Vi har haft stämmor i Sundsvall 42. Både föreningsstämma och bolagsstämma. Det tillkom fler företag under stämman och vi börjar vara riktigt många organisationer i regionen som intresserar oss för gemensamt utvecklingsarbete inom verksamhets- och affärsutveckling med koppling till IT.

Jag har ju en plats i bolagsstyrelsen, och blev i år vald till vice ordförande. Spännande och roligt, visst, men ett skådespel eftersom vår ordförande har en stark hand och tydlig riktning och en väldigt bra relation med VD i bolaget. Trodde jag :) Det visade sig att vice ordförande alltid håller talet vid galamiddagen. Jag såg lite finurliga ansikten och snirkliga leenden runt konferensbordet. Jag insåg att det krävs något extra, något utöver det vanliga. Jag kom dessutom ihåg Eva Kristofferssons klockrena och aktuella och väldigt roliga tal från forna S42-middagar.

Nu är det min tur att damma av talaregenskaperna. Jag insåg direkt att jag ska prata om gnuerna och krokodilerna, och vandringen över floden. Summan av alla målen… eller nej. Kanske inte :) Jag ska nog prata om den där dinosaurfisken som fått en extra fena i evolutionens tombola och nu simmar omkring snett och osäkert genom vattnen, för oss leverantörssvanödlor att kasta oss över. Eller så näej…

Hjälp, jag behöver förslag och sunt förnuft :D

Hade vänner på middag i helgen. En av dem har nyss startat egen verksamhet, som det verkar gå riktigt bra för, kolla själva på SmartMeny. Dom säljer S.M.A.R.T mat och kommer säkert att hjälpa Sverige upp på fräscha fötter igen med sina ekologiska och näringsriktiga luncher ;)

Vi pratade en del om kunder och marknader och leveranser och logistik och … mycket detaljer om hur och var och när och vem… men inte så mycket varför :) Vad är det för speciell ådra som får sitt lystmäte uppfyllt av att få ha sin egen låda, driva sin egen butik, rensa sina egna fiskar? Jag har tänkt sen dess. Sågat och klistrat och burit och filosoferat. Funderat på mina egna drömmar som tioåring när jag sålde glass, inköpt från Hemglass, och begagnade serietidningar, inköpta på stans samlaraffär, från pojkrummet i Gävle. Känslan var stor när resultatet var positivt och jag kunde investera överskottet i en större verksamhet ;)

I gymnasiet var jag flera gånger väldigt nära att starta postorderföretag men kom aldrig till skott av för mycket att göra med skola och allt, och en för svag lystmätare som inte drev på tillräckligt hårt. Under årens lopp har jag dock startat företag, både i lag med andra och själv. Det har alltid varit vid sidan av, och aldrig lett till några stora intäkter eller famösa försäljningsframgångar :)

Det har dock varit rätt nice att ha något eget. Kanske den känslan blir större ju större eget man kör ;) Kanske drömmen om det egna företaget som drar in så mycket exportinkomster att vi kan rusta upp Sverige med de skatter jag måste betala, skulle ge en så stor frihetskänsla och skaparglädje att få droger vore dess like! Kanske det är mitt kall, som Weber beskriver det.

Jag ska börja med serietidningar igen tror jag. Det är med serier som Warren Buffet säger om rakblad, alla köper dem så det är givet en stark bransch :D