TED Talks. Jag som tror stenhårt på möten mellan människor gillade skarpt hans beskrivning att det i städerna finns många möjligheter till kreativa möten och att de innovationer som föds ur dessa driver städerna framåt och förbi kollaps. En av artiklarna i tidningen handlade om just detta, hur de multipla fysiska möten som sker i städerna kan driva utvecklingen av stabilitet och hållbarhet framåt.

”Why do cities bring out the best in us? Technology lets us hold virtual meetings, and the Internet keeps us in touch 24/7, but neither can be a substitute for the types of social cues (a facial expression that signals comprehension or confusion) when people meet in an office, bar or gym. Cities deliver the random exchanges of insight that generate new ideas for solving the most intransigent problems [for more on this mechanism, see “Bigger Cities Do More with Less,” by Luís M. A. Bettencourt and Geoffrey B. West]. Young workers, whether they are on Wall Street or in Google’s New York City offices, succeed by picking up unexpected bits of knowledge from the successes and failures of those around them. It has always been so.”

 

Mänskliga möten, kommunikation via flera mediala kanaler än endast rösten och en ökad medvetenhet – det är viktiga faktorer för all mänsklig utveckling. Helgen som gick var jag handledare på ett internt ledarskapsprogram på Smådalarö gård. Vi genomförde ett fyradagars program i The Human Element [THE] med tio anställda på Frontwalker. Där använder vi det mänskliga mötet som grund för den utveckling deltagarna går igenom. Samtal, feedback och reflektion med stigande öppenhet ger en ökad medvetenhet om sig själv och sina relationer. Ökad medvetenhet ger alltid förändring och utveckling eftersom fler beslut blir medvetna och självvalda.

Det är individen som är ansvarig för sin utveckling men det sker i en grupp och med möten in-real-life som framgångsfaktor. Jag ska skriva en serie artiklar om THE så håll ögonen öppna. Just medvetenheten och det mellanmänskliga mötet är grunden och det första ämnet.

Människor är bräckliga – men jag har nått ett mål

8 november 2011

Människor är bräckliga medan virus och sjukgymnaster är hårda. Men det är nog tur att den kontrasten finns, annars skulle vi ju aldrig känna oss starka. Om vi aldrig fick känna oss svaga någongång :) Jag har fått mycket reaktioner på mitt förra inlägg om hur jag mår just nu och hur jäktigt det är med alla bollar i luften. Det var nog inte menat att vara så starkt skrivet och jag mår väldigt bra mitt inne i stormen, trots förkylning, trötthet och onda ben. Det som skiljer min situation idag från tidigare tillfällen med stressymptom är tre saker.

För det första har jag medvetenheten på ett annat sätt. Jag känner mig själv bättre idag, och jag vet hur jag beter mig och hur jag reagerar på olika context. Det är inte förvånande att jag fortfarande har väldigt många järn i elden, för det är ju så jag vill ha det. Det är ju då jag trivs. En av de viktigaste insikterna jag fått under de senaste två åren är att jag tenderar att kritisera mig hårt för mina upplevda misslyckanden. Ordet ”upplevda” är nyckeln i den meningen eftersom det inte handlar om någon objektiv sanning utan min egen fåfänga jakt efter perfektion och att uppnå mina högt ställda krav och önskedrömmar. Eftersom jag vet hur jag är kan jag numera skratta åt och med mig själv när jag försöker kritisera mig för något ”misslyckande”. Jag tycker ju om mig själv för den jag är, och vet att jag dessutom ofta gör bra grejer. Så medvetenheten är viktig.

För det andra har jag öppenheten att berätta och lyssna. Jag berättade om läget på vårt möte på jobbet i fredags. Jag skrev om det här på bloggen och jag är dessutom öppen med mig själv om det jag ser hos mig själv. Jag är väl inte lika bra på att ta emot råd och lyssna på andras uppfattning ;) Det är svårt att någon annan ska komma med råd eller försöka coacha fram ett nytt beteende hos mig. Jag uppskattar försöken och jag märker ju att jag går i försvar. Jag arbetar med att vara öppen för yttre påverkan men som sagt, det är en utmaning, en viktig utmaning.

För det tredje så försöker jag att göra något. Jag fattar beslut och jag påverkar och jag prioriterar. Jag slog av och var hemma en dag för att kurera själ och kropp. Jag är förkyld och höll mig i sängen under helgen och mestadels igår. Jag har inte arbetat under helgen, inte ens startat datorn. Bara en sån sak :) Jag har kurerat mina onda ben som beror på en dysfunktionell höft. Jag var hos den tuffa sjukgymnasten imorse och blev knådat och bräckt och studerad. Smärtan är över och jag känner inget när jag är civil.

En av anledningarna till att jag har haft det lite körigt, men också en av anledningarna till att jag mått så bra är ju löpningen. Innan jag blev förkyld, så nådde jag mitt mål med höstens träning. Jag sprang en mil på under 50 minuter! Efter veckan med Sundsvall42 då jag inte hann springa ett enda dugg stack jag ut på ett pass på söndag som jag trodde skulle vara ett tempopass på 8-10k för att rensa ur kroppen, men jag kände mig så stark och såg på klockan att jag var så snabb första kilometern att jag ville testa och se hur fort jag kunde springa. Jag tryckte på lite hårdare och körde min milrunda. Utan att vara slut i mål eller på annat sätt förta mig kom jag in på 49.16 på 10k :) Helt utan smärta i lår och höft, och utan smärta i vader eller benhinnor! Att vila en vecka var perfekt uppladdning och jag var i grym form. Veckan därefter sprang jag 8 tunga kilometer och blev sedan förkyld.

Kanske det var ett tecken på att jag behövde ta det lugnt och vila, eller tog jag ut mig så mycket att jag blev mottaglig för ett sketet förkylningsvirus. Oavsett vilket så får jag ta det som en välbehövlig vila för både kropp och själv och njuta av ett mål väl uppnått :)

Jag har skapat nya neuroner idag

3 november 2011

Under en period den här hösten har jag känt mig mer och mer sliten. Jag har längtat efter höstlov och att få åka skidor och slippa alla pågående aktiviteter och allt självpåtaget ansvar. Jag har dels identifierat gradvis fler symptom för varje vecka, och dels haft en känsla av att jag är påslagen 24/7. Det är inte så att jag är klassiskt stressad enligt traditionella uppfattningar om psykosociala arbetsmiljöfaktorer :) Läs till exempel Arbetsmiljöverkets Psykosociala faktorer i arbetsmiljön. Jag har förvisso en stor arbetsmängd och håller ett högt tempo, men inget är ensidigt, oklart, otryggt, oklart och innehåller inga kränkningar, oregelbundenhet eller hot om våld.

Jag har under de senaste veckorna dessutom berättat om min nuvarande situation och hur jag ser på min takt och mina ständigt nya intressen. I mötet med Eva Sandberg då vi pratade om The Human Element och Leadership Management International och möjligheter till samverkan berättade jag om mina arbetsdagar och vad jag skulle behöva förbättra. Jag springer fort och gör väldigt mycket, men hinner inte stanna tillräckligt länge för att alla ska uppfatta mig och mina behov tillräckligt tydligt. Där och då var det tydlighet och öppenhet som var samtalsämnet, men i bisatsen nämnde jag att det snurrar väldigt många bollar i luften just nu, men att det inte är skadligt eftersom de allra flesta bollar är positiva. Inte endast positiva utan många av dem är helt fantastiska och ger massor av energi och kraft tillbaka till mig. Jag jobbar med sponsorjakt i styrelsen på Nolby Alpina, har genomfört årets konferens som delkonferensledare och planerar i styrelsen kommande års innehåll på Sundsvall 42, avslutar uppdraget Minskat Uppgiftslämnande på Bolagsverket, planerar internt THE-programFrontwalker, gör budget och verksamhetsplan över framgångarnas kontor, har renoverat badrum+tvätt+allrum hemma och sen arbetat i konsultchefsrollen och… Läsning, fotografering, träning och annat självuppfyllande har jag inte riktigt hunnit med. Men det har inte gjort något eftersom jag haft så kul på de övriga järnen i elden :)

Vårdguidens beskrivning av stress är mer neutral. De värderar inte uppkomsten utan beskriver vilka symptom man kan ha och hur man bör ta sig ur. När man har svårt att sova, problem med minnet, besvärlig mage och hjärtklappning är det allvarliga signaler på obalans. Jag har ju märkt av alla dessa symptom senaste veckorna. Jag har fått en förkylning som förvärrat och hindrat löpningen och all-things-together… Jag glömde bort var bilen var parkerad förra veckan, tvättade händer med tandkräm i förrgår, slängde kompostpåsen i brevlådan… och det är inte riktigt sunt. Enligt vårdguiden så spelar det ingen roll vad stressen uppkommer ifrån, utan hög arbetsbelsatning på hjärnan och förstärkt genom en koppling till höga prestationskrav gör att kroppen mår sämre.

När nu resan till Kådbalis inte blev av på grund av snöbrist tappade jag min möjlighet till mental återhämtning. Jag fattade ett beslut att ta en dags ledigt den här veckan. Jag tänkte att det skulle vara helt ledigt, och inte den här klassiska ”jag jobbar hemifrån” och inte en dag med barnen och inte en dag med en massa böcker och TED Talks och annat. Jag ville ha en dag utan påslag, utan kommunikation och utan den där intensiva tankeenergin. Hur det gick? Jotack, jag är bara människa :) Var tvungen att jobba bort några saker på morgonen för att inte ha dom flängandes runt mig resten av dagen. Fick en skjutsning av vican till och från träning. Fixade en ny antenn till nya tv:n. Så helt uppdragsfri var jag inte. Men. Och det är ett viktigt men. Jag körde en omväg till antennaffären, och jag bjöd mig själv på den största mjukglassen av dem alla på glassaffären och jag köpte ett Need For Speed på spelaffären. Sen åkte jag hem och sov i schäslången medan spelet uppgraderade sig över nätet och körde bil resten av eftermiddagen :) Säkert hjärnaktivt det med, men förjäkla roligt och helt utan prestationskrav.

Ikväll har jag läst om hjärnstress på American Scientific och att det framkommit intressanta teorier om vad som orsakar stress och depressioner och att det påverkar vår neurogenes, dvs förmåga att skapa nya neuroner. Skriver kanske mer om det när jag vilat klart min hjärna så att jag kan förstå och skriva…