Agilt varande och The Beauty in Math

Förra veckan hade vi Försäkringskassan på besök för att prata agilitet. Vi hade en eftermiddag som handlade om agila metoder och deras utmaningar i våra traditionella organisationer. Men också om agila förhållningssätt och deras effekter och förtjänster oavsett metodik och arbetssätt. Vi arbetade agilt under eftermiddagen och lade in arbetssteg från organisationsutvecklingen och The Human Element. Vi såg till att var och en av deltagarna fick ta plats och synas i början av mötet – ett försök att inkludera alla i gruppen. Vi checkade in med hjälp av mina workshopfotografier – ett försök att skapa initial öppenhet och förtroende. Att det fortfarande är en skön egokick att höra reflektioner om mina egna bilder är ju bara en bonus ;) Genom att vi gick igenom lite teorier och begrepp inledningsvis hade vi alla en gemensam bas att utgå från när vi pratade utmaningar och möjligheter. Inte konstigare än vilket The Human Element-program som helst, men detta var ett fyratimmar långt miniprogram i agil metodik och agilt varande där vi använde samma grundstruktur :)

Ett av områdena under eftermiddagen tilldrog sig mitt speciella intresse. Planering och prioritering av aktiviteter baseras på en kombination av beställarens behov av verksamhetskritisk funktionalitet och utvecklarteamets bedömning av tid, kostnad och komplexitet. En klassisk kombo som innehåller många besvärliga utmaningar. Något som brukar vara svårt för vilket projekt som helst är tidsestimering. Jag minns projekt jag deltagit i och varit frustrerad ägare för som använt pi (3,14) som extra multiplikator. Räkna fram de timmar du tror och gångra med pi så landar du på ett bra ungefär :) Korkat men sant! Men under eftermiddagens agila samtal kom vi in på planning poker som estimeringsmetod. Den går ut på att alla i teamet gör en egen uppskattning av varje aktivitet, utan att säga något till de andra. Därefter visar alla sina uppskattningar och gruppen diskuterar varför man valt de kort man valt.

Ett vanligt sätt att komma fram till ”rätt” tidsuppskattning är att hitta konsensus i gruppen utifrån de diskussioner som följer efter alla uppskattningar. När vi pratade om detta kom jag plötsligt ihåg ett fascinerande program om förutsägelser och hur lite slump vi omges av, med den torre men inspirerande Marcus Du Satoy. Programmet finns på UR-Play fram till 7 nov 2012. Se också Marcus Du Sautoy – TED Talks about Symmetry. I avsnittet på UR-Play visar Du Sautoy upp mängder av spännande exempel ur verkligheten som innehåller mer logik och determinism än vi från början kanske uppfattar. Han visar ett exempel som kanske passar in på tidsuppskattningar, där en stor mängd människor fick gissa på antal godisar i en glasburk. Ingen hade rätt antal även om några kom i närheten. Flera av gissningarna var dessutom riktigt långt ifrån. Precis som första omgången i planning poker. Men när Du Sautoy satte sig och räknade ihop summan av alla gissningar och delade med antalet gissningar var snittt ruggigt nära det korrekta antalet godisar!

Som ensam människa påverkas jag kraftigt av mina erfarenheter och sinnesstämning, vilka påverkar perception, tolkning och det rationella tänkandet. Det finns stor chans att det blir fel. Men med många inblandade människor vägs mångas erfarenheter och uppskattningar ihop och vi kommer närmre verkligheten…

Nu letar jag bara efter fler exempel som det här kan appliceras på.

Etiketter: , , , , , , ,

Lämna en kommentar