{"id":162,"date":"2008-08-31T22:09:34","date_gmt":"2008-08-31T20:09:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.petera.se\/blog\/?page_id=162"},"modified":"2008-11-11T22:41:48","modified_gmt":"2008-11-11T21:41:48","slug":"e6-gora-lite-sjalv-battre-an-att-fa-mycket-serverat","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/sundsvall-42-2008\/e6-gora-lite-sjalv-battre-an-att-fa-mycket-serverat","title":{"rendered":"E5 G\u00f6ra lite sj\u00e4lv – b\u00e4ttre \u00e4n att f\u00e5 mycket serverat"},"content":{"rendered":"

(Se presentationen<\/a> fr\u00e5n f\u00f6rel\u00e4sningen eller ladda hem pdf<\/a>)<\/em><\/p>\n

The chicken and the pig<\/strong><\/p>\n

Det var en g\u00e5ng en h\u00f6na och en gris som best\u00e4mde sig f\u00f6r att starta en restaurang. Den skulle servera skinka och \u00e4gg. De fixar finansiering, bygger restaurang, anst\u00e4ller personal och b\u00f6rjar planera marknadsf\u00f6ring inf\u00f6r den stora \u00f6ppningsdagen. Allt g\u00e5r j\u00e4ttebra tills grisen en morgon vaknar, tittar p\u00e5 h\u00f6nan och k\u00e4nner att n\u00e5got \u00e4r fel. Det g\u00e5r upp f\u00f6r henne att h\u00f6nan inte k\u00e4nns lika engagerad l\u00e4ngre, att det i sj\u00e4lva verket varit hon sj\u00e4lv som drivit alla aktiviteter och kommit med alla id\u00e9er. Grisen tycker att det k\u00e4nns djupt or\u00e4ttvist och f\u00f6rst\u00e5r pl\u00f6tsligt att hon offrar av sin egen skinka f\u00f6r deras gemensamma framg\u00e5ng. Det \u00e4r mycket st\u00f6rre \u00e4n h\u00f6nans enkla bidrag av \u00e4gg, och inneb\u00e4r p\u00e5 k\u00f6pet ett starkare engagemang och ett st\u00f6rre ansvarstagande f\u00f6r resultatet.<\/p>\n

Samarbete och gemensamma utmaningar<\/strong><\/p>\n

Under mitt f\u00f6rsta \u00e5r, inf\u00f6r min f\u00f6rsta jul p\u00e5 Riksf\u00f6rs\u00e4kringsverket 2001 gick det ut centrala direktiv om att vi inte fick g\u00e5 ut p\u00e5 restaurang och \u00e4ta julbord med v\u00e5ra grupper. Det var inte ett uppskattat beslut. En l\u00e5ng tradition br\u00f6ts abrupt utan att vi chefer lyckades f\u00f6rklara anledningen p\u00e5 n\u00e5got bra s\u00e4tt. Vi v\u00e4nde och vred p\u00e5 fr\u00e5gest\u00e4llningen p\u00e5 ett gruppm\u00f6te. Ville ledningen stoppa de gemensamma julaktiviteterna och tr\u00e4ffarna inf\u00f6r jul? Nej, det var helt okej att tr\u00e4ffas p\u00e5 annat s\u00e4tt. Var det sj\u00e4lva maten som ledningen sk\u00f6t in sig p\u00e5, att vi inte skulle \u00e4ta julmat? Nej, det fanns inga regler om maten. Var det ett generellt stopp mot att g\u00e5 p\u00e5 restaurang med gruppen? Nej, s\u00e4kert inte det heller f\u00f6r d\u00e5 skulle vi ju inte f\u00e5 k\u00e4ka ute vid n\u00e5got annat tillf\u00e4lle heller. Vi ins\u00e5g tillsammans att det nog var \u00f6verd\u00e5det, det on\u00f6digt kostsamma samt det faktum att alla grupper gjorde detta samtidigt. Det skulle sannolikt se illa ut p\u00e5 stan, och det skulle inneb\u00e4ra en ganska stor kostnad f\u00f6r myndigheten i just december, j\u00e4mf\u00f6rt med en mer j\u00e4mn f\u00f6rdelning om vi gjorde aktiviteter \u00f6ver hela \u00e5ret. Vi kom fram till att vi skulle ha en julfest med gruppen, men att den skulle fokusera p\u00e5 det vi gemensamt tyckte var viktigt, n\u00e4mligen trivsel och samvaro. Dessutom v\u00e4cktes en t\u00e4vlingsdj\u00e4vul hos n\u00e5gra och vi ville visa f\u00f6r alla att vi kunde ha kul utan att br\u00e4nna en massa pengar. Att det ocks\u00e5 fanns n\u00e5gra enormt engagerade personer med i gruppen var ocks\u00e5 en f\u00f6ruts\u00e4ttning. Det var en av de b\u00e4sta julfester jag varit p\u00e5! Vi h\u00f6ll till p\u00e5 det tr\u00e5kiga kontoret, i fikarummet. Vi \u00e5t h\u00e4mtpizza och drack vatten, l\u00e4sk eller \u00f6l. Lite snacks till paket\u00f6ppningen kostade vi dock p\u00e5 oss. Alla julklappar skulle inneh\u00e5lla n\u00e5got som b\u00f6rjade p\u00e5 A. Det var ju v\u00e5r f\u00f6rsta julfest som grupp och vi s\u00e5g direkt en m\u00f6jlighet att kunna k\u00f6ra 29 stycken fester, f\u00f6rutsatt att vi accepterade att ha bokstaven Q n\u00e4r det var dags. Just paket\u00f6ppningen var en succ\u00e9. Att l\u00e4sa rim och klura p\u00e5 paket p\u00e5 A var otroligt kul och inneh\u00e5llet i paketen var allt fr\u00e5n en liten Alv till en ljusstake i form av ett A.<\/p>\n

N\u00e5gra av reflektionerna vi gjorde efter den h\u00e4r h\u00e4ndelsen k\u00e4nns viktigare \u00e4n andra. Det var viktigt f\u00f6r oss att g\u00f6ra n\u00e5got tillsammans, d\u00e4r det bara var vi som grupp. Vi ville inte f\u00f6lja med str\u00f6mmen och f\u00f6lja beslutet blint, utan se vilka bakomliggande krafter som drev julbordsf\u00f6rbudet. Utmaningen blev att ha en julfest utan att det var en julfest och att det inte skulle kosta speciellt mycket, och bakom den utmaningen st\u00e4llde sig en stor del av gruppen vilket gjorde att resten f\u00f6ljde med. Ist\u00e4llet f\u00f6r att jag fattade ett julbordsbeslut f\u00f6r gruppen hade vi ett samtal d\u00e4r alla fick komma till tals och d\u00e4r ingen l\u00f6sning var given p\u00e5 f\u00f6rhand. Den stora delaktigheten v\u00e4ckte ett engagemang i gruppen som aldrig slocknade och det bidrog starkt till att forma kulturen f\u00f6r gruppen.<\/p>\n

Traditioner<\/strong><\/p>\n

N\u00e4r barnens morfar dog p\u00e5 juldagen f\u00f6r fyra \u00e5r v\u00e4ndes mycket upp och ner. N\u00e4r vi skulle fira jul f\u00f6rsta \u00e5ret utan morfar st\u00e4lldes till exempel en hel del traditioner p\u00e5 huvudet. Nu fanns inte begreppet ”mormor och morfar<\/em>” kvar, och vi hade inget \u00d6verkalix att \u00e5ka till f\u00f6r att fira jul, som vi alltid gjort. P\u00e5 n\u00e5got m\u00e4rkligt s\u00e4tt, utan att prata om det, skapade familjen nya traditioner, och barnen var mest aktiva i det. Vi k\u00f6pte en film till barnen, Sunes jul<\/em>, som hela familjen tittade p\u00e5 kv\u00e4llen f\u00f6re julafton. Det blev direkt till en tradition och \u00e5ret efter sa barnen tidigt i december ”Vi tittar ju alltid p\u00e5 film kv\u00e4llen innan julafton<\/em>”! Den h\u00e4r f\u00f6rsta julen med familjen hemma i Sundsvall fotograferade vi oss efter att vi kl\u00e4tt julgranen, och p\u00e5 samma s\u00e4tt som med filmen s\u00e5 var \u00e5terigen traditionen ett faktum, och p\u00e5 nytt skapad av barnen, s\u00e5 varje \u00e5r tar vi nu en bild av familjen vid den nypyntade granen. En symbol f\u00f6r att det h\u00e4r \u00e4r vi, det h\u00e4r \u00e4r Axelssons, och VI \u00e4r viktiga, inte bara var f\u00f6r sig, utan ocks\u00e5 som familj!<\/p>\n

Jag drog snabbt paralleller, f\u00f6r p\u00e5 samma s\u00e4tt har jag ofta sett praxis och traditioner snabbt etablerats i en organisation. En h\u00e4ndelse eller aktivitet som sker med tydlig regelbundenhet skapar trygghet och hj\u00e4lper till att identifiera oss och v\u00e5r gemenskap. N\u00e4r deltagarna i en grupp ber\u00e4ttar f\u00f6r varandra, eller med m\u00e4nniskor utanf\u00f6r, hur ”vi g\u00f6r<\/em>” i den h\u00e4r gruppen hj\u00e4lper det kraftfullt till med gruppidentiteten. Traditioner fr\u00e5n den f\u00f6rsta julfesten p\u00e5 RFV levde kvar l\u00e4nge i det som fanns kvar av den ursprungliga gruppen. Att ha traditioner kan annars upplevas som n\u00e5got barnsligt. Vi som fortfarande tycker att det \u00e4r viktigt att se p\u00e5 Kalle Anka p\u00e5 julafton uppfattas som lite fjantiga av m\u00e5nga. Po\u00e4ngen \u00e4r att vi m\u00e4nniskor har ett grundl\u00e4ggande behov av identitet och grupptillh\u00f6righet, och traditioner \u00e4r n\u00e5got som hj\u00e4lper till att tydligg\u00f6ra dessa viktiga gr\u00e4nser.\u00a0<\/p>\n

Historier och myter<\/strong><\/p>\n

Jag satt p\u00e5 en anst\u00e4llningsintervju i v\u00e5ras. En j\u00e4tteduktig kille ber\u00e4ttade om sin bakgrund. Pl\u00f6tsligt n\u00e4mnde han namnet p\u00e5 ett f\u00f6retag jag jobbade p\u00e5 f\u00f6r tjugo \u00e5r sen. Jag fr\u00e5gade lite om f\u00f6retaget och vad han gjort och n\u00e4r han varit d\u00e4r och ber\u00e4ttade sedan att jag sj\u00e4lv jobbat d\u00e4r. Han ber\u00e4ttade d\u00e5 att det gick en massa historier om f\u00f6re detta anst\u00e4llda. Han drog n\u00e5gra och jag k\u00e4nde igen dom direkt. Jag kom dessutom ih\u00e5g flera andra, och n\u00e5gra hade jag varit direkt delaktig i. Vissa helt osannolika som killen som snodde alla servrar och backuper och kidnappade sitt eget system. Andra mer normala om n\u00e4r den handgjorda tomten i f\u00f6nstret f\u00f6rlorade sitt huvud och senare \u00e5terfanns med en spik tryckt rakt igenom. Men det som var s\u00e5 v\u00e4ldigt sp\u00e4nnande var att det allts\u00e5 gick historier i fikarummet om h\u00e4ndelser som intr\u00e4ffat innan de som pratade om historierna hade b\u00f6rjat, och som handlade om personer som m\u00e5nga av dem inte ens tr\u00e4ffat.<\/p>\n

Jag reflekterade l\u00e4nge efter m\u00f6tet och ins\u00e5g att det \u00e4r ytterligare ett s\u00e4tt att beskriva gruppen, att med historier kunna ber\u00e4tta om hur vi har blivit vi. V\u00e5r v\u00e4rldsbild baseras ju p\u00e5 historiska erfarenheter, och f\u00f6r att kunna g\u00f6ra en bild av v\u00e5r plats i v\u00e4rlden kr\u00e4vs historisk utbildning. Vi f\u00f6rst\u00e5r vilka vi \u00e4r och varf\u00f6r vi \u00e4r d\u00e4r vi \u00e4r. V\u00e5r identitet blir synlig och vi f\u00f6rst\u00e5r bakgrunder och skeenden som byggt upp v\u00e5r identitet. Vi kan s\u00e4lla oss till dem som delar dessa historier och denna identitet. P\u00e5 det s\u00e4ttet uppfyller vi v\u00e5rt behov av tillh\u00f6righet \u00e4ven genom historier och myter.<\/p>\n

Identitet, tillh\u00f6righet och delaktighet<\/strong><\/p>\n

Ett objekt, oavsett vad det \u00e4r – en pryl, moj\u00e4ng, en kopp, en kropp, en organisation – och \u00e4ven en grupp beh\u00f6ver, som vi sett tidigare, en tydlig gr\u00e4ns f\u00f6r att kunna definieras. Gr\u00e4nsen visar var Vi b\u00f6rjar och var Ni tar \u00f6ver. Ju h\u00f6gre kontrast gr\u00e4nsen har, ju svartare och vitare, desto enklare \u00e4r den att f\u00f6rst\u00e5 och ta till sig. N\u00e4r vi tydligg\u00f6r gr\u00e4nsen uppfyller vi ett stort behov hos oss m\u00e4nniskor att k\u00e4nna tillh\u00f6righet och att f\u00e5 identifiera sig med en st\u00f6rre samling m\u00e4nniskor. Vi blir en del av ett st\u00f6rre sammanhang. Om vi dessutom k\u00e4nner oss delaktiga i vad som sker runtomkring oss, n\u00e4r vi lyssnar p\u00e5 andra och blir lyssnade p\u00e5 f\u00e5r vi v\u00e5ra behov av bekr\u00e4ftelse och p\u00e5verkan tillgodosedda. Att arbeta tillsammans knyter oss ocks\u00e5 k\u00e4nslom\u00e4ssigt till de \u00f6vriga i gruppen. Dessa behov \u00e4r dessutom mycket starkare \u00e4n behovet av materiell standard. Det kan fungera under en kortare period, men om behoven av tillh\u00f6righet, delaktighet och bekr\u00e4ftelse inte tillgodoses p\u00e5 arbetsplatsen spelar det ingen roll hur mycket goda t\u00e5rtor, fina fester eller sommarpresenter som str\u00f6sslas \u00f6ver mig. Jag m\u00e5r \u00e4nd\u00e5 inte bra, och risken \u00e4r \u00f6verh\u00e4ngande att jag f\u00f6rvandlas till ett monster som bara vill ha mer. I jakt efter det som verkligen \u00e4r viktigt, utan att veta vad jag egentligen saknar, kr\u00e4ver jag mer och mer ers\u00e4ttning eller st\u00f6rre och st\u00f6rre f\u00f6rm\u00e5ner. Det blir oh\u00e5llbart i l\u00e4ngden.<\/p>\n

Samtidigt som vi \u00f6kar engagemanget och h\u00f6jer motivationen genom tillh\u00f6righet, delaktighet och bekr\u00e4ftelse n\u00e5r vi ocks\u00e5 en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else hos alla som deltar. Med historier och traditioner \u00f6kar min insikt om den verksamhet jag arbetar i. I dialogen om vadan och varth\u00e4n lyssnar vi p\u00e5 varandra och tvingas till tydliga v\u00e4gval och nya insikter som leder till \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else verksamheten och min roll. Grundl\u00e4ggande i det f\u00f6rst\u00e5elsebaserade ledarskapet \u00e4r att arbeta med samtal och \u00e4kta delaktighet, att som chef och ledare ha modet att \u00f6ppna upp f\u00f6r en st\u00f6rre delaktighet d\u00e4r \u00e4ven du som chef kan \u00e4ndra \u00e5sikt och du i dialogen med andra pl\u00f6tsligt inser att du inte f\u00f6rst\u00e5tt hur det egentligen h\u00e4nger ihop eller vad som \u00e4r den b\u00e4sta v\u00e4gen att g\u00e5. Spr\u00e5ngen mot ny f\u00f6rst\u00e5else sker ocks\u00e5 l\u00e4ttare i samband med k\u00e4nslom\u00e4ssiga upplevelser och det n\u00e5r vi ju bland annat med samtal om identitet och tillh\u00f6righet som ju \u00e4r starka \u00e4mnen att ber\u00f6ra f\u00f6r oss alla.<\/p>\n

Slutsats<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 ett genomgripande engagemang fr\u00e5n sin personal s\u00e5 r\u00e4cker det inte att ber\u00e4tta om f\u00f6retagets framg\u00e5ngar p\u00e5 den fina firmafesten. I l\u00e4ngden urholkas motivationen av grunda grupparbeten strax innan f\u00f6rdrinken d\u00e4r vi snabbt ska f\u00f6rankra de framtagna strategierna. \u00c4kta engagemang och kraft f\u00e5r vi med en \u00e4rligt menad delaktighet d\u00e4r gruppen p\u00e5 olika s\u00e4tt tydligg\u00f6rs, och d\u00e4r vi arbetar tillsammans med alla anst\u00e4llda f\u00f6r att gemensamt utveckla v\u00e5r verksamhet och oss m\u00e4nniskor. P\u00e5 det s\u00e4ttet f\u00f6rvandlas vi fr\u00e5n \u00e4ggl\u00e4ggande h\u00f6ns till uppoffrande grisar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

(Se presentationen fr\u00e5n f\u00f6rel\u00e4sningen eller ladda hem pdf) The chicken and the pig Det var en g\u00e5ng en h\u00f6na och en gris som best\u00e4mde sig f\u00f6r att starta en restaurang. Den skulle servera skinka och \u00e4gg. De fixar finansiering, bygger restaurang, anst\u00e4ller personal och b\u00f6rjar planera marknadsf\u00f6ring inf\u00f6r den stora \u00f6ppningsdagen. Allt g\u00e5r j\u00e4ttebra tills…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":152,"menu_order":2,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"document-page.php","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-162","page","type-page","status-publish","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/162","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=162"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/162\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":354,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/162\/revisions\/354"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/152"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=162"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}