I denna den f\u00f6rsta delkurs kommer vi att titta p\u00e5 den moderna sociologiska teoribildningen d\u00e4r n\u00e5gra enskilda teoretiker s\u00e4rskilt kommer att belysas. De som kommer att belysas och som vi kommer att g\u00f6ra oss bekanta med genom att l\u00e4sa dem i original och anv\u00e4nda i analys under kursen \u00e4r i f\u00f6ljande ordning Bourdieu, Foucault och Haraway. Tonvikten kommer att ligga p\u00e5 hur dessa teoretiska referensramar kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att analysera v\u00e5r egen sociala och kulturella situation.<\/p>\n
Delkursen \u00e4r i sig delad i fyra teman; 1) Bourdieu, 2) Foucault, 3) Haraway och 4) en samlad analys.\u00a0<\/p>\n
Tema 1 –\u00a0Pierre Bourdieu<\/strong>\u00a0\u00a0<\/p>\n Pierre Bourdieu ville med sin teori \u00f6vervinna mots\u00e4ttningarna mellan objektivism och subjektivism, mellan samh\u00e4llet och individen. Ofta talar vi om detta i former av att teoretiskt och empiriskt \u00f6vervinna mots\u00e4ttningen mellan struktur och akt\u00f6r. Bourdieu var ocks\u00e5 k\u00e4nd f\u00f6r att kombinera \u00f6vergripande teoriutveckling med djupg\u00e5ende empiriska unders\u00f6kningar. Vi kommer att l\u00e4sa det urval av Bourdieus texter som g\u00f6rs i boken Kultursociologiska texter. <\/em>Dessa texter kommer vi att diskutera i diskussionsforum (examinerande) och ni kommer \u00e4ven sedan anv\u00e4nda dem f\u00f6r att skriva den avslutande skriftliga inl\u00e4mningsuppgiften.<\/p>\n Diskussionsforumet f\u00f6r detta tema kommer att \u00f6ppnas den 14 september <\/strong>och st\u00e4ngas den 20 september. <\/strong><\/p>\n Uppgift: <\/strong><\/em><\/p>\n Uppgiften best\u00e5r i att ni i diskussionsforum ska g\u00f6ra ett inl\u00e4gg med kommentarer och fr\u00e5gor kring den aktuella litteraturen. Inl\u00e4gget ska vara p\u00e5 minst en (1) sida och max tv\u00e5 (2) sidor (enligt Garamond\/Times, 12p, 1,5 radavst\u00e5nd). Diskussionsinl\u00e4ggen m\u00e5ste baseras p\u00e5 och referera till litteraturen, men samtidigt ska ni ocks\u00e5 reflektera kring litteraturen och g\u00e4rna ge egna exempel. De tv\u00e5 ”svaren” p\u00e5 era kollegors inl\u00e4gg ska vara p\u00e5 ungef\u00e4r en halv sida och det viktiga i era svar och kommentarer till era kollegor \u00e4r att ni f\u00f6rh\u00e5ller er till och fokuserar kring det som diskuteras i diskussionsinl\u00e4gget. Diskussionsinl\u00e4ggen och svar\/kommentarer bed\u00f6ms som godk\u00e4nt eller icke-godk\u00e4nt.<\/p>\n Svar (ut\u00f6ver\u00a0detta inl\u00e4gg skrev jag tre kommentarer): <\/strong><\/em><\/p>\n \u00c4mne:<\/strong> Bourdieu – habitus, f\u00e4lt och kapital Bourdieus teorier om habitus, f\u00e4lt och olika former av kapital \u00e4r fantastisk. Att den i grunden \u00e4r dialektisk och v\u00e4ver ihop stora mots\u00e4ttningar (Ritzer, 2008:527) \u00e4r n\u00e5got som stimulerar mitt polariserande sinne. Till skillnad fr\u00e5n objektivisterna ser Bourdieu att strukturerna i samh\u00e4llet inte existerar sj\u00e4lvst\u00e4ndigt utan st\u00e4ndigt \u00e5terskapas av oss m\u00e4nniskor och v\u00e5r habitus som formats av v\u00e5rt totala sociala liv (Bourdieu, 1994:20). Till skillnad fr\u00e5n subjektivisterna anv\u00e4nder inte Bourdieu enbart agentbegreppet utan tillskriver strukturen stor betydelse i hur m\u00e4nniskor p\u00e5verkas och f\u00f6rkroppsligar strukturens n\u00f6dv\u00e4ndiga beteende (Ritzer, 2008:527). Bourdieu beskriver i kapitlet Distinktion<\/em> hur detta h\u00e4nger ihop; (habitus)(kapital) + f\u00e4lt = praktik (Bourdieu, 1994:251). Denna sk\u00f6na formel beskriver just Bourdieus kombination av individ och struktur i sina teorier. Det habitus vi har inom oss, och de olika former av kapital vi b\u00e5de f\u00f6rfogar \u00f6ver och uppfattas inneha ska ses ur f\u00e4ltets perspektiv d\u00e4r olika habitus och olika kapital ger olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar att utf\u00f6ra v\u00e5ra praktiker. Detta \u00e4r v\u00e4ldigt intressant, och enligt Broady s\u00e5 kan ett och samma habitus ge upphov till ett brett spektrum av beteenden beroende p\u00e5 de sociala omst\u00e4ndigheterna (Broady, 1991:44).<\/p>\n Bourdieus teorier om habitus, kapital och f\u00e4lt \u00e4r sp\u00e4nnande att dra in i verkligheten och det praktiska livet, som till exempel Bourdieus studier av kabylerna d\u00e4r jag drar m\u00e5nga paralleller. Dels beskriver han dels ett samh\u00e4lle som bygger p\u00e5 en mycket stark hedersk\u00e4nsla, d\u00e4r utbytet av g\u00e5vor och konflikter baseras p\u00e5 tydliga regler och en i hela samh\u00e4llet gemensam logik beskriven av Bourdieu i tydliga satser (Bourdieu, 1994:28-30) d\u00e4r han samlar delar av den sociala strukturen h\u00e4mtad ur kabylernas f\u00f6rkroppsligade habitus och olika former av praktiker. Han beskriver ocks\u00e5 hur en man ska g\u00f6ra n\u00e4r han uts\u00e4tts f\u00f6r en utmaning (Bourdieu, 1994:37-39) och \u00e4ven d\u00e4r finns klara regler f\u00f6r hur motst\u00f6tar eller retr\u00e4tt kan g\u00f6ras. I det h\u00e4r fallet finns en tydlig uppfattning hos alla inblandade, \u00e4ven om Bourdieu ger fascinerande exempel p\u00e5 vad som kan h\u00e4nda om n\u00e5gon utan kunskap intr\u00e4der i processen (Bourdieu, 1994:26-28).<\/p>\n \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 I det samh\u00e4lle som jag lever i och bland de m\u00e4nniskor jag arbetar och umg\u00e5s med finns m\u00e4ngder av outtalade regler att f\u00f6rh\u00e5lla sig till. I det sociala livet skulle det vara fullst\u00e4ndigt ot\u00e4nkbart, eller \u00e5tminstone ge oanade konsekvenser, att ist\u00e4llet f\u00f6r en flaska vin eller en blombukett sk\u00e4nka pengar till v\u00e4rdparet i samband med en middag (Ariely, 2008:76-94). Jag hade aldrig t\u00e4nkt tanken innan jag l\u00e4ste boken, men ins\u00e5g d\u00e5 att det praktiska beteende jag uppvisat, min praktik i sociala sammanhang, ju \u00e4r f\u00f6rkroppsligat i min habitus. Vi f\u00e5r problem om vi blandar monet\u00e4ra relationer med ekonomiskt kapital med sociala relationer med symboliskt kapital, och det spelar ingen roll om man som Bourdieu skapar en ekonomisk teori kring det symboliska kapitalet. Det uppst\u00e5r \u00e4nd\u00e5 konsekvenser av att blanda. D\u00e4remot s\u00e5 finns det starka po\u00e4nger med att blanda in sociala normer i arbetslivet vilket jag framg\u00e5ngsrikt experimenterat med. Som i fallet med amat\u00f6rfotografen bekr\u00e4ftar fotograferandet familjegruppens kontinuitet och integration (Bourdieu, 1994:76) och hj\u00e4lper kort sagt till att skapa starka sociala relationer i en annars monet\u00e4rt styrd relation.<\/p>\n \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 P\u00e5 min arbetsplats arbetar vi som konsulter, och i globaliseringens tidevarv arbetar vi internationellt utan gr\u00e4nser, vilket inneb\u00e4r att vi fr\u00e5n dag till annan byter arbetsplats och m\u00e4nniskor som vi arbetar med. Enligt Bourdieus tankar b\u00e4r vi med oss v\u00e5rt habitus var vi \u00e4n \u00e5ker, vi tar med oss de olika former av kapital vi besitter, men vi kommer att uppfattas annorlunda och tillskrivas andra former av kapital beroende p\u00e5 de m\u00e4nniskor vi tr\u00e4ffar. N\u00e4r vi intr\u00e4der i nya f\u00e4lt med nya m\u00e4nniskor kommer vi att uppvisa nya praktiker. Det intressanta \u00e4r hur vi ska kunna hitta fram till r\u00e4tt praktiker f\u00f6r de situationer som vi hamnar i?<\/p>\n Utmaningen i en v\u00e4rld d\u00e4r vi snabbt bryter upp de traditionella grupperna blir att kunna arbeta i olika situationer med m\u00e4nniskor med olika habitus och m\u00e4ngder av skilda kapitalformer, likv\u00e4l som tolkningsperspektiv av hur de uppfattar andras kapital och praktiker. Vi kommer att hj\u00e4lpa varandra att omforma v\u00e5ra habitus och d\u00e4rigenom v\u00e5ra sociala strukturer, men s\u00e5dant tar tid och att ha en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur habitus, kapital och f\u00e4lt formar v\u00e5ra praktiker ser jag som en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna navigera framg\u00e5ngsrikt. Betyg: <\/strong>Godk\u00e4nd. <\/span><\/em>Hej, och tack f\u00f6r diskussionsinl\u00e4gg och diskussion. Uppgiften \u00e4r godk\u00e4nd! Kul att du h\u00e4nger p\u00e5 B-kursen. Det jag reflekterar \u00f6ver \u00e4r \u00e5terigen hur du kopplar teorierna till ditt dagliga v\u00e4rv. Det fungerar bra \u00e4ven denna g\u00e5ng. Du f\u00f6r ocks\u00e5 en bra diskussion kring begreppen habitus, f\u00e4lt och kapital med en koppling till praktik. Praktiken brukar annars kunna hamna i skymundan i diskussionerna kring Bourdieu. En kommentar till det du skriver som agentbegreppet. Menar du m\u00f6jligtvis akt\u00f6rsbegreppet…? En agent \u00e4r ju beroende av och agerar enligt strukturerna… Betygssvar:<\/strong>\u00a0Hehe, jag tror att du har mig fast h\u00e4r. Hoppas jag inte vecklar in och ut mig f\u00f6r mycket h\u00e4r f\u00f6r att tappa G:et i din bed\u00f6mning ;) Men, jag tror att jag flagrant anv\u00e4nt b\u00e5de agent och akt\u00f6r som ett och samma i texten. Att Bourdieu anv\u00e4nder agent som begrepp \u00e4r ju helt klart, och att den agenten agerar (acts p\u00e5 engelska vilket ju inte underl\u00e4ttar \u00e5tskillnaden h\u00e4r :) tillsammans med andra i ett f\u00e4lt d\u00e4r de genom att utmana varandra utvecklar och reproducerar f\u00e4ltet osv.\u00a0Men just agenten. Jag upplever att agent \u00e4r en representant f\u00f6r en individ med ett visst habitus i ett visst f\u00e4lt. Vi kan j\u00e4mf\u00f6ra och studera agenter som fiskar i en fisksk\u00e5l. Jag har f\u00e5tt en feeling f\u00f6r att dessa agenter \u00e4r rollfigurer utan reflektion \u00f6ver sin egen situation eller sitt eget beteende, f\u00f6r de \u00e4r agenter i ett f\u00e4lt. D\u00e4remot, och nu spekulerar jag vilt, hehe, s\u00e5 \u00e4r akt\u00f6ren en individ med ett habitus som kan b\u00e5de reflektera \u00f6ver sig sj\u00e4lv, och genom sitt habitus i ett specifikt f\u00e4lt inta en agentroll. Is\u00e5fall kan en akt\u00f6r lira flera olika agenter i flera olika f\u00e4lt d\u00e4r tanken om att ett och samma habitus kan ge olika effekter beroende p\u00e5 strukturen den omfattas av. Tema\u00a02 –\u00a0Michel Foucault<\/strong><\/p>\n Foucaults teoretiska arbeten har haft stort inflytande p\u00e5 samh\u00e4llsteori i stort och s\u00e5 \u00e4ven inom sociologi. Som filosof och historiker har han riktat in sig p\u00e5 relationen mellan kunskap och makt, ofta i en kontext av objektifiering av marginaliserade grupper i f\u00f6rh\u00e5llande till det ”normala”. Vi ska l\u00e4sa Foucaults \u00d6vervakning och straff <\/em>som handlar just om objektifieringen och hanterandet av en marginaliserad grupp och onormal f\u00f6reteelse, kriminella och kriminalitet. Denna text kommer vi att diskutera i diskussionsforum (examinerande) och ni kommer \u00e4ven sedan anv\u00e4nda texten f\u00f6r att skriva den avslutande skriftliga inl\u00e4mningsuppgiften.<\/p>\n Diskussionsforumet f\u00f6r detta tema kommer att \u00f6ppnas den 28<\/strong> september<\/strong> och st\u00e4ngas den 4 oktober<\/strong>.<\/p>\n Svar (ut\u00f6ver\u00a0detta inl\u00e4gg skrev jag tv\u00e5 kommentarer): <\/strong><\/em><\/p>\n \u00c4mne:<\/strong> Foucault, folket och lagl\u00f6sheten I f\u00f6rordet till boken tas Foucaults bok Orden och tingen<\/em> upp (Foucault, 1987:vi). Efter att tidigare ha f\u00e5tt en f\u00f6rsmak av Foucault av Sune Sunesson med citatet \u201dsj\u00e4len \u00e4r kroppens f\u00e4ngelse<\/em>\u201d (Foucault, 1987:i), som satte hela min kropp och mitt sinne i beredskap f\u00f6r att l\u00f6sa den fascinerande g\u00e5tan, blev jag helt uppslukad av Foucaults tankar avseende vetenskapen om vetenskaper. Det retoriska greppet var helt klart genialiskt, och att den som har makten att ordna v\u00e4rlden ocks\u00e5 har makten \u00f6ver tanken som styrs av indelningar och m\u00f6nster. Dessa tankens strukturer instutionaliseras och blir maktapparater, delvis producerat i enlighet med Bourdieus id\u00e9er om habitus<\/em> (Bourdieu, 1994:20). Den som h\u00e5llit i en whiteboardpenna p\u00e5 ett m\u00f6te vet vad makten att rita och sammanst\u00e4lla samtalet kan inneb\u00e4ra f\u00f6r att styra diskussionen och utg\u00e5ngen. Foucaults syn p\u00e5 brott och straff och r\u00e4ttvisa \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande, och en \u00f6gon\u00f6ppnare f\u00f6r mig som sedan tio \u00e5r tillbaka i samband med ett konsultuppdrag p\u00e5 Kriminalv\u00e5rdsverket varit intresserad av r\u00e4ttssystemet, men detta sammanfattar Sunesson kort och personligt i inledningen av boken (Foucault, 1987:i-xvii). Ist\u00e4llet vill jag diskutera tv\u00e5 omr\u00e5den som jag uppfattat som annorlunda och mer dubbelbottnande \u00e4n \u00f6vriga.<\/p>\n Redan p\u00e5 medeltiden byggde r\u00e4ttssystemet och ut\u00f6vandet av straff p\u00e5 ett samspel mellan folk och monark (Foucault, 1987:75). Folkets vrede och hot om v\u00e5ld mot \u00f6vermakten h\u00f6lls tillbaka med ett \u00f6verv\u00e5ld som statuerades genom brutala straff mot brottslingar och andra misst\u00e4nkta och som regelbundet med sarjade kroppar bevisade furstens o\u00e4ndliga makt \u00f6ver folket. \u00c4ven om det i verkligheten skedde i omv\u00e4nd ordning s\u00e5 bed\u00f6mer jag att det ligger en logisk i att en minskning av v\u00e5ldet fr\u00e5n statsmakten skulle inneb\u00e4ra ett mindre v\u00e5ld fr\u00e5n folket i korrigering av statens styre (Foucault, 1987:78). Ett l\u00f6fte om en minskning av godtycket (Foucault, 1987:91) och pincipen att man \u00e4r oskyldig tills bevisad skyldig (Foucault, 1997:99) fr\u00e5n maktens sida skulle inneb\u00e4ra en minskning av lagl\u00f6sheten fr\u00e5n folkets sida och en acceptans f\u00f6r att straffen riktade sig mot korrigering och moralisk p\u00e5verkan med hj\u00e4lp av styrda tankar om kvalfyllda straff (Foucault, 1987:105). Att samh\u00e4llet g\u00e5r med p\u00e5 att ses som en flock som \u00e4r oundvikligen \u00e4mnad att beg\u00e5 moraliska \u00f6vertramp och att straffsystemet \u00e4r dess herde (Foucault, 1987:106). En l\u00e4tt Bourdeusk beskrivning av Foucaults syn p\u00e5 sj\u00e4lens makt \u00f6ver kroppen \u00e4r enligt Wallace & Wolf\u00a0 att v\u00e5r syn p\u00e5 och v\u00e5r upplevelse av v\u00e5ra kroppar \u00e4r helt och h\u00e5llet en social konstruktion (Wallace & Wolf, 2006:386), och denna kunskap kan f\u00f6r\u00e4ndras av de som tillgripit sig makten \u00f6ver tanken och som s\u00e5ledes p\u00e5verkar strukturerna som styr v\u00e5ra uppfattningar om v\u00e5ra kroppar. D\u00e4ri ligger min tolkning av \u201dsj\u00e4len \u00e4r kroppens f\u00e4ngelse<\/em>\u201d utifr\u00e5n att det \u00e4r v\u00e5rt inre som styr b\u00e5de v\u00e5rt yttre i form av beteende och handling, och v\u00e5r uppfattning av detta yttre skal och dess handlingsm\u00f6nster. Betyg:\u00a0<\/strong>Godk\u00e4nd. <\/span><\/em>Hej, \u00e5terigen ett intressant inl\u00e4gg med, om du urs\u00e4ktar, en \u00e4nnu intressantare diskussion. Vad g\u00e4ller din del av diskussionen k\u00e4nns den funktionalistisk i sin grund, med i mina \u00f6gon en dragning \u00e5t Durkheims funktionalism. Bl a med brottets funktion av att s\u00e4tta gr\u00e4nsen f\u00f6r vad som \u00e4r ok. Tema\u00a03 –\u00a0Donna J. Haraway<\/strong> Diskussionsforumet f\u00f6r detta tema kommer att \u00f6ppnas den 12 oktober<\/strong> och st\u00e4ngas den 18 oktober<\/strong>.<\/p>\n Svar (ut\u00f6ver\u00a0detta inl\u00e4gg skrev jag tv\u00e5 kommentarer): <\/strong><\/em><\/p>\n \u00c4mne:<\/strong> Donna Haraway och den vetenskapliga kritiken Donna Haraways bok Simians, Cyborgs and Women<\/em> \u00e4r komplex och historisk i sitt uppl\u00e4gg med tanke p\u00e5 att det \u00e4r en samling ess\u00e4er som \u00e4r skrivna ur en period av Haraways liv (1978-1989). Hon anv\u00e4nder b\u00f6rjan av boken till mycket intressanta diskussioner, men f\u00f6r mig \u00e4r det i kapitel fyra, In the Beginning Was the Word: The Genesis of Biological Theory<\/em> som det hettar till. Hon beskriver fram till detta kapitel sina tankar om en socialist-feministisk teori som avst\u00e5r fr\u00e5n fysiologisk bevisf\u00f6ring (Haraway, 1991:10) och \u00f6ppnar f\u00f6r kritik mot forskning med metoder och analyser som inte h\u00e5ller f\u00f6r objektiv granskning (Haraway, 1991:16). Genom att studera djur kan vi l\u00e4ra oss om m\u00e4nskligheten, men att vi kan anv\u00e4nda denna kunskap till insikt eller illusion (Haraway, 1991:21). Vi kan anv\u00e4nda forskningen som en spegel i jakt p\u00e5 oss sj\u00e4lva, men jag upplever redan h\u00e4r hennes kritik mot att det \u00e4r vi sj\u00e4lva som skapar den spegel i vilken vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss en objektiv spegelbild. Diskussionerna om forskning p\u00e5 primater och de problem som uppst\u00e5r beroende p\u00e5 vilken tolkning som g\u00f6rs av aggression, dominans och sexuell reproduktion i f\u00f6rh\u00e5llande till den (f\u00f6r)m\u00e4nskliga evolutionen fr\u00e5n j\u00e4gare till samlare (Haraway, 1991:41) \u00e4r intressanta men blir f\u00f6r mig mer intressanta som byggstenar f\u00f6r senare diskussioner \u00e4n argument f\u00f6r feministisk utveckling. Hennes beskrivning av gener som materialiserad information som instruerar och konstruerar individer, vilka kan ses som ett strukturerat fl\u00f6de av information och energi (Haraway, 1991:61). En helt fascinerande beskrivning. Gener skapar beteendemaskiner, vilka vi studerar, men kanske, inom sociologin, alltf\u00f6r s\u00e4llan f\u00f6rklarar i genetiska termer som handlar om att systemets m\u00e5l \u00e4r att maximera den genetiska vinsten. Om gener skapar individer vilka \u00e4r information och energi s\u00e5 \u00e4r interaktionen mellan individer, p\u00e5 det abstrakta planet, baserad p\u00e5 utbyte av information och energi, enligt Haraway en teori baserad p\u00e5 kommunikation (Haraway, 1991:63) som jag upplever som en grund f\u00f6r v\u00e5r sociologiska forskning och d\u00e4r jag vid l\u00e4sningen fick en f\u00f6rsta k\u00e4nsla av ett totalt sammanhang \u00f6ver det h\u00e4r vetenskapsomr\u00e5det.<\/p>\n Men, i kapitel fyra, efter en sk\u00f6n referens till Lewis Carroll (Haraway, 1991:71) tar hon upp the power to name<\/em> (Haraway, 1991:72) som l\u00e5ter fullst\u00e4ndigt uppenbart och enkelt, men som refererar till mer filosofiska teorier \u00e4n s\u00e5 (positivism, subjektivism, objektivism). Att s\u00e4tta ett ord p\u00e5 n\u00e5got \u00e4r inte bara att kunna referera till objektet, utan att skapa objektet sj\u00e4lvt (?). Biologi, som m\u00e5ste ses som Haraways exempel i det h\u00e4r fallet, byggs upp av historier som skapats \u00f6ver tid. Enligt Haraway, s\u00e5 beskriver historierna allt vi vet om naturen och livet, och problemet \u00e4r att alla dessa historier \u00e4r skrivna av m\u00e4n, i vilken Linn\u00e9 listas som en av deltagarna och medproducenterna (Haraway, 1991:81). Genom makten \u00f6ver ordet beskriver dessa vetenskaper en utveckling som pr\u00e4glas av det patriarkala system som alla dessa vetenskapsm\u00e4n \u00e4r del av, och vilket de allihop p\u00e5verkas av i sina observationer och analyser. Haraway f\u00f6rtydligar med<\/p>\n \u2026to set the terms of speech, are at the centre of feminist struggles in natural science. (Haraway, 1991:72).<\/em><\/p>\n vilket ger insikten, att kvinnor inte har s\u00e4rskilt enkla f\u00f6ruts\u00e4ttningar att studera naturen ur ett feministiskt perspektiv eftersom alla referenser, alla teorier och till och med uppfattningen om dem sj\u00e4lva och deras vetenskap \u00e4r p\u00e5verkad och skapad av de f\u00e4der och f\u00f6rf\u00e4der som skrivit historierna.<\/p>\n I kapitel fem, The Contest for Primate Nature: Daughters of Man-the-hunter in the Field, 1960-80<\/em> ger hon exempel p\u00e5 vilka effekter den patriarkala dominansen \u00f6ver historieskrivning, teoribildning och namns\u00e4ttning kan ge. Hon f\u00f6rtydligar att det inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r oskyldigt att namnge objekt och fenomen, och att det \u00e4r naivt att tro att inte namn och begrepp spelar en stor roll i den vetenskapliga v\u00e4rlden, och att de vetenskapliga historierna definierar den publika uppfattningen (Haraway, 1991:81). H\u00e4r g\u00e5r tankarna till Bourdieu, som \u00e4gnade tankar och tid \u00e5t detta fenomen, vetenskapen om vetenskapen och hur begrepp definieras och hur de f\u00e5r oss att se p\u00e5 v\u00e4rlden. Med en historisk diskurs inom primatforskning i ryggen, ger Haraway exempel p\u00e5 hur observationer feltolkas och nya falska teorier skapas(Haraway, 1991:101), och hur dessa anv\u00e4nds av n\u00e4sta generation forskare f\u00f6r att dels tolka nya observationer och bygga vidare p\u00e5 existerande teorier f\u00f6r att utveckla den vetenskapliga kunskapen om naturen, om vilken vi har en nedskr\u00e4pad uppfattning (Haraway, 1991:106). Det \u00e4r inte bara s\u00e5 att observationer tolkas utifr\u00e5n den r\u00e5dande teoribildningen, det \u00e4r i vissa fall s\u00e5 att icke gjorda observationer skapas och fylls i f\u00f6r att st\u00f6dja den r\u00e5dande uppfattningen (Haraway, 1991:104). Hon anv\u00e4nder ocks\u00e5 ord som arv och lineage<\/em> som kopplar till familjer och sl\u00e4kter, och hon beskriver ocks\u00e5 arvet efter Washburn p\u00e5 ett n\u00e4stan vetenskapligt s\u00e4tt d\u00e4r olika sl\u00e4kttr\u00e4d av teoretisk utveckling kan studeras (Haraway, 1991:90-91). Med sina enkla teser om att naturen \u00e4r konstruerad av dess observat\u00f6rer och inte uppt\u00e4ckt naket och sj\u00e4lv\u00adf\u00f6rklarande, samt att observationer oundvikligen p\u00e5verkas av gender (och klass, ras m.fl.) (Haraway, 1991:106) fick hon mig att inse tv\u00e5 saker. Det f\u00f6rsta \u00e4r att vetenskapen \u00e4r l\u00e5ngt fr\u00e5n den objektiva modell som Bauman beskriver i sin diskussion om sunt f\u00f6rnuft (Bauman, 2001:16-25). Bauman h\u00e4vdar bland annat att det \u00e4r viktigt att anv\u00e4nda ett vetenskapligt spr\u00e5k, f\u00f6r att skilja sociologin fr\u00e5n det sunda f\u00f6rnuftet. Men det \u00e4r detta som Haraway pekar p\u00e5 riskerna med. Det andra att det blir sv\u00e5rt att f\u00f6r\u00e4ndra vetenskapen till att ha en objektiv syn p\u00e5 v\u00e5r v\u00e4rld och oss sj\u00e4lva. Det kan m\u00f6jligen ses som en naturlig och evig kamp mellan alla akt\u00f6rer i det vetenskapliga f\u00e4ltet, om makten att beskriva f\u00e4ltet och dess ing\u00e5ende ingredienser och d\u00e4rmed ha r\u00e4tten att tolka v\u00e4rlden och dess fenomen.<\/p>\n Haraway g\u00f6r en imponerande ansats att f\u00f6rs\u00f6ka ge en bild av olika abstraktionsniv\u00e5er utifr\u00e5n ett feministiskt vetenskapligt perspektiv. Hon beskriver studier av primater och de teorier om m\u00e4nskliga k\u00f6nsroller som bygger p\u00e5 schimpanser, babianer och langurer, och hon pekar p\u00e5 problem med det patriarkala arv som denna forskning p\u00e5verkas av, och vilka felaktiga teorier som r\u00e5tt under inflytande av en maskulint betraktande. Hon lyfter detta patriarkala arv och beskriver problemen i ett vetenskapligt avseende, och beskriver att det \u00e4r historier som bygger upp v\u00e5r v\u00e4rldsbild och att dessa historier uttrycks med spr\u00e5k, och att makten \u00f6ver spr\u00e5ket, namnen ger makten \u00f6ver v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dningen och s\u00e4ttet att uppfatta sig sj\u00e4lv och sin omv\u00e4rld, b\u00e5de som individ och som forskare. Hon lyfter sedan detta vetenskapliga problem och har i kapitel nio, Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective<\/em>, en diskussion om positionerad kunskap (Kaspersen, 2007:464) och n\u00e4r hon konstaterar att hon efterlyser en<\/p>\n \u2026doctrine and practice of objectivity that privileges contestation, deconstruction, passionate construction, webbed connections, and hope for trasnformation of systems of knowledge and ways of seeing.<\/em><\/p>\n s\u00e5 k\u00e4nns det som att det redan beskrivits av andra, men att hon inte \u00e4r lika angel\u00e4gen om att h\u00e4nvisa till dessa, m\u00f6jligen f\u00f6r att det \u00e4r m\u00e4n som f\u00f6retr\u00e4der det patriarkala sl\u00e4ktled som hon genomg\u00e5ende sl\u00e5ss mot i boken. Jag upplevde bland annat Habermas diskussion om efter-positivism som ett liknande f\u00f6rs\u00f6k att beskriva en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r ett rationellt vetenskapligt s\u00e4tt att se p\u00e5 normativa fr\u00e5gor och teorier om kommunikativ handling (Kaspersen, 2007:284) som liknar Haraways m\u00e5nga tankar och id\u00e9er. Men kanske fr\u00e4mst ger denna reflektion en signal till oss blivande sociologer att allt \u00e4r inte guld bara f\u00f6r att n\u00e5gon sagt att det \u00e4r guld som glimmar. Bauman, Z., May, T., 2001, Att t\u00e4nka socioogiskt<\/em>, Korpen Betyg:\u00a0<\/strong>Godk\u00e4nd.\u00a0<\/span><\/em>Hej, tack f\u00f6r inl\u00e4gg och kommentarer. Med detta vill jag meddela att ni \u00e4r godk\u00e4nda p\u00e5 uppgiften. Som jag skrev i diskussionsforumet kommer jag inte att ge n\u00e5gon individuell kommentar, utan spara den tiden till att kunna svara p\u00e5 individuella fr\u00e5gor p\u00e5 v\u00e4gen mot den avslutande uppgiften. Allts\u00e5 den som har en fr\u00e5ga kring den h\u00e4r uppgiften eller Haraway \u00f6verhuvudtaget \u00e4r v\u00e4lkommen att st\u00e4lla den, men i \u00f6vrigt l\u00e4mnar vi den h\u00e4r uppgiften nu.
\nTr\u00e5d:<\/strong> Diskussionsuppgift: Tema 1: Bourdieu
\nAvs\u00e4ndare:<\/strong> Peter Axelsson
\nDatum:<\/strong> den 20 september 2009 10:11<\/p>\n
\n____________________________
\nAriely, D., Ologiskt<\/em>, 2008, ICA Bokf\u00f6rlag
\nBourdieu, P., Kultursociologiska texter<\/em>, 1994, Stockholm: Brutus \u00d6stlings Bokf\u00f6rlag
\nBrady, B., Sociologi och Epistemologi<\/em>, 1991, Stockholm: HLS F\u00f6rslag
\nRitzer, G., Sociological Theory, 2008, McGraw Hill<\/p>\n
\nH\u00e4lsningar Jonny<\/p>\n
\nH\u00e4lsningar peterA<\/p>\n
\n
\nTr\u00e5d:<\/strong> Diskussionsuppgift: Tema 2: Bourdieu
\nAvs\u00e4ndare:<\/strong> Peter Axelsson
\nDatum:<\/strong> den 29 september 2009 22:35<\/p>\n
\n\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Finns h\u00e4r en outtalad \u00f6verenskommelse mellan folket och r\u00e4ttsv\u00e4sendet? \u00c4ven om inte reformatorerna fick r\u00e4tt med samh\u00e4llskroppens f\u00f6rsvar som straffgrund (Foucault, 1987:93), s\u00e5 f\u00e5r med f\u00e4ngelsestraffens brottslighetsd\u00e4mpande effekt, \u201dvanligt folk\u201d b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att leva och inneha sina \u00e4godelar utan att beh\u00f6va vara \u00f6verdrivet r\u00e4dda f\u00f6r att bli bestulna eller att sj\u00e4lva beh\u00f6va leva i lagl\u00f6shet f\u00f6r att klara sin familjs uppeh\u00e4lle (Foucault, 1987:85). I samband med bland annat en \u00f6kad levnadsstandard och befolknings\u00f6kningar (Foucault, 1987:78) r\u00f6rde sig brottsligheten bort fr\u00e5n kroppen som m\u00e5ltavla mot varor och produkter i andras \u00e4go, och det blev mindre n\u00f6dv\u00e4ndigt att leva lagl\u00f6st utanf\u00f6r furstarnas p\u00e5lagor f\u00f6r att klara livhanken. Men med \u00e4gandet f\u00f6ljde, trots en minskad allm\u00e4n lagl\u00f6shet, en \u00f6kad brottslighet avseende st\u00f6lder och egendomsbrott (Foucault, 1987:87) vilket gjorde en st\u00f6rre del av folket till m\u00e5ltavla f\u00f6r brotten och \u00e4ndrade bilden av brottslingen som folkets hj\u00e4lte till samh\u00e4llets fiende (Foucault, 1987:114), vilket b\u00f6r ha intresserat st\u00f6rre andel av m\u00e4nniskorna att f\u00e5 bukt med de utbredda st\u00f6lderna och en acceptans f\u00f6r att straffa brottsligheten ist\u00e4llet f\u00f6r brottslingarna (Foucault, 1987:103).
\n\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 F\u00e4ngelset skapar och bekr\u00e4ftar brottslingar, framkallar \u00e5terfall enligt kritikerna (Foucault, 1987:267), och f\u00f6rst\u00e4rker r\u00f6relsen mot en mer specialiserad brottslighet, en grupp av sammansvetsade kriminella (Foucault, 1987:77), men ger samtidigt folket tydliga symboler f\u00f6r avvikelser fr\u00e5n normerna. F\u00f6r att kunna vara laglydig och f\u00f6lja normerna, beh\u00f6vs exempel p\u00e5 vad som \u00e4r brottsligt och normkr\u00e4nkande. H\u00e4r spelar brottslingarna och straffen en stor roll, och genom att acceptera deras existens blir f\u00e4ngelsernas, enligt kritikerna (Foucault, 1987:266), misslyckade omformning av de missanpassade medborgarna bekr\u00e4ftad och godk\u00e4nd av folket som ju beh\u00f6ver avvikarna f\u00f6r att kunna leva i laglighet.
\n\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Enligt de anst\u00e4llda p\u00e5 Kriminalv\u00e5rdsverket skulle m\u00e5nga av de f\u00f6r mord d\u00f6mda klienterna p\u00e5 v\u00e5ra f\u00e4ngelser, kunna sl\u00e4ppas ut i frihet eller med fotboja eftersom de inte bed\u00f6mdes ligga i riskzonen f\u00f6r \u00e5terfall. D\u00e4remot s\u00e5 finns det inget folkligt st\u00f6d f\u00f6r detta eftersom brottet \u00e4r s\u00e5 allvarligt och att det fortfarande finns sp\u00e5r av en straff- och h\u00e4mndkultur kvar i samh\u00e4llskroppen. Foucault \u00e4r av samma \u00e5sikt och p\u00e5pekar att straffet b\u00f6r bed\u00f6mas, inte utifr\u00e5n grad av skada ur brottets perspektiv, utan snarare utifr\u00e5n den \u00e5verkan det kan ha p\u00e5 den sociala ordningen (Foucault, 1987:95). Han f\u00f6rtydligar med orden \u201dett brott som f\u00f6rskr\u00e4cker samvetet har ofta en mindre verkan \u00e4n en f\u00f6rbrytelse som alla tolererar och \u00e4r beredda att ta efter f\u00f6r egen r\u00e4kning<\/em>\u201d.
\n\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 D\u00e4rf\u00f6r, anser jag, beh\u00f6vs brottslingar f\u00f6r att utg\u00f6ra symboler b\u00e5de f\u00f6r brottsligheten och den normativa avvikelsen, och f\u00e4ngelset som det korrigerande straffet, utan vilken en allm\u00e4n lagl\u00f6shet riskerar att utbryta och hota hela samh\u00e4llet. Vi m\u00e4nniskor accepterar allts\u00e5 att bli utsatta f\u00f6r b\u00e5de mentala studier och mental p\u00e5verkan, kalla det korrigering, av oss obrottsliga som brottsliga, i syfte att h\u00e5lla en professionell kader av kriminella som kan verka som fyrb\u00e5kar f\u00f6r gott och ont, r\u00e4tt och fel. Vi blir aldrig av med brottsligheten men vi hj\u00e4lper till att h\u00e5lla den p\u00e5 r\u00e4tt niv\u00e5 och koncentrerat bland till de individer som \u00e4r l\u00e4tta att identifiera i r\u00e4ttssystemet. V\u00e5ra kroppar kommer d\u00e4rmed att styras och ses p\u00e5 utifr\u00e5n de tankem\u00f6nster som inplanterats i oss genom denna process.<\/p>\n
\n_______________________________________
\nBourdieu, P., 1994, Kultursociologiska texter<\/em>, 1994, Stockholm: Brutus \u00d6stlings Bokf\u00f6rlag
\nFoucault, M., 1987, \u00d6vervakning och straff<\/em>, Lund: Arkiv f\u00f6rlag
\nWallace, R.A., Wolf, A., 2006, Contemporary sociological theory<\/em>, New JerseyJ: Pearsons<\/p>\n
\n\u00a0\u00a0\u00a0 Det var den f\u00f6rsta delen. Sedan t\u00e4nker jag att du i detta fall, l\u00e4sningen av Foucault, ska ta dig en funderare kring hur Foucault behandlar denna ”funktionalism”. Vad med dekonstruktionen av denna funktionalism och makten som ligger i denna. Exempelvis som ni var inne p\u00e5; konstruktionen av normal kontra avvikare. Vad menar Foucalut med att bryta ner de funktioner som finns i det h\u00e4r fallet med \u00d6vervakning och straff?
\nMed andra ord, uppgiften \u00e4r godk\u00e4nd. H\u00e4lsningar Jonny<\/p>\n
\n
\nHaraway har haft stort inflytande p\u00e5 delar av samh\u00e4llsteorin, s\u00e5som inom ”cultural studies” och genusforskning (kvinnoforskning). Haraways teorier ifr\u00e5gas\u00e4tter och suddar ut gr\u00e4nser och g\u00f6r kategorier som exempelvis k\u00f6n (genus), klass och etnicitet\/ras genomtr\u00e4ngliga.\u00a0 Vi ska l\u00e4sa Haraways Simians, Cyborgs, and Women – The Reinvention of Nature.\u00a0<\/em>Denna text kommer vi att diskutera i diskussionsforum (examinerande) och ni kommer \u00e4ven sedan anv\u00e4nda texten f\u00f6r att skriva den avslutande skriftliga inl\u00e4mningsuppgiften.<\/p>\n
\nTr\u00e5d:<\/strong> Diskussionsuppgift: Tema 3: Haraway
\nAvs\u00e4ndare:<\/strong> Peter Axelsson
\nDatum:<\/strong> den\u00a018\u00a0oktober 2009 18:08<\/p>\n
\n_______________________________________<\/p>\n
\nHaraway, D., 1991, Simians, Cyborgs, and Women<\/em>, New York:Routledge
\nKaspersen, B.(red), Andersen, H., 2007, Klassisk och modern samh\u00e4llsteori<\/em>, Studentlitteratur<\/p>\n
\nSer fram emot att ta emot era sista inl\u00e4mningsuppgifter. H\u00e4lsningar Jonny\u00a0<\/p>\n
\n