Jag mediterar utan att veta om det

Märkligt, men jag känner mig lugnare och mer tillfreds den här veckan. Vette sjutton varför egentligen, men så är det. Det enda jag kan koppla det till, för ljuset och värmen har vi ju haft ett tag nu, är utflykten i söndags till Spikarna på Alnö. Vi kokade en termos kaffe, blandade saft, stoppade svärmors nybakade sockerkaka tillsammans med svärmor själv och drog till havs. Ute på klipporna på Spikarna fikade vi i solen och havsbrisen och mådde riktigt bra :)

Det som var extra, och som jag funderar på om det hade sån verkan, var att jag hade med mig kameran. Nåja, ni har rätt. Den är ofta med. Men den här gången hamnade jag stundom i ett rejält flow :) Att fota familj och miljö kan lätt få en dokumentär ansvarsprägel, och det hämmar kreativiteten rejält. Jag är kvar i de mönster och möjligheter som en familj och en natur och miljö reglerar. Det blir bra bilder men det överträds inga gränser.

Den här gången böjde jag mig ner och fotade skummande vatten. Jag brände nog bra många Mb på suddiga bränningar och överexponerade vågor :) Det gick dessutom åt en hel del grymt utfrätta himlar och stenar när jag trixade med blixtljus där i den toksoliga eftermiddagen ;) Men hey, är man inne i ett kreativt flow finns inga gränser! Då är det bara att fortsätta fortsätta fortsätta. Och när du utmattad tar en paus och undrar vad i hela h-e du håller på med. Då är det bara att inse att du är på rätt väg och fortsätta ännu mer :D Jag fotade berg och grus och vatten och fågel och barn och buskar och mängder av mönster och myller. Mitt i detta insåg jag att jag inte hade några tankar eller känslor från vardagen med mig. Jag var helt ren inombords. Inte ens när jag tänkte tanken så kom dom krypande, dessa funderingar om rekrytering, resultat och alltings redovisning.

Jag var blank. Och jag har mediterat utan att fatta det ;)

6 thoughts on “Jag mediterar utan att veta om det

  1. Jaja, det var inte jag som fixade fikat, så den credden kan jag inte ta åt mig den här gången heller ;) Men å andra sidan så är ju min godhjärtade sida sån att jag gärna bjuder andra på lite beröm och uppskattning, så baka på du :)

  2. Jag tänkte mest på din sista mening;
    ”Jag var blank. Och jag har mediterat utan att fatta det”

    För mig är det att bejaka sin manlighet. Släppa alla tankar och orosmoment som far runt i huvudet och blankställa hjärnan.
    Min hustru skulle nog vilja påstå att det är ett allmän tillstånd för min del :0)

  3. Hur du lyckas sköta hus och hem med en blankställd hjärna har jag svårt att förstå. Det är nog snarare en image som du vidmakthåller för att maktbalansen i hushållet ska vara intakt ;) Med ett fjäll framför sig och öppen dörr på det nyfunna dasset däremot, där kan jag köpa din beskrivning :D

  4. Touché, gällande det sistnämnda i alla fall. Än till denna dag en av mina käraste minnen (förutom det vanliga med barnafödslar och bröllop etc.)

  5. Vissa minnen är de man förväntas ha, och vissa minnen är de man överraskas av själv i samband med att de uppstår :)

Kommentera