Jobbigt när det blåser men…

…när det flyger in kola i min öppna mun känner jag styrka att fortsätta utsätta mig för stormvindarna :) Tre veckors sjukdom och VAB har kombinerats med planering för Mias födelsedag i torsdags, hennes stora fest ikväll, flertalet offerter på jobbet, kulturresan som startar och så den nya kursen i Social Interaktion och Kognition.

Mias födelsedag blev en höjdare! Hela dagen var fylld av firande och mys, och kvällen avslutades med jättegod mat och fantastiskt Amaronevin, tack Johan ;D När sådana kolabitar flyger omkring i stormen och hittar sin väg in i munnen, då är det mödan värd ;) Ikväll har  vi planerat fest, och det kommer att bli kanon. Jag vet redan nu att det blir mödan värd, så där är en till kolabit.

Idag på förmiddagen tog jag det första diagnostiska test-quizet i kognition. Det är första gången jag gör ett tidsbegränsat prov på webben, och det var rätt nervöst. Jag hade 28 minuter på mig för 25 flervalsfrågor (fem val per fråga). Jag hade två hela böcker (!), fyra artiklar och fyra inspelade föreläsningar att studera, och jag låg som vanligt efter i studietakten :) Läste det sista i spegelneuronboken igår kväll, övade genom att snabblyssna på föreläsningarna nu på morgonen, skickade barnen ut i snön och frun i duschen…och sen på’t bara.

Kolan flög rakt in i munnen :) Jag lyckades klara gränserna för både G och VG med 23 rätt av 25 möjliga. Phjuhh, så skönt, och den här gången klandrar jag inte mina förberedelser eller min förmåga att dra på mig så mycket. Jag gillar ju det här och gör det ju fantastiskt bra! Mer affirmationer :D Ikväll ska jag festa och fira allt!!

ps. Spegelneuroner, that’s the shit! Du kommer att höra mer om det :)

2 thoughts on “Jobbigt när det blåser men…

  1. Ja, visst blev det kolaregn i helgen. Grymt kalas med fantastiska människor och fascinerande regi :) Det blev alldeles för lite sömn bara, men det beror på DJ Dick som spelade förtrollande. Jag tänker på Hårgasägnen där man skriver “Hela natten och ända till långt in på morgonen dansades det med alltjämt stigande vildhet. Bjälkarna i golvet knakade och sviktade, men ingen frågade efter det. De blott dansade – dansade… Ju längre natten led, ju vildare och ohyggligare blev låtarna från fiolen. Och när den underlige främlingen spelade, måste alla dansa – ingen kunde stå stilla. De var som förhäxade av hans musik.“.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *