Man vill bli älskad

Slog på min laptop efter jogging-duschen bara för att, jaa… bara för att snabbkolla mejlen och för att skriva ner ett par idéer till föredraget om arbetslivsutveckling på Sundsvall42. Jag skrev en del text om vad som är viktigast; en bjudlunch eller en klapp på axeln, en gratifikation eller ett beröm, en blick eller ett presentkort till bion. Ju mer jag kom in på bekräftelse och uppmärksamhet desto närmre kom jag minnet av en dikt som jag lärt mig på MiL-utbildningen. Där fick jag öva på den här dikten när vi skulle träna presentationsteknik, närvaro inför publik, se i ögonen och allt det där. Den grep mig starkt, som flera andra dikter jag fick till mig under just den utbildningen. Och den kom jag ihåg nu ikväll. Den är skriven av Hjalmar Söderberg. Ni får den här:

Man vill bli älskad,
i brist därpå beundrad,
i brist därpå fruktad,
i brist därpå avskydd och föraktad.
Man vill ingiva människorna någon sorts känsla.
Själen fryser inför tomrummet och vill kontakt
till vad pris som helst

Den är grym, helt otrolig, och jag ryser varje gång jag läser den. Det är så mycket jag i den, och ändå kan kontakten som är så otroligt viktig vara så otroligt svår.

8 thoughts on “Man vill bli älskad

  1. Har nyss coachat en sexåring och en åttaåring att steka äggröra och korv, och där finns ingen risk för att jag skulle bli hanterad som ett tomrum :) Inte avskydd och föraktad heller, även om de ibland tycker att pappa är dum. Fruktad, jaaa.. ibland kan det nog vara så, det känns inte nå vidare men visst är det nog så att vara förälder. Beundrad är jag i stora grova mått, och älskad. Yep, det finns inga gränser för hur mycket dessa tjejer älskar mig :) och ännu mindre gränser för hur mycket jag älskar dem.
    Så tack för passningen, den stämmer ;)

    Det är som med kärlek som med hål (?) att ju mer man ger bort desto större blir det…eller hur det nu var :D

  2. Sitter med pannan i djupa kors…får inte ihop det där du, men skönt att du har två tjejer som älskar dig oavsett :-)

  3. Man måste inte alltid förstå :) Det är helt okej att vara en linje och nöjd med det, utan krav att vara en yta eller volym ;) Jag tror att det dessutom kan vara så att vi rör oss mellan de olika formerna, situation, gruppering eller annat som skiljer. Och en linje kan vara skickligare och producera effektivare än en yta som ser mer, men som kan hämmas av seendet, av förståelsen :D

    Otroligt när jag tänker efter! Och med detta bevisar jag väl att jag i detta inlägg är en volym med trådarna ute i alla riktningar, men ack så velig och kvanttänkande. Här har handlingskraften svårt att få fotfäste!

  4. Tack för dikten behövde den till skolarbete. men det är ju bätre att bli lämnad ifred än att bli ”avskydd och föraktad”? tror inte du har blivit spottad o slagen på! Jag är gärna ensam 8-)

  5. Hmmm…ensam är jag gärna också. Har nog varit ensam många och långa stunder istället för att utsätta mig för risken att bli utsatt och sårad, vilket jag också blivit stundvis.

    Det jag har tolkat in i dikten är snarare definitionen av det som är ”jag”. Utan interaktion med andra blir det ju inte så tydligt vem jag är. Det är som en tegelsten i en vägg som inte har kontakt med de övriga…ähh vilken dålig metafor :) Det är nog snarare så här för mig, att trots att jag kan och vet massor, så finns det oändligt antal områden som jag inte vet nåt om, och frågerställningar där jag inte har någon uppfattning om min åsikt. De blir aldrig definierade utan kontakt med andra, och det gör ju att jag skulle tappa möjligheten att få mig själv beskriven och uppfattad…

    Sen bär jag med en kompis lillebrors kommentar om en tjej han var förtjust i. Denna hade gått förbi honom på stan men inte noterat honom, och hans kommentar är livsgenial ”…och hon ignorerade mig inte ens!” som att det var ett värre lågvattenmärke än att hon sett honom men skitit i honom ;) Det ligger något djupt i det.

  6. Dikten är ingen dikt utan ett citat ur Hjalmar Söderbergs Doktor Glas. Och gillar man de orden så bör man läsa hela boken.

  7. Har haft det tänkvärda citatet uppsatt på väggen i många år men faktiskt aldrig läst doktor glas. Kanske dags att göra det nu.

Kommentera