{"id":230,"date":"2008-09-07T22:14:23","date_gmt":"2008-09-07T20:14:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.petera.se\/blog\/?page_id=230"},"modified":"2008-11-29T22:37:53","modified_gmt":"2008-11-29T21:37:53","slug":"delkurs-a-1-sociologisk-introduktion","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/sociologi-mittuniversitetet\/sociologi-gr-a-2008\/delkurs-a-1-sociologisk-introduktion","title":{"rendered":"Delkurs A-1: Sociologisk introduktion"},"content":{"rendered":"

M\u00e5let med delkursen Sociologisk introduktion<\/em> \u00e4r att introducera de sociologiska id\u00e9traditionerna med dess grundl\u00e4ggande begrepp och teoribildningar med inriktning p\u00e5 sociologi som en m\u00f6jlighet att f\u00f6rst\u00e5 det moderna samh\u00e4llet. Inneh\u00e5llet kretsar kring:
\n– grundl\u00e4ggande begrepp och teoribildningar inom sociologi och socialpsykologi
\n– sociologiska och socialpsykologiska utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av det moderna samh\u00e4llet
\n– samh\u00e4llsfenomen och f\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n

Efter avslutad kurs f\u00f6rv\u00e4ntas jag\u00a0kunna redog\u00f6ra f\u00f6r sociologins grundl\u00e4ggande begrepp och teoribildning och\u00a0kunna beskriva sociologiska och socialpsykologiska utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av samh\u00e4llsfenomen och f\u00f6r\u00e4ndringar i det moderna samh\u00e4llet :) Coolt!<\/p>\n

Delkursen \u00e4r i sig delad i fyra teman; 1) Vad \u00e4r sociologi? och\u00a02) Individ och Samh\u00e4lle, 3)\u00a0Normalitet och avvikelse samt 4) Individuell hemtentamen.<\/p>\n

\n

Tema 1 – Vad \u00e4r sociologi?<\/strong> behandlar sociologins historia och framv\u00e4xt och g\u00e5r sedan vidare till de fr\u00e5gor som utg\u00f6r grunden f\u00f6r det sociologiska t\u00e4nkandet och dess teoribildningar. Vi ska f\u00f6rs\u00f6ka placera sociologin som vetenskap och kunskapsomr\u00e5de i relation till v\u00e5r vardagskunskap. ”Sociologin \u00e4r ett s\u00e4tt att t\u00e4nka som ofta bara uppskattas av dem som inte kan ta sakernas tillst\u00e5nd f\u00f6r givet, och av dem som kan det \u00e4r det vanligen underskattat.<\/em>\u201d (Bauman, Z och May, T 2001 Att t\u00e4nka sociologiskt s.25)<\/p>\n

Boken som \u00e4r litteraturh\u00e4nvisning till f\u00f6rsta temat \u00e4r Att t\u00e4nka sociologiskt av Bauman & May<\/a>, och den \u00e4r r\u00e4tt sp\u00e4nnande. Den b\u00f6rjar raskt med att j\u00e4mf\u00f6ra sociologin med det sunda f\u00f6rnuftet och visar p\u00e5 ett klockrent s\u00e4tt hur sv\u00e5rt det \u00e4r att skilja dem \u00e5t, men samtidigt hur viktigt det \u00e4r att verkligen g\u00f6ra skillnad!<\/p>\n

Uppgiften som vi f\u00e5tt att l\u00f6sa beskrivs nedan och jag ska pusta ihop ett\u00a0svar senast den 21\/9, wow :)<\/p>\n

Uppgift: <\/strong><\/em><\/p>\n

Redog\u00f6r f\u00f6r Baumans \u00e5tskillnad mellan sunt f\u00f6rnuft och sociologi. Skriv d\u00e4refter ner en kort biografi om dig sj\u00e4lv utifr\u00e5n fr\u00e5gorna; Vem \u00e4r du? Hur kom det sig att du b\u00f6rjade l\u00e4sa sociologi? Varf\u00f6r tror du att sociologi kan vara viktigt? L\u00e4s igenom ditt svar och fundera \u00f6ver dig sj\u00e4lv utifr\u00e5n ett sociologiskt perspektiv i den bem\u00e4rkelse som Bauman f\u00f6resl\u00e5r n\u00e4r han skiljer mellan sunt f\u00f6rnuft och sociologiskt t\u00e4nkande.<\/p>\n

Svar: <\/strong>(Ladda ner inl\u00e4mnat dokument<\/a><\/em>)<\/em><\/p>\n

Zygmunt Bauman om Sunt f\u00f6rnuft jmf Sociologi<\/em><\/h3>\n

Bauman har tv\u00e5 s\u00e4tt att resonera om sunt f\u00f6rnuft och sociologi. F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 styrs vi m\u00e4nniskor av ett sunt f\u00f6rnuft som det tagit en l\u00e5ng process att skapa. Detta sunda f\u00f6rnuft inneh\u00e5ller regler och normer f\u00f6r hur vi f\u00f6rv\u00e4ntas bete oss och handla i olika situationer. Utan ett sunt f\u00f6rnuft skulle vi sannolikt inte kunna leva s\u00e5 effektivt som vi g\u00f6r idag utan skulle f\u00e5 tolka och analysera varje situation f\u00f6r att hitta en l\u00e4mplig reaktion fr\u00e5n oss sj\u00e4lva. Det intressanta med Bauman \u00e4r att han pekar p\u00e5 att sociologen omsluts av detta sunda f\u00f6rnuft n\u00e4r han eller hon studerar andra m\u00e4nniskor i samverkan, citat ”Samtidigt delar sociologerna vardagslivets erfarenheter, s\u00e5 hur mycket de \u00e4n f\u00f6rs\u00f6ker st\u00e4lla sig utanf\u00f6r sina studieobjekt – livserfarenheter som ting \u2018d\u00e4r ute’ – kan de inte fullst\u00e4ndigt bryta sig loss fr\u00e5n den kunskap de f\u00f6rs\u00f6ker begripa<\/em>”. Det \u00e4r en sk\u00f6n rekursivitet i sociologin d\u00e4r vi sj\u00e4lva \u00e4r mitt inne i \u00e4mnet n\u00e4r vi studerar andra m\u00e4nniskor, n\u00e4r vi intervjuar individer och n\u00e4r vi f\u00f6rs\u00f6ker bryta oss ur v\u00e5ra egna sunda f\u00f6rnuft som formats av v\u00e5ra omgivningar f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 andra omgivningar och st\u00f6rre helheter :D Att sociologen sj\u00e4lv har en relation till fenomenet i fr\u00e5ga kan ocks\u00e5 p\u00e5verka studierna av detta iakttagna fenomen. En person som utsatts f\u00f6r n\u00e5gon form av \u00f6vergrepp under sin uppv\u00e4xt kommer s\u00e4kert att vara f\u00e4rgad av detta i samband med studier av \u00f6vergrepp i ett sociologiskt perspektiv, och en person som upplevt sig diskriminerad p\u00e5verkas av detta i sin unders\u00f6kning av fenomenet diskriminering. \u00c4ven om det \u00e4r l\u00e4tt att ledas till tron att det skulle vara ett problem, anser Bauman att det d\u00e4remot kan vara till en f\u00f6rdel eftersom sociologen kan se fenomenet b\u00e5de inifr\u00e5n och utifr\u00e5n. Baumans konstaterande av detta \u00e4r v\u00e4ldigt fint; ”Hur \u00e4r v\u00e5ra individuella levnadshistorier sammanfl\u00e4tade med den historia vi har gemensam med andra m\u00e4nniskor?<\/em>”.<\/p>\n

F\u00f6r det andra pekar Bauman p\u00e5 ett faktum som \u00e4r superintressant och som jag aldrig t\u00e4nkt p\u00e5 tidigare. Om vi tittar p\u00e5 andra vetenskaper, Bauman ger exemplet astronomi men det finns m\u00e5nga fler, s\u00e5 hittar de ofta nya objekt<\/em> (eller fenomen<\/em>) att studera. Dessa objekt kan vara djur om de \u00e4r zoologer, stj\u00e4rnor och planeter om de \u00e4r astronomer osv, och de \u00e4r s\u00e4llan namngivna tidigare. Objektet som s\u00e5dant kan ofta vara det, som i exemplet n\u00e4r en ny planet uppt\u00e4cks och ges ett namn. Men ofta uppt\u00e4cks nya fenomen som aldrig tidigare sk\u00e5dats, och \u00e4n mindre f\u00e5tt n\u00e5got namn. Det Bauman vill visa \u00e4r att sociologer i sina studier hittar fenomen som redan \u00e4r k\u00e4nda i det sunda f\u00f6rnuftet. Vi har varit med om fenomenet och vi har ofta gett det ett namn och det kan vara omskrivet p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen i historien. Det g\u00f6r att det finns en uppfattning i omgivningens sunda f\u00f6rnuft om det fenomen som en sociolog f\u00f6rs\u00f6ker beskriva vilket i sin tur p\u00e5verkar, och i s\u00e4msta fall hindrar m\u00f6jligheterna till det ifr\u00e5gas\u00e4ttande gr\u00e4vande som en sociolog \u00e4r n\u00f6dgad att g\u00f6ra i sin betraktelse.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5 viktigt att sociologin agerar vetenskapligt, p\u00e5pekar Bauman. F\u00f6r att minska risken f\u00f6r omgivningens tvekan och tolkning, och f\u00f6r att hj\u00e4lpa oss in i n\u00e5gon form av objektivitet (s\u00e5 l\u00e5ngt det nu \u00e4r m\u00f6jligt) kr\u00e4vs det ett strikt vetenskapligt angreppss\u00e4tt. Bauman listar fyra viktiga skillnader mellan vanligt sunt f\u00f6rnuft och att arbeta vetenskapligt med sociologi:<\/p>\n

Ansvarigt spr\u00e5k<\/em><\/strong><\/p>\n

Ansvarigt spr\u00e5k \u00e4r en v\u00e4ldigt viktig del. Det \u00e4r inte bara att anv\u00e4nda r\u00e4tt och vedertagna begrepp, utan ocks\u00e5 att visa upp sitt material f\u00f6r granskning samt att referera till tidigare arbete och forts\u00e4tta p\u00e5 redan utvecklade teorier. Just det faktum att en sociolog inte st\u00e5r ensam (f\u00f6r d\u00e5 \u00e4r han kanske en psykolog ;) utan har ett meso- och makro-perspektiv \u00e4ven p\u00e5 sitt eget arbete g\u00f6r \u00e4mnet rekursivt igen :D<\/p>\n

Volym p\u00e5 forskningsomr\u00e5de <\/em><\/strong><\/p>\n

Storleken p\u00e5 forskningsomr\u00e5det m\u00e5ste vara tillr\u00e4ckligt stort f\u00f6r att ge en tillr\u00e4cklig m\u00e4ngd exempel f\u00f6r att kunna dra korrekta slutsatser. Det sunda f\u00f6rnuftet \u00e4r alldeles f\u00f6r ofta orienterade kring mig och min livssituation och g\u00e4ller s\u00e4llan en hel population eller ett helt samh\u00e4lle.<\/p>\n

F\u00f6rst\u00e5elseramar<\/em><\/strong><\/p>\n

Sociologin tar sitt avstamp i de mekanismer som finns mellan m\u00e4nniskor, och f\u00f6rs\u00f6ker hitta m\u00f6nster och former f\u00f6r detta som kan f\u00f6rklara handlande och beteende. Det \u00e4r en viktig skillnad j\u00e4mf\u00f6rt med det sunda f\u00f6rnuftet som ofta ser oss individer som upphovet, d\u00e4r vi tolkar v\u00e5ra medvetna eller omedvetna tankar och planer som upphov till handlingarna. Det h\u00e4r var lite sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5, men ger ytterligare en enorm dimension till sociologin. Om vi anv\u00e4nder samma tes p\u00e5 sociologin och sociologer s\u00e5 \u00e4r det inte det medvetna handlandet i sociologen som styr denne in i sociologin och vidare in mot forskningsresultaten, utan snarare de relationer, f\u00f6rv\u00e4ntningar och behov fr\u00e5n b\u00e5de det sunda f\u00f6rnuftet och den sociologiska omv\u00e4rlden som format och styr sociologen som individ.<\/p>\n

Ifr\u00e5gas\u00e4ttande<\/em><\/strong><\/p>\n

Ifr\u00e5gas\u00e4ttandet som leder till \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else och att inte acceptera det sunda f\u00f6rnuftets invanda m\u00f6nster. Det \u00e4r ju klart att det kan vara l\u00e4tt, och kanske \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r ett smidigt liv, att l\u00e5ta saker vara som de \u00e4r utan att alltid fundera p\u00e5 deras uppkomst eller konsekvenser. Men f\u00f6r en sociolog g\u00e4ller det att f\u00f6rst\u00e5, att hitta m\u00f6nster och att inte acceptera ”det \u00e4r som det \u00e4r<\/em>” :) f\u00f6r d\u00e5 finns ju till slut inget att studera!<\/p>\n

Vem \u00e4r jag?<\/em><\/h3>\n

Jag har levt 41 \u00e5r, och de flesta av dem som en ordentligt vetgirig och nyfiken person. N\u00e4r jag var 19 \u00e5r hade jag under ett kort \u00f6gonblick en uppenbarelse av att f\u00f6rst\u00e5 allt, yep, ALLT, och sedan dess har jag s\u00f6kt efter fragment som kan \u00e5teruppbygga denna enorma k\u00e4nsla. Jag var omedveten om mitt intensiva reflekterande tills jag verkligen f\u00f6rstod begreppet reflektion 2004, och sedan dess har jag reflekterat konstant, och reflekterat \u00f6ver mitt reflekterande i flera steg :) Jag \u00e4r en person som \u00e4lskar strukturer, system och samband. Jag kan inte skriva en text utan att hitta ett m\u00f6nster i bokst\u00e4ver, ord och meningar. Jag kan inte ha ett samtal utan att t\u00e4nka och k\u00e4nna p\u00e5 en niv\u00e5 ovanf\u00f6r samtalet, och jag hittar alltid en bild eller ett m\u00f6nster \u00f6ver dialogen, den gemensamma processen och f\u00f6rtroendedjupet. Jag fullkomligen \u00e4lskar rekursivitet och kan k\u00e4nna lukten av o\u00e4ndliga loopar p\u00e5 l\u00e5nga avst\u00e5nd :)<\/p>\n

\u00a0Jag \u00e4r en relationsorienterad person som har en r\u00e4tt utvecklad empatisk f\u00f6rm\u00e5ga, men som ser st\u00f6rre f\u00f6rdelar med samtal och \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else \u00e4n resultat och leverans. Jag skriver men eftersom det ibland eller ofta finns ett krav p\u00e5 mig i min chefsroll att f\u00e4rdigst\u00e4lla och bli klar, och det \u00e4r en av mina godk\u00e4nda brister ;) Jag s\u00e4tter ig\u00e5ng och kommer p\u00e5 och v\u00e4nder p\u00e5 mynt och testar nya v\u00e4gar. Jag har mycket l\u00e5ga associationshinder och kan hamna tio-tjugo tankesteg fr\u00e5n diskussions\u00e4mnet innan n\u00e5gon hinner m\u00e4rka vad som h\u00e4nt. D\u00e4r chockar jag \u00e5h\u00f6rarna med en metafor som ingen kan se var den kom fr\u00e5n! Det \u00e4r dock, ibland, medvetet anv\u00e4nt eftersom det kan skapa helt andra m\u00f6jligheter och situationer i m\u00f6ten som alltf\u00f6r ofta \u00e4r tr\u00e5kiga, standardutformade och l\u00f6nl\u00f6sa i sina uppl\u00e4gg.<\/p>\n

Jag \u00e4r gift med Mia sedan tio \u00e5r tillbaka, och vi \u00e4r b\u00e5da lika ointresserade av tr\u00e4dg\u00e5rdspyssel som vi \u00e4r intresserade av att resa :) Vi har tv\u00e5 barn, Emilia och Victoria, och de \u00e4r de allra s\u00f6taste, coolaste och mest underbara barn som finns. Det finns en inbyggd konstruktion i evolutionen som gjort att alla andra f\u00f6r\u00e4ldrar tror att deras barn \u00e4r de finaste, och det \u00e4r en himla tur, annars skulle de vara djupt avundsjuka p\u00e5 oss :) De \u00e4r en st\u00e4ndig k\u00e4lla till skratt och en outsinlig m\u00f6jlighet till studier i den m\u00e4nskliga utvecklingen. Jag har tidigare bloggat om samtal med Victoria om Maslow och behov, och vi hade tidigt samtal om makt och befogenheter och var pappas gr\u00e4ns g\u00e5r och barnets gr\u00e4ns g\u00e5r, ”du kan s\u00e4ga att jag ska g\u00e5 till s\u00e4ngs, men du kan inte best\u00e4mma att jag ska somna<\/em>” och det \u00e4r s\u00e5dant jag l\u00e4r mig massor av.<\/p>\n

Jag skriver fort och mycket, och jag stavar ganska ofta fel. Det \u00e4r n\u00e5got jag f\u00f6rs\u00f6ker arbeta med, men det \u00e4r en av de om\u00f6jligaste utmaningar jag har att arbeta med :) Vilket skulle bevisas ;)<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e4r en blandad beskrivning av mig och jag. Det ger egentligen inte svaret p\u00e5 fr\u00e5gan, ”Vem \u00e4r jag?<\/em>”, f\u00f6r den kan jag inte svara p\u00e5. Jag \u00e4r mitt uppe i \u00e4ventyret att f\u00f6rs\u00f6ka hitta svaret p\u00e5 den fr\u00e5gan sj\u00e4lv, men jag kan beskriva den bild jag har av mig sj\u00e4lv, och den bild som jag l\u00e4rt mig att andra har av mig sj\u00e4lv, och det som \u00e4r format av andras f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 mig. Men vad som \u00e4r jag bakom allt detta, phuh, nej, dit har jag inte kommit \u00e4n. Det senaste steget tog jag i augusti n\u00e4r jag best\u00e4mde mig f\u00f6r att vara mig sj\u00e4lv mer, dvs den person som har h\u00f6g adaptabilitet och arbetar mycket som motivator. Mina roller och masker har blivit tunnare och jag har slutat ta ansvar f\u00f6r andra i samma utstr\u00e4ckning sedan tidigare, och det kan ju vara ett tecken p\u00e5 att jag blivit starkare och mig lite mindre dominant :D<\/p>\n

Anledningen till att jag b\u00f6rjade l\u00e4sa sociologi \u00e4r ett steg i just den riktningen, den jag \u00e4r beh\u00f6ver st\u00e4ndig p\u00e5fyllnad av insikter och nya tankar, och efter ett g\u00e4stspel p\u00e5 en universitetskurs i v\u00e5ras v\u00e4cktes id\u00e9n om att studera. Det har jag inte \u00e5ngrat \u00e4n.<\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4r sociologi viktigt?<\/em><\/h3>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt som tidigare kan fr\u00e5gan besvaras i olika perspektiv. Ur ett mikroperspektiv \u00e4r sociologi viktigt f\u00f6r mig f\u00f6r att kunna f\u00f6rst\u00e5 mina relationer och min samverkan med min n\u00e4rmaste omgivning. Jag kan ta mig ur det sunda f\u00f6rnuftet som s\u00e5 starkt p\u00e5verkats av min socialiseringsprocess och studera fenomen p\u00e5 ett lite mer generellt plan. Det hj\u00e4lper mig att ta mig fram\u00e5t i livet och att bli effektivare i mitt arbete med m\u00e4nniskor. Ur ett makroperspektiv \u00e4r sociologi viktigt f\u00f6r att bli ett verktyg f\u00f6r utvecklingen av v\u00e5r gemensamma v\u00e4rld. Oavsett om det handlar om drivkrafter bakom konflikter och krig, eller k\u00f6pm\u00f6nster av ekologisk mat s\u00e5 finns ett makrointresse av fr\u00e5gorna f\u00f6r att arbeta med en global utveckling.<\/p>\n

Sociologin hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 oss sj\u00e4lva i interaktion p\u00e5 olika plan och vi kan med dess hj\u00e4lp hitta b\u00e4ttre och b\u00e4ttre s\u00e4tt att leva tillsammans f\u00f6r att uppn\u00e5 en st\u00e4ndigt b\u00e4ttre tillvaro. Vi l\u00f6ser inte problemen och styr inte m\u00e4nniskor, men vi kan hj\u00e4lpa till genom att \u00f6ka medvetenheten om livssituationer och \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r omgivningen, och det kan ge effekter p\u00e5 andra plan.<\/p>\n

Jag i ett sociologiskt perspektiv\u00a0 <\/em><\/h3>\n

Om jag strikt l\u00e4ser det jag skrivit ser jag en bild av en person som lever fullt ut i det sunda f\u00f6rnuftet. \u00c4ven om han l\u00e4ser mycket och s\u00e4tter sig in i m\u00e5nga teorier och id\u00e9er s\u00e5 har han inte ett vetenskapligt spr\u00e5k att anv\u00e4nda sig av, och han \u00e4r v\u00e4ldigt subjektiv i sina tolkningar av sig sj\u00e4lv och sin omv\u00e4rld. Han studerar ofta det lilla, ur ett mikroperspektiv, \u00e4ven om strukturerna extrapoleras f\u00f6r att omfatta det stora. D\u00e4remot s\u00e5 reflekterar han i b\u00e5de mikro, meso och makro och har i sin vetgirighet och sitt ifr\u00e5gas\u00e4ttande en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att bli en bra sociolog.<\/p>\n

Han beskriver sin v\u00e4rld i ett mikroperspektiv, viktigt f\u00f6r honom \u00e4r jaget och de n\u00e4rmaste personerna och de viktigaste relationerna. Han skriver om fru och barn, men n\u00e4mner jobbet som i f\u00f6rbig\u00e5ende. Det \u00e4r jaget och f\u00f6rst\u00e5elsen som driver honom fram\u00e5t och familjen och relationerna som h\u00e5ller honom uppe.<\/p>\n

Betyg:<\/strong> Pass<\/strong><\/span> – Hej svejs. Syftet med denna uppgift var att du\/ni skulle f\u00e5 syn p\u00e5 skillnaden mellan vardagskunskap och sociologi samtidigt som ni ocks\u00e5 skulle bli varse hur fr\u00e5gorna f\u00f6r\u00e4ndrar karakt\u00e4r n\u00e4r man \u00f6verg\u00e5r fr\u00e5n en personlig till en sociologisk biografi. Jag tror att du g\u00f6r det, \u00e4ven om din sociologiska ”biografi” hade kunnat vara mer utvecklad \u00e4r du godk\u00e4nd p\u00e5 uppgiften.<\/p>\n

Det finns flera aspekter i en sociologisk analys av min egen biografi som jag skulle uppeh\u00e5lla mig vid t.ex. att jag \u00e4r kvinna, svensk, vit, uppvuxen i mellanstor stad i norrland, sm\u00e5barnsf\u00f6r\u00e4lder, traditionell medelklass etc. Att jag som enskild person blir mindre intressant \u00e4n de fenomen som knyter mig samman med andra m\u00e4nniskor. \u00c4r jag typisk f\u00f6r min \u00e5ldersgrupp eller avviker jag p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt etc?<\/p>\n

Du skriver med ett bra flyt och jag gillar att l\u00e4sa texter som inneh\u00e5ller en personlig ton (f\u00f6rresten s\u00e5 tror jag att ingen annan f\u00f6r\u00e4lder \u00e4lskar sina barn s\u00e5 otroligt mycket som jag \u00e4lskar mitt!!) men jag f\u00f6rst\u00e5r vad dina kamrater menar, tror jag. Gr\u00e4nsen mellan en personlig ton och att bli vad man i akademiska kretsar kallar f\u00f6r ”pratig” \u00e4r h\u00e5rfin, det kan ibland g\u00f6ra att stringensen g\u00e5r f\u00f6rlorad. men jag tycker inte att du beh\u00f6ver bekymra dig om dt i denna uppgift, den var ju formulerad p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt. N\u00e4sta tema handlar ju om att ni egentligen ska bygga upp fyra egna analyser och d\u00e5 tror jag att du hittar en ton som passar f\u00f6r det. om jag ska ge n\u00e5got tips: forts\u00e4tt vara personlig!! se bara upp s\u00e5 att du inte tappar bort tr\u00e5den!!<\/p>\n

\n

Tema 2: Individ och Samh\u00e4lle
\n<\/strong>
\nDet h\u00e4r temat handlar om\u00a0relationen mellan individen och samh\u00e4llet.\u00a0Intressanta fr\u00e5gor som; Hur skapas individualitet och vilka relationer finns det mellan m\u00e4nniskor?\u00a0\u00a0<\/em>Med avstamp i socialpsykologin via vardagslivets sociologi kommer vi att studera organisationer och arbetsliv.<\/p>\n

Jag har ju redan l\u00e4st Goffman, Jaget och maskerna, och tyckte att den var sp\u00e4nnande, \u00e4ven om den var grymt tungl\u00e4st med refereringar till en helt annan samh\u00e4lssbildning \u00e4n vad jag \u00e4r van vid :) Kopplingen individ-grupp-samh\u00e4lle \u00e4r ocks\u00e5 h\u00e4ftig att studera s\u00e5 det h\u00e4r blir ett skoj tema. Jag ska dock skriva talarmanus till tre f\u00f6rel\u00e4sningar p\u00e5 Sundsvall42 samtidigt s\u00e5 det kan bli lite k\u00f6rigt. Dessutom \u00e4r uppgiften p\u00e5 det h\u00e4r temat betygssatt vilket inte tema 1 var s\u00e5 det blir lite mer press, om man nu bryr sig om betyg f\u00f6rst\u00e5ss ;)<\/p>\n

Uppgift:
\na)<\/strong> Redog\u00f6r kortfattat f\u00f6r f\u00f6ljande begrepp; mikrosociologi, makrosociologi, social struktur, social interaktion, konflikt, konsensus, grupp, organisation, samh\u00e4lle och kultur.
\nb)<\/strong> I boken Sociologiska perspektiv anv\u00e4nds begreppen metodologisk individualism, metodologisk kollektivism och relationism\/interaktionism som olika s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till dualismen akt\u00f6r-struktur dvs. hur individuella handlingar f\u00f6rh\u00e5ller sig till sociala strukturer. Redog\u00f6r f\u00f6r dessa med hj\u00e4lp av Webers handlingstypologi, Symbolisk interakationism (Mead) och institutionell\/nyinstitutionell teori.
\nc)<\/strong> Socialisationsprocesser \u00e4r centrala inom sociologin. Beskriv en s\u00e5dan med hj\u00e4lp av tillh\u00f6rande begrepp; normer, sanktioner, prim\u00e4r och sekund\u00e4r socialisation, den signifikante och generaliserade andre, kulturell reproduktion och dold l\u00e4roplan. Illustrera med eget exempel.
\nd)<\/strong> Genom Erving Goffmans arbeten kan vi bli uppm\u00e4rksamma p\u00e5 hur vi man\u00f6vrerar v\u00e5r kropp och presenterar oss sj\u00e4lva i olika situationer. Redog\u00f6r f\u00f6r Goffmans dramaturgiska modell, beskriv dess centrala begrepp och anv\u00e4nd sedan dessa f\u00f6r att analysera en sj\u00e4lvvald artikel fr\u00e5n till exempel dagspressen. Beskriv kortfattat artikeln innan du analyserar den. Med att analysera menas att du ska f\u00f6rs\u00f6ka anv\u00e4nda Goffmans dramaturgiska modell f\u00f6r att beskriva och s\u00e4rskilja f\u00f6rberedelsen och utg\u00e5ngen av det h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp du valt att studera. Vilken \u00e4r scenen\/scenerna? Vilka \u00e4r akt\u00f6rer och vilka \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 de olika rollerna? Vilka medel f\u00f6r intrycksstyrning (rekvisita etc.) kan vara anv\u00e4ndbara f\u00f6r att uttrycka vad?
\ne) <\/strong>L\u00e4s kapitel 9 ”Civilisering och informalisering”i boken Sociologiska perspektiv och diskutera hur skamgr\u00e4nserna i ett samh\u00e4lle kan f\u00f6rflyttas relaterat till moderna f\u00f6reteelser (t.ex. dokus\u00e5por).
\nMax 4 A4 sidor<\/p>\n

Svar: <\/strong>(Ladda ner inl\u00e4mnat dokument<\/a><\/em>)<\/em><\/p>\n

a) Begreppsredog\u00f6relse I<\/h3>\n

Mikrosociologi<\/em> har individen som utg\u00e5ngspunkt och studerar dennes handlingsm\u00f6nster och hur samspelet g\u00e5r till med andra m\u00e4nniskor. Makrosociologi<\/em>, \u00e5 andra sidan, studerar samh\u00e4llen och globala system och vill hitta m\u00f6nster och f\u00f6rklaringar f\u00f6r stora skeenden och fenomen som p\u00e5verkar eller skapas av stora grupper av m\u00e4nniskor.<\/p>\n

Social struktur<\/em> \u00e4r det m\u00f6nster som beskriver de sociala f\u00f6rh\u00e5llanden som existerar och utvecklas mellan individer eller roller i ett socialt system. Sociala system, i sin tur, \u00e4r de personer som binds samman av sociala relationer och beteenden och som kan beskrivas i termer inom b\u00e5de kultur och struktur. Detta enligt Engdahl och Larsson. Social interaktion<\/em> beskrivs av Augustsson som skeendet mellan individer eller grupper d\u00e4r en handling eller ett beteende hos den ena tolkas och v\u00e4cker en reaktion hos den andre som genererar ett beteende eller en handling som sin tur p\u00e5verkar den ena igen. Det kr\u00e4ver mer \u00e4n en person, och det kr\u00e4ver interaktion, dvs att vi b\u00e5da p\u00e5verkar v\u00e4gen vi tillsammans vandrar i v\u00e5rt samspel.<\/p>\n

Konflikt<\/em> \u00e4r sociala mots\u00e4ttningar, oordning och sp\u00e4nning mellan individer eller positioner. Det kan vara intressemots\u00e4ttningar eller misstro mot samspelet i sig. Konsensus<\/em> \u00e4r dess motsats, sammanh\u00e5llning, ordning och harmoni i grupp eller samh\u00e4lle. Vi tillskriver b\u00e5de akt\u00f6ren och relationen stor tillit.<\/p>\n

Gruppen<\/em> \u00e4r en samling individer som har n\u00e5gonting gemensamt som h\u00e5ller dem samman som grupp. Det kan vara gemensamt beteende, karakt\u00e4ristika s\u00e5 som \u00e5lder, k\u00f6n eller annat, etnicitet eller annat. Grupper kan vara ingrupper, d\u00e4r jag ing\u00e5r sj\u00e4lvvalt eller p\u00e5tvingat, och utgrupper dit jag inte kan, vill eller f\u00e5r komma. Ofta verkar grupp<\/em> anv\u00e4ndas i m\u00e5nga fall f\u00f6r ingruppen som med interaktion och f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5verkar och skapar individen, ja, om jag nu v\u00e4ljer att h\u00e5ll mig till den metodologiska kollektivismen.<\/p>\n

En organisation<\/em> \u00e4r, enligt Engdahl och Larsson, en grupp d\u00e4r medlemmarna \u00e4r utsedda eller utvalda, och d\u00e4r medlemmarna arbetar efter en best\u00e4md ordning. Ordningen beskriver r\u00e4ttigheter och skyldigheter, ansvar och befogenheter.<\/p>\n

Samh\u00e4lle<\/em> \u00e4r en samling individer som lever och verkar tillsammans. Engdahl och Larsson beskriver samh\u00e4llet i traditionell form som en gemenskap som individerna kan identifiera sig med, enhetliga v\u00e4rderingar med gemensam kultur, vilket visar sig i liknande tanke- och handlingsm\u00f6nster. Samh\u00e4llet uppr\u00e4tth\u00e5ller ofta en samling lagar som alla m\u00e5ste f\u00f6lja, men ocks\u00e5 en samling f\u00f6rv\u00e4ntningar som alla p\u00e5verkas av i sin socialiseringsprocess. Detta traditionella samh\u00e4lle anses ocks\u00e5 ge mening \u00e5t individen till skillnad fr\u00e5n de moderna samh\u00e4llen som saknar tunga instutitioner, som religion, familj, yrkesroll, klass eller liknande.<\/p>\n

Kultur<\/em> beskrivs av Augustsson som en samling gemensamma v\u00e4rden och \u00f6vertygelser (om hur saker \u00e4r och b\u00f6r vara) som g\u00f6r att vi f\u00f6rst\u00e5r och kan f\u00f6rutbest\u00e4mma sociala beteendem\u00f6nster, vilket i sin tur g\u00f6r oss till effektivare spelare i den sociala interaktionen. Hur mycket av detta som \u00e4r medvetet reflekterat respektive undermedvetet p\u00e5verkar sannolikt m\u00f6jligheterna att utveckla och f\u00f6r\u00e4ndra kulturen i en organisation eller grupp.<\/p>\n

b) Begreppsredog\u00f6relse II<\/h3>\n

Webers handlingstypologi<\/em><\/strong><\/p>\n

Webers handlingstypologi beskrivs kortfattat av Engdahl och Larsson som fyra grupper av handlingar. Desn f\u00f6rsta \u00e4r traditionella handlingar som \u00e4r inl\u00e4rda, automatiska och p\u00e5 gr\u00e4nsen till att vara rena reflexer (men \u00e4r \u00e4nd\u00e5 handlingar eftersom de en g\u00e5ng under inl\u00e4rning var mer medvetna). Den andra \u00e4r affektuella handlingar som \u00e4r sprungna ur individens k\u00e4nslor och ofta v\u00e4ldigt spontana. Den tredje \u00e4r de v\u00e4rderationella handlingarna som \u00e4r v\u00e4rdegrundade och baseras i individens \u00f6vertygelser och principer. Dessa utf\u00f6rs oavsett konsekvenser. Den fj\u00e4rde gruppen \u00e4r de m\u00e5lrationella handlingarna som \u00e4r f\u00f6rnuftsm\u00e4ssigt \u00f6verlagda handlingar d\u00e4r individen kalkylerar med de m\u00e5l som ska uppn\u00e5s och de medel som kr\u00e4vs f\u00f6r detta. Kalkylen styr handlandet f\u00f6r att p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt n\u00e5 m\u00e5let. Dessa fyra grupper utg\u00e5r fr\u00e5n att individen handlar enligt de drivkrafter som finns inom honom eller henne. Det \u00e4r detta som \u00e4r k\u00e4rnan i den metodologiska individualismen.<\/p>\n

Meads symboliska interaktionism<\/em><\/strong><\/p>\n

Bauman beskriver Mead klart och kortfattat genom ”Vilka vi \u00e4r, v\u00e5ra ’jag’, var f\u00f6r Mead inte en egenskap som vi f\u00f6ds med utan n\u00e5got som vi f\u00f6rv\u00e4rvar med tiden, i interaktion med andra.<\/em>”. Och det \u00e4r just interaktionen som \u00e4r i fokus inom den symboliska interaktionismen, och den \u00e4r ett exempel p\u00e5 en relationistisk modell eftersom det \u00e4r fokus p\u00e5 v\u00e5rt samspel och det som sker mellan<\/em> oss individer. Engdahl och Larsson p\u00e5pekar ocks\u00e5 att f\u00f6rdelen med symbolisk interaktion \u00e4r att de tar h\u00e4nsyn till de sociala relationernas egentliga inneh\u00e5ll. Augustsson beskriver grunderna till den symboliska interaktionismen p\u00e5 tv\u00e5 st\u00e4llen. Dels i samband med icke-instrumentella handlingsm\u00f6nster d\u00e4r Meads roll\u00f6vertagande<\/em> \u00e4r viktig. Men ocks\u00e5 i inledningen till symbolisk interaktion d\u00e4r han tydligt n\u00e4mner att symbolsik interaktionism skiljer sig fr\u00e5n reaktivt handlande genom att introducera begreppet f\u00f6rst\u00e5else<\/em>, och <\/em>i det h\u00e4r fallet att f\u00f6rst\u00e5 dem vi interagerar med och de symboler<\/em> vi skickar mellan varandra. B\u00e5de roll\u00f6vertagandet och den nyss n\u00e4mnda f\u00f6rst\u00e5elsen handlar om att kunna s\u00e4tta sig i den andres situation och position och f\u00f6rst\u00e5 dennes reaktion p\u00e5 mitt handlande och d\u00e4refter utveckla mitt eget handlande utifr\u00e5n denna f\u00f6rst\u00e5else. Det inneb\u00e4r att mitt agerande st\u00e4ndigt p\u00e5verkas och byggs upp av min f\u00f6rst\u00e5else av omgiviningen och dess f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 mig. Ju fler symboler vi har en \u00f6msesidig f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r desto st\u00f6rre blir chansen att vi ska kunna interagera effektivare utan missf\u00f6rst\u00e5nd. Det \u00e4r alltid sp\u00e4nnande att tr\u00e4ffa nya personer med vilka jag inte har s\u00e5 m\u00e5nga symboler gemensamt. Att n\u00e5 fram till ett mer smidigt samspel \u00e4r en fascinerande resa, och det \u00e4r just samspelet som relationism\/interaktionism intresserar sig f\u00f6r.<\/p>\n

Institutionell\/nyinstitutionell teori<\/em><\/strong><\/p>\n

Det karakt\u00e4ristiska f\u00f6r institutionell och nyinstitutionell teori \u00e4r att de utg\u00e5r fr\u00e5n institutionen och dess p\u00e5verkan p\u00e5 den enskilde individen. Institutioner ska inte misstas f\u00f6r organisationer eller grupper, menar Engdahl och Larsson, eftersom de senare snarare b\u00f6r ses som akt\u00f6rer och d\u00e4r institutionen st\u00e5r f\u00f6r spelregler, f\u00f6rv\u00e4ntningar mm som dirigerar hur individerna ska agera. Med den beskrivningen blir det tydligt att institutionell teori\u00a0 tar ett metodologiskt kollektivistiskt perspektiv eftersom vi m\u00e4niskor formas, begr\u00e4nsas och samordnas inom institutionen.<\/p>\n

Jag upplever dessutom att den institutionella teorin inte \u00e4r en enda teori. Det \u00e4r ett samlingsbegrepp f\u00f6r ett syns\u00e4tt med f\u00f6rst\u00e5else och f\u00f6rklaringar f\u00f6r helhetens p\u00e5verkan p\u00e5 delarna. Inom olika skolor, och av olika forskare finns det olika perspektiv, och det som enar dem \u00e4r det instituionella begreppet. N\u00e5got som \u00e4r kvar f\u00f6r mig att f\u00f6rst\u00e5 och gr\u00e4va djupare i \u00e4r den k\u00e4nsla av obalans jag upplever mellan t.ex. Baumas handlingstypologi som jag tycker \u00e4r r\u00e4tt kategorisk i individens rationella handlande och som inte belyser kollektivets p\u00e5verkan i s\u00e5 stor utstr\u00e4ckning, j\u00e4mf\u00f6rt med de institutionella teorierna som \u00e4nd\u00e5 har med de individualistiska teorierna och vill f\u00f6rst\u00e5 dem i ett st\u00f6rre context.<\/p>\n

Sammanfattning<\/em><\/strong><\/p>\n

Personligen anser jag att de tre syns\u00e4tten h\u00e4nger t\u00e4tt ihop och att vi om m\u00f6jligt b\u00f6r se alla tre perspektiv samtidigt. Individualism och kollektivism existerar, enligt mig, samtidigt och allerst\u00e4des och det finns m\u00e5nga situationer som beh\u00f6ver beskrivas ur b\u00e5da perspektiven samtidigt f\u00f6r att vi verkligen ska f\u00f6rst\u00e5 den dynamik som finns i komplexa relationer och interaktionsm\u00f6nster.<\/p>\n

c) Socialisationsprocesser<\/h3>\n

Prim\u00e4r socialisation sker n\u00e4r barnet v\u00e4xer upp och via sin f\u00f6rsta socialiseringsprocess blir en individ, dvs internaliseras i samh\u00e4llet, skapar en sj\u00e4lvuppfattning och f\u00e5r en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r de f\u00f6rv\u00e4ntningar och krav som st\u00e4lls fr\u00e5n omgivningen. P\u00e5 ett s\u00e4tt k\u00e4nns socialisering som en civilisering fast\u00e4n p\u00e5 ett individuellt plan. Socialiseringen sker genom ett antal steg d\u00e4r viktiga personer i barnets omgivning st\u00e5r rollmodell f\u00f6r hur man ska upptr\u00e4da och handla. Dessa viktiga personer kallas \u00e4ven den signifikante andre och de p\u00e5verkar barnet genom sanktioner och uppmuntran till att f\u00f6rst\u00e5 de normer och v\u00e4rderingar som f\u00f6rv\u00e4ntas. Det \u00e4r intrycken fr\u00e5n dem som \u00e4r starkast n\u00e4r det individuella medvetandet blir till. Fr\u00e5n b\u00f6rjan sker reaktioner fr\u00e5n barnet omedvetet, men under processen sker fler och fler handlingar medvetet och barnet f\u00f6rst\u00e5r sin egen roll i helheten. I slutet av den h\u00e4r processen har en generaliserad bild av alla olika roller som vi f\u00f6rv\u00e4ntas ta utvecklats och det beskrivs som den generaliserade andre och \u00e4r en f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rst\u00e5 sin egen och andras roller och situationer och \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r det roll\u00f6vertagande som Mead bygger sin symboliska interaktionsm p\u00e5.<\/p>\n

Det sker d\u00e4refter en m\u00e4ngd sekund\u00e4ra socialiseringar i forts\u00e4ttningen av livet. De \u00e4r s\u00e4llan lika omfattande som den prim\u00e4ra, d\u00e4rav namnet, men \u00e4r viktiga f\u00f6r att skapa sig en identitet i skolan, p\u00e5 arbetsplatsen, i f\u00f6reningen eller liknande. De f\u00f6rv\u00e4ntningar som st\u00e4lls p\u00e5 individen i det nya sammanhanget sker f\u00f6rst utifr\u00e5n ett signifikant perspektiv, men blir sedan till en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r situationen och samspelet i en st\u00f6rre omgivning och kan d\u00e5 landa i en bild av den generaliserade andre.<\/p>\n

Kulturell reproduktion och dold l\u00e4roplan \u00e4r n\u00e5got som vi arbetar med p\u00e5 jobbet i samband med att skapa en medvetet socialisering av alla oss anst\u00e4llda. Genom att vara medveten om v\u00e5r socialiserings\u00adprocess f\u00f6rs\u00f6ker vi att visa upp signifikanta andra som goda exempel p\u00e5 gott beteende och effektivt eller rationellt handlande. Till en viss grad \u00e4r vi tydliga med f\u00f6rv\u00e4ntningar genom tal och skrift fr\u00e5n chefer och ledning, men fr\u00e4mst sker socialiseringsstegen genom att f\u00e5 alla att arbeta med, och lyssna till signifikanta andra. Detta f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka reproducera en, som vi anser, god kultur. Den dolda l\u00e4roplanen finns i allt vi g\u00f6r, och dessutom i flera niv\u00e5er. I arbetet med att effektivisera v\u00e5r verksamhet \u00e4r den kulturella utvecklingen dold. I det \u00f6ppna arbetet med den kulturella utvecklingen \u00e4r f\u00f6rst\u00e5elsearbetet med individens och kollektivets uppfattning om sin roll och del i helheten och vad som egentligen \u00e4r effektivt med konsultarbete dold. I det, i vissa kretsar, \u00f6ppna arbetet med f\u00f6rst\u00e5elseh\u00f6jning \u00e4r arbetet med att p\u00e5verka min omgivning till att tycka som jag dold.<\/p>\n

d) Goffman<\/h3>\n

Beskrivning av den dramaturgiska modellen<\/strong><\/em><\/p>\n

Goffmans dramaturgiska modell \u00e4r en ganska fr\u00e4ck och ovanligt konkret beskrivning av social interaktion, och f\u00f6r mig som gillar metaforer \u00e4r den extra kul. Goffman \u00e4r fokuserad p\u00e5 mikroperspektivet, \u00e4ven om han ser det st\u00f6rre samh\u00e4llsperspektivet i kopplingen av sk\u00e5despelet till en gemensam moral, och ser p\u00e5 individen och dennes rollspel med sin omgivning som vore det en teaterf\u00f6rest\u00e4llning. Hans beskrivning av scenernas observat\u00f6rer och dessa observat\u00f6rers observat\u00f6rer var en r\u00e4tt omv\u00e4lvande insikt n\u00e4r jag l\u00e4ste Jaget och maskerna<\/em>, och den fick mig att se v\u00e4ldigt annorlunda p\u00e5 mina egna scener i vardagen.<\/p>\n

Goffman anv\u00e4nder som sagt teaterf\u00f6rest\u00e4llningen som en metafor f\u00f6r den sociala interaktionen. Vi m\u00e4nniskor spelar roller och p\u00e5verkar varandra i samspelet genom v\u00e5ra handlingar. Vi genomf\u00f6r framtr\u00e4danden d\u00e4r vi visar upp oss f\u00f6r andra i syfte att uppfattas p\u00e5 det s\u00e4tt som vi \u00f6nskar.Vi observerar andras framtr\u00e4danden och tolkar den information vi f\u00e5r s\u00e5 att vi bildar oss en uppfattning om de andra och oss sj\u00e4lva. Det g\u00e4ller att bli uppfattad som p\u00e5litlig och trov\u00e4rdig s\u00e5 att vi n\u00e5r ut med det vi vill. Goffman anser att det finns en \u00f6msesidig vilja att inte rasera n\u00e5gons anseende och alla dessa m\u00f6nster i sk\u00e5despelet beskrivs i olika ritualer som g\u00f6r att vi tar oss fram\u00e5t i relationen. I detta samspel g\u00e4ller det att f\u00f6rst\u00e5 situationen och f\u00f6rv\u00e4ntningar s\u00e5 att jag kan utveckla mitt eget beteende och handlande. Goffman n\u00e4mner olika typer av information som finns tillg\u00e4nglig i former av tillg\u00e4nglig och dold information, samt tecken som s\u00e4nds mellan akt\u00f6rerna p\u00e5 olika s\u00e4tt. Tecken kan \u00f6verf\u00f6ras mellan individerna p\u00e5 tv\u00e5 olika s\u00e4tt. Med dessa metoder f\u00f6rs\u00f6ker vi att uppfattas p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, och vi f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 andras f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 oss. P\u00e5 det s\u00e4ttet liknar Goffmans dramaturgiska modell de id\u00e9er om roll\u00f6vertagande som Mead beskrivit.<\/p>\n

Beskrivning av vald artikel<\/em><\/strong><\/p>\n

Barack Obama och John McCain genomf\u00f6rde sin f\u00f6rsta debatt inf\u00f6r presidentvalet i USA senare i h\u00f6st. DN publicerade en artikel om debatten den 27 september, och skribenten Erik Ohlson redogjorde f\u00f6r debattinneh\u00e5llet och stod ocks\u00e5 f\u00f6r personliga analyser.<\/p>\n

Analys<\/em><\/strong><\/p>\n

F\u00f6rberedelserna inf\u00f6r det beskrivna h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet, debatten, har p\u00e5g\u00e5tt l\u00e4nge, och det har dessutom varit observerat av m\u00e4ngder av andra interagerande akt\u00f6rer och rena observat\u00f6rer, dels i nuet via f\u00f6rstahandsinformerade deltagare och dels i efterhand via all v\u00e4rldsmedia. Ohlsson beskriver scenen v\u00e4ldigt konkret och fysiskt f\u00f6r den situation som artikeln beskriver (debatten) och som akt\u00f6rerna, Obama och McCain, spelar p\u00e5. Han n\u00e4mner orten, platsen och tv\u00e5 identiska pulpeter men ut\u00f6ver det \u00e4r han sparsam med scenbeskrivningar. Han ber\u00e4ttar att debatten modererades av Jim Lehrer, men ut\u00f6ver det f\u00f6rv\u00e4ntas vi veta mycket om situationen och f\u00f6rh\u00e5llandet mellan debatt\u00f6rerna redan och Ohlsson ber\u00e4ttar n\u00e4stan genast om viktiga sakfr\u00e5gor som avhandlats. D\u00e4remot kommer han tillbaka till scenen och f\u00f6rv\u00e4ntningarna i slutet av artikeln. Exempel p\u00e5 det \u00e4r n\u00e4r han p\u00e5pekar att ”sakinneh\u00e5llet inte \u00e4r det viktigaste i den h\u00e4r typen av debatter<\/em>”, och att ”minsta nyans, tvekan och fels\u00e4gning noteras av tv-tittare<\/em>” vilket ger oss en inblick i de inblandade akt\u00f6rernas f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till varandra, samt deras f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till de observat\u00f6rer som intresserat f\u00f6ljer deras kamp. Det finns en hel del ritualer, men tv\u00e4rtom mot Goffmans dramaturgiska modell, som Augustsson beskriver den, s\u00e5 styrs inte interaktionen av den djupare moral som ska hj\u00e4lpa akt\u00f6rerna fram\u00e5t i sk\u00e5despelet utan ansiktsf\u00f6rlust. En del av debatten handlar just om att visa upp sin motst\u00e5ndare i en s\u00e4mre dager och det upplever jag \u00e5 ena sidan g\u00e5r lite emot Goffmans tankar om en normal social interaktion, men det \u00e4r icke desto mindre intressant eftersom det \u00e5 andra sidan kan vara ett klockrent s\u00e4tt att anv\u00e4nda hans teorier, eftersom mycket av det som utspelar sig p\u00e5 den politiska scenen \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt och att d\u00e4r finns en gr\u00e4ns f\u00f6r den moral som g\u00e4ller \u00e4ven debatter, trots att den handlar om att till en viss niv\u00e5 f\u00f6rs\u00e4tta \u00f6vriga akt\u00f6rer i en s\u00e4mre dager. Akt\u00f6rerna har sannolikt mycket att l\u00e4ra sig av Goffmans teorier. Min uppfattning om dem, utan att det framg\u00e5r tydligt i artikeln utan snarare kommet ur mitt sunda f\u00f6rnuft, \u00e4r att de har professionella medhj\u00e4lpare som bidrar med att hantera b\u00e5de tillg\u00e4nglig information (som h\u00e4mtades utifr\u00e5n statistik och k\u00e4nd information) och dold information (vilken taktik de v\u00e4ljer att spela ut) och vad de ska s\u00e4nda ut och \u00f6verf\u00f6ra. Eftersom det huvudsakliga syftet \u00e4r att s\u00e4nda ut och \u00f6verf\u00f6ra tecken till \u00e5sk\u00e5darna\/observat\u00f6rerna kompliceras sk\u00e5despelet och n\u00e4r Ohlsson beskriver McCains uts\u00e4ndning av citatet ”Jag tror inte att senator Obama f\u00f6rst\u00e5r<\/em>” kan det vara dels en \u00f6ppen p\u00e5verkan av Obama, och sannolikt ocks\u00e5 ett medvetet syfte att \u00f6verf\u00f6ra en uppfattning till \u00e5sk\u00e5darna genom ordvalet och de st\u00e4ndiga upprepningarna. Ett viktigt medel f\u00f6r att p\u00e5verka \u00e4r uppenbart kl\u00e4dsel, b\u00e5da akt\u00f6rerna hade m\u00f6rka kostymer och var prydliga f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r den post de kandiderar till. Andra medel f\u00f6r att s\u00e4nda ut och \u00f6verf\u00f6ra tecken \u00e4r kroppsspr\u00e5k f\u00f6r att, genom att t.ex. se i \u00f6gonen, visa handflator och andas lugnt, visa p\u00e5 s\u00e4kerhet, trov\u00e4rdighet och familj\u00e4ritet. Retorik \u00e4r s\u00e5klart viktigt, men ocks\u00e5\u00a0 att vara samspelsmedveten, dvs att kunna v\u00e4xla mellan att r\u00e4dda ansiktet p\u00e5 varandra och \u00f6ppet f\u00f6rklara det f\u00f6r \u00e5h\u00f6rarna, och att \u00e5terigen uts\u00e4tta sin debattmotst\u00e5ndare f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6k att st\u00e4lla honom i s\u00e4mre dagre.<\/p>\n

F\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 akt\u00f6rerna pr\u00e4glas av denna kunskap, och sinsemellan f\u00f6rv\u00e4ntar sig Obama och McCain sannolikt en h\u00f6g niv\u00e5 av r\u00e4vspel och relationella utmaningar, medan vi som observat\u00f6rer, enligt min tolkning, f\u00f6rv\u00e4ntar oss en saklighet och tro p\u00e5 det r\u00e4tta f\u00f6r landet. Detta trots Ohlssons insiktsfulla avslutning om sakinneh\u00e5ll, nyanser och tv-tittarnas reaktioner.<\/p>\n

Utg\u00e5ngen kommenterades som oavgjord i spelet mellan de tv\u00e5 akt\u00f6rerna, men var \u00e4nd\u00e5 endast en akt i ett st\u00f6rre sk\u00e5despel d\u00e4r \u00e4nnu fler sk\u00e5despelare deltar i en enda stor upps\u00e4ttning som n\u00e5r sitt resultat lagom till valet.<\/p>\n

Den l\u00f6sa koppling mellan den sociala interaktionen och det st\u00f6rre omgivande sammanhanget som Augustsson tillskriver Goffmans teori \u00e4r synnerligen intressant i just detta fall, men inget som jag fortsatte att analysera. Fr\u00e5gest\u00e4llningen skulle vara i hur stor grad de debattpolitiska ritualerna och akt\u00f6rernas sk\u00e5despel inf\u00f6r valet p\u00e5verkar den totala moralen i samh\u00e4llet genom det s\u00e4tt de interagerar till skillnad fr\u00e5n de lagar de senare kommer att stifta i sin position som president.<\/p>\n

e) Skamgr\u00e4nser<\/h3>\n

Om vi f\u00f6ljer de sp\u00e4nnande tankarna fr\u00e5n Norbert Elias, beskrivet av Engdahl och Larsson, s\u00e5 g\u00e5r v\u00e5rt samh\u00e4lle mot en allt st\u00f6rre civilisering. Denna civilisering ger oss fler och fler beteenderegler som kr\u00e4ver en st\u00e4ndigt \u00f6kad sj\u00e4lvkontroll. Detta g\u00e4ller f\u00f6r alla tre av Elias omr\u00e5den; bordsskick, naturliga behov och v\u00e5ld.\u00a0 Elias resonemang om skammens p\u00e5verkan var j\u00e4tteintressant och gick att koppla till Engdahl och Larssons kapitel om skam och tolthet i v\u00e5ra relationer. Vi utvecklar allt eftersom skamgr\u00e4nserna flyttas fram\u00e5t en starkare omedveten andra natur som styr oss utan att vi beh\u00f6ver vara medvetna om alla regler som vi b\u00f6r f\u00f6lja f\u00f6r att inte drabbas av skamk\u00e4nslor. Dokus\u00e5paexemplet kan ses ur tv\u00e5 perspektiv. Det ena \u00e4r att dokus\u00e5por kan vara ett tydligt exempel p\u00e5 den informalisering vi ser just nu. Om Elias teori st\u00e4mmer s\u00e5 \u00e4r vi allts\u00e5 inne i en mindre tillbakar\u00f6relse d\u00e4r det \u00e4r mindre skamfyllt att ha sex (under t\u00e4cket) i live-tv, kr\u00e4kas, r\u00f6sta ut lagmedlemmar, sl\u00e5ss eller annat och det visar sig i tv-tabl\u00e5ernas utbud. Det andra \u00e4r att dokus\u00e5por, med mitt val av tolkning av dokus\u00e5por som moraliskt utmanande och i vissa fall rent utav f\u00f6rf\u00e4rande f\u00f6r vissa grupper, \u00e4r en symptom som visar v\u00e5rt behov av stimulans till det undermedvetna. Vi m\u00e4nniskor \u00e4r drivna av krafter som inte l\u00e4tt l\u00e5ter sig tyglas av ett socialiserat och skamdrivet \u00f6verjag och som m\u00e5ste f\u00e5 utlopp p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Dokus\u00e5por \u00e4r ett s\u00e4tt att uppleva detta utan att sj\u00e4lv bli ett offer f\u00f6r den fullst\u00e4ndiga skammen, utan bara en liten sniff av det skamyllda. Jag vet sj\u00e4lv eftersom jag har fruktansv\u00e4rt sv\u00e5rt att se MrBean och The Office, \u00e4ven om jag tycker att det \u00e4r hysteriskt roligt. En unders\u00f6kning av humor i historien kommer sannolikt att visa att kroppsv\u00e4tskehumor alltid haft en viss plats, p\u00e5 samma s\u00e4tt som vi alla i v\u00e5r uppv\u00e4xt passerar genom kiss-och-bajs\u00e5ldern, och enligt Elias \u00e4ven det drivet av skamk\u00e4nslor f\u00f6rmedlade av f\u00f6r\u00e4ldrar och andra viktiga vuxna.<\/p>\n

Betyg: B <\/span><\/strong>– Bra! Alla dina svar h\u00e5ller en j\u00e4mn kvalitet, \u00e4ven om du tappar bort n\u00e5gra av begreppen i beskrivningen av socialisationsprocesser v\u00e4gs det upp av den Goffmanska analysen (anade du var retorikern mattson h\u00e4mtat sin inspiration!!!). Jag tycker att det \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt att du tar upp de tv\u00e5 olika s\u00e4tten det \u00e4r m\u00f6jligt att utifr\u00e5n elias betrakta dokus\u00e5por!! Eftersom att du uppfyller l\u00e4randem\u00e5len och visar prov analytiska och f\u00f6rdjupade kunskaper i flera avseenden uppn\u00e5r du betygskriterierna f\u00f6r betyget B!<\/p>\n

\n

Tema 3: Normalitet och avvikelse
\n<\/strong>
\nVi fick debattfr\u00e5gor inom \u00e4mnet normalitet och avvikelse. Hur kan\u00a0sociologin \u00e5terspegla samh\u00e4llet vi lever i idag utifr\u00e5n vad som \u00e4r avvikande och vad som \u00e4r normalt? Hur skapas och uppr\u00e4tth\u00e5lls sociala skillnader? Vad k\u00e4nnetecknar v\u00e5r samtid? Vi f\u00f6rv\u00e4ntades bidra med tv\u00e5 inl\u00e4gg i vardera tv\u00e5 debatter.\u00a0<\/p>\n

\u00a0\u00a0Debattfr\u00e5ga 1: <\/strong>P\u00e5 den tiden d\u00e5 fattigdom l\u00e4mnade kroppsliga avtryck associerades ordet ”tjock” kanske fr\u00e4mst med en v\u00e4lm\u00e5ende, rik och vacker person medan tunn och smal kopplades samman med fattiga och utm\u00e4rglade m\u00e4nniskor. Idag har gensnittsvikten \u00f6kat och att vara tjock kan ses som ett tecken p\u00e5 oh\u00e4lsa och en oh\u00e4lsosam livsstil medan de smala \u00e4r friska och fina, konnotationen i ordet tjock har bara under n\u00e5gra decennier helt och h\u00e5llet f\u00f6r\u00e4ndrats. Detta skulle kunna rymmas inom ramen f\u00f6r en ”h\u00e4lsodiskurs” a\u00b4la Foucault som med diskursbegreppet visat hur makten uttrycker sig i v\u00e5rt s\u00e4tt att t\u00e4nka och tala om ett visst tema. F\u00f6rest\u00e4ll dig en ”h\u00e4lsodiskurs” omkring olika social aspekter p\u00e5 h\u00e4lsa och hur f\u00f6rest\u00e4llningen om det ”normala” uppr\u00e4tth\u00e5lls. Vilket s\u00e4rskilt s\u00e4tt att t\u00e4nka formar v\u00e5ra id\u00e9er om h\u00e4lsa och oh\u00e4lsa? Anar ni n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar? Finns det en h\u00e4lsodiskurs i v\u00e5rt samh\u00e4lle?<\/p>\n

\u00a0 Debattfr\u00e5ga 2:<\/strong> Tror ni att det finns en akademisk socialisering (eller varf\u00f6r inte en sociologisk) som ni nu \u00e4r en del av? Att ni som studenter ing\u00e5r i en process d\u00e4r ni fostras till akademiker (sociologer). Finns det n\u00e5gra s\u00e5dana tecken i termer av; spr\u00e5kliga koder, dold l\u00e4roplan och kulturell reproduktion?<\/p>\n

Betyg: Pass<\/span><\/strong><\/p>\n

\n

\u00a0Tema 4: Individuell hemtentamen
\n<\/strong>
\nHoly molly, nu b\u00f6rjar det likna n\u00e5t! Efter tv\u00e5 skrivuppgifter som jag tyckte var tuffa, allrahelst den senare, och sedan en lite enklare debattuppgift, men \u00e4nd\u00e5 klurig eftersom det var alltf\u00f6r lockande och l\u00e4tt att bara skriva samma svar som alla andra, s\u00e5 kommer h\u00e4r utmaningen. Maffig uppgift f\u00f6r 7,5hp tycker jag :)<\/p>\n

\u00a01.<\/strong> Redog\u00f6r f\u00f6r de fyra differentieringstyper som finns illustrerade i Engdahls & Larssons bok Sociologiska perspektiv. \u00c4ven om dessa differentieringstyper enligt f\u00f6rfattarna varit mest framtr\u00e4dande i olika typer av samh\u00e4llen existerar de \u00e4nnu sida vid sida i v\u00e5r tid. Diskutera med egna exempel hur dessa uttrycker sig idag. (10 p)<\/p>\n

\u00a0 2.<\/strong> Den sociologiska fantasin g\u00f6r det m\u00f6jligt att f\u00e5nga b\u00e5de den samh\u00e4lleliga historien och den individuella biografin samt relationen dem emellan. Det \u00e4r dess \u00e4mne och dess syfte. F\u00f6rklara och utv\u00e4rdera detta anspr\u00e5k med hj\u00e4lp av Bourdieus begrepp habitus, sociala f\u00e4lt och kapitalformer. (10 po\u00e4ng)<\/p>\n

\u00a0 3.<\/strong> I slutet av Engdahl och Larssons bok presenteras n\u00e5gra teorier som beskriver samtidens k\u00e4nnetecken. De f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5nga samma skeenden men g\u00f6r det utifr\u00e5n olika infallsvinklar och med olika begrepp. Diskutera hur Baumans beskrivning av individerna i konsumismens tids\u00e5lder f\u00f6rh\u00e5ller sig till den individualisering som bl.a. Beck och Giddens menar vara den reflexiva moderniseringens fr\u00e4msta karakt\u00e4rsdrag. (15 p)<\/p>\n

Ange referenser. Max 4 A:4 sidor.<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

<\/div>\n

<\/p>\n

1) Social differentiering<\/span><\/h3>\n

I inledningen av kapitlet om Social differentiering och social integration (Engdahl Larson,2006:255) beskriver de effektivisering och moralisk altruism som n\u00e5gra av grunderna till tankarna kring differentiering. Det uppn\u00e5s genom en \u00f6kad specialisering, men ocks\u00e5, delvis genom specialisering, en \u00f6kad m\u00e4ngd beroenden mellan m\u00e4nniskor i allt st\u00f6rre och st\u00f6rre samh\u00e4lle. Effekterna blir flera men handlar i slut\u00e4ndan om en \u00f6kad individuell frihet att v\u00e4lja sitt eget s\u00e4tt att leva. \u00c4ven om Engdahl och Larson beskriver en hel del kritik (Engdahl Larson,2006:258ff) kan jag personligen inte komma ifr\u00e5n k\u00e4nslan av ett utvecklingsperspektiv.<\/span><\/p>\n

Det k\u00e4nns starkast n\u00e4r det g\u00e4ller Segment\u00e4r differentiering <\/em>som ju pr\u00e4glas av en differentiering geografiskt, med byar eller stammar som lever \u00e5tskilda, men d\u00e4r individerna i byn samlas inf\u00f6r det gemensamma uppdraget att underh\u00e5lla och utveckla byn. Jag upplever att en differentiering beh\u00f6ver utg\u00e5 fr\u00e5n n\u00e5got som differentieras till n\u00e5got nytt, att det \u00e4r inbyggt en r\u00f6relse. Att hitta denna r\u00f6relse \u00e4r sv\u00e5rt n\u00e4r det g\u00e4ller segment\u00e4r differentiering, och det g\u00f6r det sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 det relativt enkla begreppet. F\u00f6r att hitta exempel p\u00e5 att segment\u00e4r differintering lever kvar i v\u00e5ra dagar f\u00e5r vi titta p\u00e5 samh\u00e4llen som visar prov p\u00e5 vissa av kriterierna, \u00e4ven om de idag inte fullt ut \u00e4r helt arkaiska. Med den v\u00e4rldsbildning vi har idag ser jag det som om\u00f6jligt att hitta dessa \u00e4kta arkaiska samh\u00e4llen eftersom det alltid kommer att finnas ett centralt styre som ser sig ha makten att p\u00e5verka och f\u00f6ra talan f\u00f6r en bys innev\u00e5nare, men de samiska samh\u00e4llen vi haft och har i Norden har dock flera inslag, t.ex. det religi\u00f6sa, n\u00e4stan shamanistiska, inslaget som p\u00e5verkar mycket av verksamheten i en sameby. De har interna maktf\u00f6rdelningar, men har annars j\u00e4mna f\u00f6rh\u00e5llanden mellan byarna.<\/span><\/p>\n

Centrum-periferi-differentiering<\/em>, som inneb\u00e4r skillnader i makt mellan olika geografiska lokaler av m\u00e4nniskor, visar sig p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen i den svenska samh\u00e4lls\u00adstrukturen. Jag tycker ett av de tydligaste exemplen \u00e4r makt\u00adkontrasten mellan storstad och glesbygd. D\u00e4r lever vi kvar i en tydlig makt\u00adkoncentration hos storstadens elit och ett ekonomiskt resursfl\u00f6de fr\u00e5n glesbygdsomr\u00e5den till centrum. Ett visst \u00e5terf\u00f6rande av resurser, med en till\u00e4gnad moralisk altruism, sker i form av bidrag till arbetsl\u00f6sa, sjukskrivna och till s\u00e4mre st\u00e4llda kommuner. I maktmatchen mellan Norrland och Stockholm h\u00e4vdas argument om b\u00e5de utsugning av naturresurser \u00e5 ena sidan, och ett otillb\u00f6rligt samh\u00e4llsst\u00f6d f\u00f6r de norrl\u00e4ndska glesbygdsomr\u00e5dena \u00e5 andra sidan. Oavsett vilket har de historiska politiska besluten fattats av en politsk maktelit placerad l\u00e5ngt fr\u00e5n de omr\u00e5den besluten ber\u00f6rt. Exempel finns i m\u00e4ngder i historien om t.ex. utbyggnad av svensk vattenkraft.<\/span><\/p>\n

Stratifierad differentiering<\/em> syns kanske mest tydligt av dessa fyra typer. Makten i samh\u00e4llet beror i stor utstr\u00e4ckning p\u00e5 de egendomar och resurser du innehar, och majoriteten av tillg\u00e5ngarna \u00e4gs av en liten \u00e4garelit. En liten elit styr Sverige politiskt och det \u00e4r inte s\u00e5 stor skillnad mellan partierna, \u00e4ven fast de vill p\u00e5skina att det \u00e4r stora avvikelser mellan r\u00f6d och gr\u00f6n och bl\u00e5. Att vi skulle ha olika makt baserat p\u00e5 vilken kast vi tillh\u00f6r \u00e4r i Sverige inte riktigt acceptabelt att prata om. Vi har inte den synen p\u00e5 m\u00e4nniskor – \u00e5tminstone inte \u00f6ppet. Samer, finlandssvenskar, tornedalingar och andra minoriteter \u00e4r inte traditionella kaster med en uttalad niv\u00e5 i samh\u00e4llet. D\u00e4remot p\u00e5verkas m\u00f6jligheterna till makt i samh\u00e4llet kraftigt av vilken gruppering du tillh\u00f6r.<\/span><\/p>\n

Funktionell differentiering<\/em> \u00e4r en parallell typ som syns tydligast d\u00e4r st\u00f6rre m\u00e4ngder m\u00e4nniskor samlas. Det blir l\u00e4ttare att uppr\u00e4tth\u00e5lla en j\u00e4mlik rang mellan yrkesomr\u00e5den och roller. Det finns st\u00f6rre m\u00f6jligheter att specialisera sig \u00e4nnu l\u00e4ngre i en riktigt stor stad \u00e4n vad en mindre stad eller en glesbygdsort ger. Vi ser en stor \u00e5tskillnad av yrken utan koppling till de traditionella normerna som pr\u00e4glat tidigare samh\u00e4llen med mer sammanv\u00e4vda omr\u00e5den. I det funktionellt differentierade samh\u00e4llet kan en pr\u00e4st \u00f6ppet vara medlem i en mc-klubb, tidningar komma ut p\u00e5 kristna helgdagar, h\u00f6ginkomsttagare tr\u00e4na brottning osv. Vi ser en naturligare samvaro mellan m\u00e4nniskor inom olika omr\u00e5den och roller via det stora utbud som den stora staden ger. N\u00e4r vi alla f\u00e5r m\u00f6jligheterna att frig\u00f6ra oss fr\u00e5n de ok som traditionerna inneb\u00e4r kan vi sj\u00e4lva v\u00e4lja religion och tro, kulturella impulser, s\u00e4tt att skaffa sig ekonomiska resurser samt vilka relationer vi vill uppr\u00e4tth\u00e5lla.<\/span><\/p>\n

2.<\/strong> Samh\u00e4llelig historia och Individuell biografi med hj\u00e4lp av Bourdieu<\/span><\/h3>\n

Ett socialt f\u00e4lt som Bourdieu beskrivder det \u00e4r ”ett system av relationer mellan positioner besatta av specialiserade agenter och instutioner som strider om n\u00e5got f\u00f6r dem gemensamt<\/em>” (Engdahl Larson,2006:229). F\u00e4lt kan vara system av olika typer, t.ex. ekonomi, politik, kultur, religion, r\u00e4tt, idrott, journalistik osv. F\u00e4lten kan inneh\u00e5lla v\u00e4ldigt mycket spel, roller, sp\u00e4nningar och konflikter, men det som enar \u00e4r att alla inom f\u00e4ltet har en gemensam uppfattning om f\u00e4ltet som s\u00e5dant, och en gemensam uppfattning att f\u00e4ltet \u00e4r v\u00e4rt att definiera och beskriva. Politik \u00e4r till exempel ett f\u00e4lt med stor konkurrens mellan spelarna inom f\u00e4ltet, men d\u00e4r de delar v\u00e4ldigt mycket av de spelregler och f\u00f6rest\u00e4llningar som f\u00e4ltet byggs upp av.<\/span><\/p>\n

Ett f\u00e4lt karakt\u00e4riseras ocks\u00e5 av att det finns andra m\u00e4nniskor som beskriver f\u00e4ltets akt\u00f6rer och verksamhet, samt bevarar dess produkter (Engdahl Larsson, 2006:229f). Tillsammans med akt\u00f6rerna skapar och beskriver de f\u00e4ltets historia. Utvecklingen av f\u00e4ltet sker bland annat genom en av de h\u00e5rdaste striderna inom f\u00e4ltet d\u00e4r de etablerade, de s.k. ortodoxa, h\u00e5ller fast vid sina uppfattningar f\u00f6r att f\u00f6rsvara sina positioner (Engdahl Larson,2006:233-234) och nykomlingarna, de s.k. heterodoxa, som ifr\u00e5gas\u00e4tter och utmanar f\u00f6r att skapa sig position inom f\u00e4ltet. F\u00f6r att kunna utmana, protestera och driva f\u00e4ltet fram\u00e5t m\u00e5ste de heterodoxa dessutom k\u00e4nna till f\u00e4ltets historia.<\/span><\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 delta i det sociala spelet inom f\u00e4ltet kr\u00e4vs kapital av olika slag. Kapital \u00e4r resurser av skilda former och m\u00e4ngden och mixen av kapital p\u00e5verkar din position i f\u00e4ltet. Det finns generella kapitalformer s\u00e5 som ekonomiskt kapital, socialt och symboliskt. Dessutom finns f\u00e4ltspecifika former som t.ex. religi\u00f6st kapital, vetenskapligt, f\u00f6rtroendekapital m.fl. (Engdahl Larsson, 2006:230ff). Det symboliska kapitalet \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt att beskriva. Dels \u00e4r det mer abstrakt \u00e4n t.ex. det ekonomiska, men dessutom v\u00e4ldigt viktigt eftersom det kan vara v\u00e4ldigt oreflekterat och ibland osynlig. Det symboliska kapitalet \u00e4r dels v\u00e5ra attribut i form av utm\u00e4rkelser, kultur m.m. men ocks\u00e5 den s.k. sociala kompetensen som Bourdieu ocks\u00e5 kallar habitus.<\/span><\/p>\n

Habitus \u00e4r ett begrepp enligt Bourdieu (Engdahl Larson,2006:232) vars betydelse inneb\u00e4r att vi inte bara har utomkroppsligt kapital med oss in i f\u00e4lten, utan ocks\u00e5 f\u00f6rkropssligade resurser. \u00d6ver tid tar vi till oss ett s\u00e4tt att vara, b\u00e5de i kroppsspr\u00e5k, tankes\u00e4tt och k\u00e4nsloliv. Detta habitus p\u00e5verkar v\u00e5ra m\u00f6jligheter att agera p\u00e5 i det sociala f\u00e4ltet och m\u00f6jligg\u00f6r eller f\u00f6rsv\u00e5rar v\u00e5ra positioner, men habitus p\u00e5verkas ocks\u00e5 av den milj\u00f6 vi lever i och de m\u00e4nniskor som finns omkring oss. Det \u00e4r summan av v\u00e5r socialiseringshistoria som ger oss dessa resurser.<\/span><\/p>\n

H\u00e4r m\u00f6ts de olika historierna. \u00c5 ena sidan f\u00e4ltets historia med regler, normer, positioner d\u00e4r maktstrider och samspel mellan m\u00e4nniskor format f\u00e4ltet till det vi ser idag. \u00c5 andra sidan den agerande individens historia med dennes socialisering, och som ut\u00f6ver allt \u00f6vrigt kapital ocks\u00e5 ger upphov till det habitus som styr agerandet och m\u00f6jligheterna i f\u00e4ltet s\u00e5 kraftigt. Individens historia formas, men inte alltid helt, av f\u00e4ltet och dess akt\u00f6rer, och f\u00e4ltets historia byggs upp av alla inblandade akt\u00f6rer tillsammans och deras samspel. Den samh\u00e4lleliga historien \u00e4r sammanfl\u00e4tad med den individuella biografin, och de p\u00e5verkar varandra i en mycket n\u00e4ra relation.<\/span><\/p>\n

3.<\/strong> Baumans konsumism och Beck & Giddens reflexiva modernisering<\/span><\/h3>\n

Beck och Giddens – risksamh\u00e4llet<\/span><\/em><\/strong><\/p>\n

Beck och Giddens beskriver risksamh\u00e4llet (Engdahl Larson, 2006:305ff). Risker skiljer sig fr\u00e5n faror i det att faror \u00e4r yttre hot som vi har sv\u00e5rt att p\u00e5verka, medan risker \u00e4r n\u00e5got vi tar n\u00e4r vi fattar beslut och som ing\u00e5r som parametrar i v\u00e5rt handlande. Vi har alltid tagit risker, men i risksamh\u00e4llet samlas en mycket stor m\u00e4ngd individuella risktaganden och ger oanade konsekvenser. Konsekvenserna har en global omfattning och g\u00f6r att risksamh\u00e4llet per definition \u00e4r en sociologisk makroteori. Engdahl & Larson ger exempel som k\u00e4rnvapenkatastrofer, v\u00e4xthuseffekten och utrotning av v\u00e4xt- och djurarter f\u00f6r att beskriva de typiska risker med globala konsekvenser som pr\u00e4glar risksamh\u00e4llet. Riskteorin finns inte hos en individ, i en organisation eller i ett land utan dess blotta definition inneb\u00e4r att jordens alla samh\u00e4llen h\u00e4nger ihop i en enda stor riskmodell.<\/span><\/p>\n

Bauman – os\u00e4kerhet och obalans<\/span><\/em><\/strong><\/p>\n

I likhet med Beck och Giddens, men med andra ord, \u00e4r Baumans beskrivning av det postmoderna samh\u00e4llet pr\u00e4glat av permanent os\u00e4kerhet och obalans (Engdahl Larson,2006:296). Denna os\u00e4kerhet p\u00e5verkar oss p\u00e5 en m\u00e4ngd plan. Dels finns en global oordning med f\u00e4rre traditionella konflikter mellan stater. Vi g\u00e5r mot allt fler okontrollerbara maktgrupper som utk\u00e4mpar krig p\u00e5 ett globalt plan med civila individer i skottgluggen. Denna globalitet har han gemensamt med Beck och Giddens. F\u00f6r\u00e4ndringar av marknader, avreglering av solidariska v\u00e4lf\u00e4rdsprogram driver ocks\u00e5 individen mot ett allt st\u00f6rre personligt ansvar f\u00f6r sin egen lycka och framg\u00e5ng, kort sagt sin \u00f6verlevnad. Familjem\u00f6nster bryts upp och Bauman anser att det g\u00f6r effekterna av de sociala skyddsn\u00e4tens nedmontering \u00e4n kraftigare eftersom det saknas trygghet i familjen eller i andra lokala relationer.<\/span><\/p>\n

Beck och Giddens – anv\u00e4ndning av fler experter<\/span><\/em><\/strong><\/p>\n

Den reflexiva moderniseringen enligt Giddens (Engdahl Larson,2006:308) sker p\u00e5 tv\u00e5 omr\u00e5den. Dels anv\u00e4nder sig organisationer av mer experter vilket syns som en institutionell reflexivitet<\/em>, och dels hj\u00e4lper alla experter och r\u00e5dgivare i media och de mer och mer differentierade samh\u00e4llsomr\u00e5dena till att \u00f6ka den personliga reflexiviteten<\/em>. Med alla m\u00f6jligheter som omger oss f\u00e5r vi ett \u00f6kat reflekterande och fler medvetna val.<\/span><\/p>\n

Bauman – avskaffandet av experten<\/span><\/em><\/strong><\/p>\n

En av mina personliga favoriter bland Baumans effekter \u00e4r f\u00f6rlusten av experten (Engdahl Larson,2006:296), som inneb\u00e4r att alla f\u00f6rhoppningar om att det finns en tydlig sanning och d\u00e4rmed en expert som n\u00e5gonstans kan hj\u00e4lpa och st\u00f6dja fullkomligt grusas. Den ger mig associationer om att den postmodernistiska utvecklingen enligt Bauman liknar den f\u00f6rst\u00e5elseprocess som jag upplever hos oss alla, att i steget mot en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6rsvinner f\u00f6r en stund vissheten och sj\u00e4lvs\u00e4kerheten om det absolut sanna, och ers\u00e4tts av en ambivalens om det korrekta valet eftersom det pl\u00f6tsligt finns m\u00e4ngder av alternativ.<\/span><\/p>\n

Med en helt annan infallsvinkel kommer Bauman fram till en liknande slutsats, n\u00e4mligen den att vi f\u00e5r en \u00f6kad individuell reflektion p\u00e5 grund av avsaknad av den tydliga meningen, det uppenbara uppdraget. Individen f\u00e5r samla ihop sk\u00e4rvorna av det moderna och skapa sig sin egen livsv\u00e4rld (Engdahl Larson,2006:297). Likheten mellan de b\u00e5da teorierna \u00e4r dock att den postmoderna v\u00e4rlden dels inneb\u00e4r en stark os\u00e4kerhet med mycket risk, och d\u00e4rf\u00f6r erbjuder m\u00e4ngder av m\u00f6jligheter f\u00f6r individen att v\u00e4lja och vraka, men ocks\u00e5 ett krav eller en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r den enskilde att tvingas ta st\u00e4llning och v\u00e4lja v\u00e4g.<\/span><\/p>\n

Beck och Giddens – individuell p\u00e5verkan<\/span><\/em><\/strong><\/p>\n

Individualisering<\/em> \u00e4r enligt Beck & Beck-Gernsheim ett centralt karakt\u00e4rsdrag i den reflexiva moderniseringen (Engdahl Larson,2006:310-312). De pekar p\u00e5 n\u00e5gra exempel p\u00e5 tecken p\u00e5 denna individualisering.<\/span><\/p>\n

Med avtraditionaliseringen f\u00f6r\u00e4ndras livsformerna och den personliga identiteten<\/em> blir till ett ”reflexivt projekt” d\u00e4r det \u00e4r individen som styr och sj\u00e4lv skapar sina v\u00e4rderingar och sina hela livsstil. Identiteten har blivit oberoende av klasstillh\u00f6righet p\u00e5 grund av h\u00f6gre levnadsstandard, tillg\u00e5ng till mer l\u00e4ttillg\u00e4nglig utbildning samt mer utrymme f\u00f6r fritid som alltihop kombineras med en individuell reflexion som g\u00f6r valen medvetna och stilen individuell.<\/span><\/p>\n

Familjerelationer<\/em> har genom avtraditionalisering blivit mer individuella val. Vi lever inte l\u00e4ngre i k\u00e4rnfamiljens livsl\u00e5nga tv\u00e5samhet utan v\u00e4ljer andra former att leva tillsammans, i sambof\u00f6rh\u00e5llanden, s\u00e4rbof\u00f6rh\u00e5llanden, med barnen varannan vecka eller p\u00e5 helger eller inte alls. Det jag upplever som sp\u00e4nnande \u00e4r Giddens perspektiv (Engdahl Larson,2006:311) om en demokratisering av familjen<\/em> som uppst\u00e5r n\u00e4r alla roller och alla relationer \u00e4r medvetna reflekerade val, och d\u00e4r vi kan g\u00e5 in med en st\u00f6rre obundenhet i relationen. Det g\u00f6r att vi kan \u00e4gna oss mer \u00e5t relationen som s\u00e5dan, och mindre \u00e5t de beroenden som tidigare varit inbyggda och som h\u00e4mmat dess utveckling.<\/span><\/p>\n

Sexualiteten<\/em> l\u00f6sg\u00f6r sig fr\u00e5n reproduktion p\u00e5 grund av en \u00f6kad reflexivitet vilken g\u00f6r v\u00e5r sexuella aktivitet mer medveten. Vi tar ansvar f\u00f6r v\u00e5r njutning, och vi tar med medvetna val ansvar f\u00f6r v\u00e5r fortplantning. Det \u00e4r till och med s\u00e5 att vi kan fortplanta oss utan att ha sex med v\u00e5r partner, vilket g\u00f6r de tv\u00e5 fenomenen hanterbara var f\u00f6r sig.<\/span><\/p>\n

I Beck & Beck-Gernsheim postmoderna samh\u00e4lle p\u00e5verkas ocks\u00e5 arbetslivets<\/em> scener. Arbete blir avreglerat och flexibelt och statliga jobb privatiseras. F\u00f6retagens \u00e4gande globaliseras, men arbetskraften f\u00f6rblir lokal. N\u00e5got vi verkligen ser i Sundsvallsregionen d\u00e4r det blir sv\u00e5rare och sv\u00e5rare att arbeta regionalt eftersom styret sker n\u00e5gon annanstans.<\/span><\/p>\n

Bauman – individuell p\u00e5verkan<\/span><\/em><\/strong><\/p>\n

Som en f\u00f6ljd och konsekvens av all os\u00e4kerhet i samh\u00e4llets olika niv\u00e5er beskriver Bauman (Engdahl Larson 2006\u00a0:298ff) att tendenserna i arbetslivet<\/em> pekar mot en os\u00e4krare situation f\u00f6r individen med kortare anst\u00e4llningar och s\u00e4mre anst\u00e4llningsskydd. Det minskar betydelsen av yrkeskategori och klass. Viktigare blir rollen som konsument d\u00e4r min f\u00f6rm\u00e5ga och st\u00e4llning i konsumtion avg\u00f6r min position och mina m\u00f6jligheter. Bauman p\u00e5s\u00e5r ocks\u00e5 att vi m\u00e5ste vara i st\u00e4ndig r\u00f6relse i jakten p\u00e5 lyckan. Min egen slutsats \u00e4r att det \u00e4r ett s\u00e4tt att parera de m\u00e5nga os\u00e4kerheter som han listat ovan. F\u00f6r att undvika de f\u00f6r civila s\u00e5 \u00f6desdigra krigshandlingarna kr\u00e4vs en l\u00e4ttr\u00f6rlighet.<\/span><\/p>\n

F\u00f6r att undvika att falla n\u00e4r familjebanden<\/em> slits s\u00f6nder ser vi till att hela tiden s\u00f6ka efter en ny identitet f\u00f6r att r\u00f6ra oss till andra gemenskaper, allt enligt devisen att hellre f\u00f6rekomma \u00e4n f\u00f6rekommas. Bauman p\u00e5pekar ocks\u00e5 att v\u00e5ldet \u00f6kar p\u00e5 grund av svagare och os\u00e4krare relationsband, och det g\u00e4ller familj och n\u00e4rmilj\u00f6. Os\u00e4kerheten forts\u00e4tter i den egna personligheten som i moderna samh\u00e4llen ofta f\u00f6rknippas med mitt yrke och min klass, men som i postmodernismen tappar sin b\u00e4rare d\u00e5 yrken blir l\u00e4ttr\u00f6rliga och klasser f\u00f6rsvinner. Ist\u00e4llet blir vi konsumenter som n\u00e5r personlig tillfredst\u00e4llelse genom k\u00f6p av varor eller kroppslig f\u00f6rb\u00e4ttring och njutning.<\/span><\/p>\n

B\u00e5de Beck&Giddens och Bauman ser ett mer klassl\u00f6st samh\u00e4lle framf\u00f6r sig. Genom individuella och v\u00e4l medvetna val skapar individen sin egen person och sitt eget levnadss\u00e4tt. Bauman beskriver konsumismen med beg\u00e4ret efter njutning och produkter som en stark drivkraft, medan Beck beskriver att vi tvingas in i de medvetna valen eftersom v\u00e5r socialiserade kunskap underk\u00e4nns av alla experter och f\u00f6rst\u00e5sigp\u00e5are. Jag upplever att det \u00e4r en skillnad i drivkraft d\u00e4r Baumas individer vill till<\/strong> n\u00e5gonting, och Becks m\u00e4nniskor vill fr\u00e5n<\/strong> n\u00e5gonting.<\/span><\/p>\n

De \u00e4r eniga om situationen f\u00f6r familjen och de nya konstellationer och s\u00e4tt att leva som uppst\u00e5r. D\u00e4remot ser de helt olika p\u00e5 resultatet av den h\u00e4r nya medvetenheten och r\u00f6rligheten. D\u00e4r Beck&Giddens ser en ljus och demokratisk familjesituation framf\u00f6r sig d\u00e4r vi satsar p\u00e5 relationen, ser Bauman lite m\u00f6rkare p\u00e5 effekterna och beskriver v\u00e5ldet som uppst\u00e5r i avsaknad av trygghet och styrka i familjerelationerna. Det \u00e4r en fascinerande skillnad i \u00e5sk\u00e5dning.<\/span><\/p>\n

Summering<\/span><\/em><\/strong><\/p>\n

Summan av hela kakan, enligt Beck & Beck-Gernsheim, \u00e4r att det enskilda livet styrs av ett antal personliga riskscenarier. De har os\u00e4kerheten gemensamt med Bauman men beskriver det ur ett riskperspektiv, och drar det globala makroscenariot ner p\u00e5 den individuella mikroniv\u00e5n.<\/span><\/p>\n

Jag upplever att Bauman \u00e4r konkretare i sin beskrivning, och att han ocks\u00e5 har en del id\u00e9er och f\u00f6rslag p\u00e5 hur vi ska kunna p\u00e5verka postmodernismens negativa effekter. Dels genom den personliga reflektionen, men ocks\u00e5 tankar som medborgarl\u00f6n p\u00e5 mikroniv\u00e5n till en global v\u00e4rldsordning med en statsordning som omfattar hela v\u00e4rlden d\u00e4r vi f\u00e5r ett tydlig gemensamt ansvar f\u00f6r utvecklingen och ett solidariskt k\u00e4nnande med alla medm\u00e4niskor. I j\u00e4mf\u00f6relse k\u00e4nns Beck & Beck-Gernsheim mer konstaterande och i den m\u00e5n de ser l\u00f6sningar \u00e4r de mer abstrakta i termer av ”demokratisering av demokratin<\/em>” eller ”en politisk tredje v\u00e4g<\/em>”.<\/span><\/p>\n

\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0
\n<\/span><\/span>Engdahl Oskar & Larson Bengt (2006). Sociologiska perspektiv<\/em>. Studentlitteratur<\/span><\/span><\/div>\n
\u00a0<\/span><\/div>\n
Betyg: <\/span>A<\/span><\/strong> – Hej Peter, ja, n\u00e4r man v\u00e4l har tagit p\u00e5 sig de sociologiska glas\u00f6gonen ser man s\u00e5 mycket intressant! Jag har tittat p\u00e5 din hemtenta och du har gjort ett RIKTIGT bra jobb! F\u00f6r att f\u00e5 h\u00f6gsta betyg ska man f\u00f6rutom att uppfylla l\u00e4randem\u00e5l ocks\u00e5 visa att man har f\u00f6rdjupade kunskaper, analytisk f\u00f6rm\u00e5ga och att man kan f\u00f6ra fram och f\u00f6rst\u00e5 sociologiska argument. Du visar prov p\u00e5 den distans till teorierna som kr\u00e4vs f\u00f6r att man ska f\u00e5 till just det. Grattis!<\/span><\/span><\/div>\n

\u00a0<\/p>\n

<\/span><\/p>\n

<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e5let med delkursen Sociologisk introduktion \u00e4r att introducera de sociologiska id\u00e9traditionerna med dess grundl\u00e4ggande begrepp och teoribildningar med inriktning p\u00e5 sociologi som en m\u00f6jlighet att f\u00f6rst\u00e5 det moderna samh\u00e4llet. Inneh\u00e5llet kretsar kring: – grundl\u00e4ggande begrepp och teoribildningar inom sociologi och socialpsykologi – sociologiska och socialpsykologiska utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5elsen av det moderna samh\u00e4llet – samh\u00e4llsfenomen och…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":229,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"document-page.php","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-230","page","type-page","status-publish","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/230","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=230"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/230\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":237,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/230\/revisions\/237"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/229"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=230"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}

Svar:<\/strong>\u00a0(Ladda ner inl\u00e4mnat <\/em>dokument<\/em><\/a>)<\/em><\/span><\/p>\n