Ibland är det svårt att slappna av. Tankarna rusar, känslorna spelar och minnen gör sig påminda. Ibland är det om det som hänt, ibland om det som kan hända. När det inträffar på kvällen kan det vara svårt att somna. Spelar ingen roll om du är fem eller femtio.

Jag har gett tjejerna uppgifter när det har hänt för dom. En gång fick Emilia i uppdrag att rita upp tre olika klassrum. I vart och ett gick det en sorts val, och då blev säkert klassrummet annorlunda beroende på typ av val :) Ikväll fick båda tjejerna ranka de tre coolaste och mest fantastiska målvaktsräddningarna de skulle kunna göra i fotboll! Fantasi är helt tillåtet och en rolig krydda när de sedan berättar. Vi har klätt gosedjur i olika kläder i olika färger, tänkt ut de tre smartaste grejerna att ta med till en öde ö, de tre bästa slalomtävlingarna osv.

Det finurliga är att tänka på något specifikt istället för det som håller dig vaken. Att på ett mini-meditativt sätt skala bort allt annat, och locka hjärnan in i ett fantasi- och dröm-tillstånd där det är enkelt att glida in i sömnen. Då förbättrar vi oddsen.

Tror jag ;D God natt!

Märkligt, men jag känner mig lugnare och mer tillfreds den här veckan. Vette sjutton varför egentligen, men så är det. Det enda jag kan koppla det till, för ljuset och värmen har vi ju haft ett tag nu, är utflykten i söndags till Spikarna på Alnö. Vi kokade en termos kaffe, blandade saft, stoppade svärmors nybakade sockerkaka tillsammans med svärmor själv och drog till havs. Ute på klipporna på Spikarna fikade vi i solen och havsbrisen och mådde riktigt bra :)

Det som var extra, och som jag funderar på om det hade sån verkan, var att jag hade med mig kameran. Nåja, ni har rätt. Den är ofta med. Men den här gången hamnade jag stundom i ett rejält flow :) Att fota familj och miljö kan lätt få en dokumentär ansvarsprägel, och det hämmar kreativiteten rejält. Jag är kvar i de mönster och möjligheter som en familj och en natur och miljö reglerar. Det blir bra bilder men det överträds inga gränser.

Den här gången böjde jag mig ner och fotade skummande vatten. Jag brände nog bra många Mb på suddiga bränningar och överexponerade vågor :) Det gick dessutom åt en hel del grymt utfrätta himlar och stenar när jag trixade med blixtljus där i den toksoliga eftermiddagen ;) Men hey, är man inne i ett kreativt flow finns inga gränser! Då är det bara att fortsätta fortsätta fortsätta. Och när du utmattad tar en paus och undrar vad i hela h-e du håller på med. Då är det bara att inse att du är på rätt väg och fortsätta ännu mer :D Jag fotade berg och grus och vatten och fågel och barn och buskar och mängder av mönster och myller. Mitt i detta insåg jag att jag inte hade några tankar eller känslor från vardagen med mig. Jag var helt ren inombords. Inte ens när jag tänkte tanken så kom dom krypande, dessa funderingar om rekrytering, resultat och alltings redovisning.

Jag var blank. Och jag har mediterat utan att fatta det ;)