Kopplingen mellan hunden och haren

Jag satt i soffan en kväll och käkade efter att ha sprungit ett träningspass. Jag kollade mejl och skrev på dokument till ett av mina uppdrag. På TV började ett program som UR producerat och som hette Vetenskapens sista tabu. Det var ett märkligt program och jag satte teet i halsen när det visade sig handla om forskning om mänskliga rasers skillnad i intelligens! Snacka om tabubelagt ämne och tabubelagda ord. Vad är en mänsklig ras, och vad är intelligens? Inte helt enkelt att reda ut och vissa hävdar att inget av begreppen har någon relevans.

Programmet gjorde dock ett försök att förhålla sig objektivt och började med att beskriva den kognitiva revolutionen och människans ökade behov i att tänka i abstrakta sätt. Den moderna människan har kognitivt utvecklats enormt de senaste 50 000 åren. Vi har utvecklat konsten, religösa ritualer och vi kan kommunicera med text. Det som gradvis skett är att vi med hjälp av våra kulturella innovationer fått större möjligheter att konceptualisera och kategorisera jämfört med våra förfäder som anpasade och maniulerade sin fysiska omgivning. Vi ritar och gör planer medan de agerade i den värld som de befann sig i där och då. Vi har enastående förmågor att minnas historien och planera framtiden, och vi kan företälla oss en värld som är större än den vi ser framför näsan. Att fråga en tidig homo sapiens om kopplingen mellan hunden och haren så skulle svaret vara att hunden jagar haren. Om vi frågar ett barn i femte klass idag kanske vi får veta att båda är däggdjur :) Vi ser på världen på ett annorlunda sätt idag, och det är svårt att förstå hur stor denna skillnad är.

Vår anpassning till den moderna världen har ofta setts som ett bevis för att vi har blivit intelligentare, och mängder med försök har gjorts för att kunna mäta denna intelligens. Det finns idag många olika sorters IQ-tester, kunskapsprov, räkneövningar osv för att utröna hur intelligenta vi är. Men vad mäter de egentligen? En artikel i ST i helgen tog upp ämnet. ST har inte artikeln i sitt webarkiv eftersom de inte skrivit den, så du får läsa den på DN-Är du intelligent? Eller bara på hugget? istället ;) Artikeln beskrev forskning som visat att kopplingen mellan intelligens och framgång inte är så stark. Dessutom går resultatet på intelligenstester att påverka. En person som får en belöning gör bättre poäng än en som inte får någonting! Den som bara utsätts för testet i en skolklass eller på en arbetsplats presterar sämre än den som själv sökt upp en testmiljö drivet av inre ambitioner. Artikeln i DN är en klassiker såtillvida att den inte hänvisar till forskare eller andra källor. Om du vill läsa mer kan du få kopplingar till den hänvisade forskningen på xyz.

Tillbaka till tv-programmet. De bollade mellan forskare, pseudoforskare, lärare, vanligt folk och andra. Några hävdade att de SAT-tester som körs på ungdomar i USA visar att det finns rasmässiga skillnader. Det vill säga, några forskare försöket använda rasbegreppet för att beskriva skillnader mellan olika etniska grupper. Jag köper inte rasbegreppet, och jag såg vidare på programmet eftersom de bemötte den korkade argumentationen genom att knyta till etniska grupper istället. De visade att vissa universitet har börjat ta in studenter enbart utifrån resultatet från dessa tester och det har gett en skev etnisk fördelning hos de antagna eleverna. Bästa resultat gjorde östasiater så de blev överrepresenterade och sämst resultat gjorde afroamerikaner så de blev underrepresenterade. Det lät oroväckande nära rasbiologernas kopplingar mellan ras och intelligens, men däremot fortsatte programmet med en djupdykning i DNA och hur intelligens fördelar sig i populationen. Det finns ingen predestinerad grund för intelligens baserad på hudfärg. Det finns till exempel inga mätbara skillnader mellan barn som har två afroamerikanska föräldrar och de som är “blandade”. IQ-teststerna var snarare en indikator på var du bor! Enligt slutsatserna i programmet så mäter de inte din intelligens, de mäter dina uppväxtförhållanden och den kultur du kommer ifrån. I vissa asiatiska samhällen är utbildning och meriter inom skola och forskning högt ansett. Det står i skarp kontrast mot den tröskel det afroamerikanska barnet har när det kommer till skolan och alla redan har bestämt sig för att det inte är lika smart som andra barn! Vi måste alltså förändra kulturen om vi vill utveckla vår intelligens. En underbar sammanfattning för mig som gillar sociologi och älskar kognition :) Och en spännande koppling till den forskning som menar att det handlar om motivation…

Samtidigt går det ju att applicera min egen regel på alla tester, enkäter, utvärderingar och självskattningar. Och det gäller också alla IQ-tester. Jag brukar alltid kritiskt granska frågorna och analyserna med frågan “Vad har skaparna bakom detta test omedvetet påverkats av vilket format frågor och analys på det här sättet?“. Alla är vi del av en kultur och den kulturen styr oss och den ser till att vi inte kan ta in andras kultur så öppet och ogenerat som vi vill. Därför är alla påverkade av sin historia på ett så starkt sätt att vi aldrig kan vara helt objektiva. Det finns självskattningar som är helt okej, men det finns avarter med analystexter och frågor som genomskinligt beskriver författarnas egna värderingar.

Men om intelligens (vad vi nu menar) är kopplad till uppväxt och kultur, och inte handlar om etnisk tillhörighet, genus eller sexuell läggning, innebär det ju vidare att alla barn behöver få tillgång till samma möjligheter och lockas till samma motivation. Eftersom filmen är amerikansk, har studerat amerikanska fenomen ur amerikanska glasögon så avslutas den såklart med ett citat från Barack Obama “Government programs alone won’t get our children to the promised land. We need a new mindset, a new set of attitudes, because one of the most durable and destructive legacies of discrimination is the way we’ve internalized a sense of limitation — how so many in our community have come to expect so little from the world and from themselves.“. När han säger det på det sättet blir jag både bedrövad och upprymd. För hur når vi dit?

Men som sagt, det är inte säkert att vi mäter intelligens, och det finns fortfarande skilda åsikter om dess relevans. Om vi däremot skippar ordet intelligens och istället pratar om kognitiva förmågor så är vi inne på mer praktiskt användbara termer. Kognitiva förmågor handlar inte enbart om att kunna hitta den tredje bilden som passar in i mönstret som Mensas intelligenstest. Kognitiva förmågor handlar om reaktionstid, arbetsminne, perception, förmåga att använda externa minnen osv. Det finns fler praktiska kopplingar till vardagslivet och är lite lättare att förstå. Det är också visat att vi med träning kan uppnå högre effekt – att tänka och agera snabbare. Det finns många exempel på det, och ett roligt är Lumosity som gjort affär av detta och säljer kognitiva övningar på nätet och i mobilen. En artikel som är en liten ingång till detta är från min favorittidning Scientific American Mind och den besriver både exempel på förbättrade förmågor och forskning för den som är intresserad. Läs den på SAM-You can increase your intelligence. Vill du bara prova eller träna själv så finns det många gratisövningar på cognitivefun.net.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *