{"id":260,"date":"2008-11-10T22:42:41","date_gmt":"2008-11-10T21:42:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.petera.se\/blog\/?page_id=260"},"modified":"2009-11-08T20:15:31","modified_gmt":"2009-11-08T19:15:31","slug":"delkurs-a-2-sociologisk-metod","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/sociologi-mittuniversitetet\/sociologi-gr-a-2008\/delkurs-a-2-sociologisk-metod","title":{"rendered":"Delkurs A-2: Sociologisk metod"},"content":{"rendered":"

Nu har s\u00e5 delkurs nummer tv\u00e5 startat. Det handlar om vetenskaplig metod och kommer att vara fylld av vetenskapshistoria, som jag nu gillar sedan jag l\u00e4ste Russels kalkon (ska skriva en recension av den s\u00e5 fort jag hinner ;), och statistik, som jag sannolikt kommer att gilla stort eftersom det \u00e4r siffror och siffror. Jag har ju ocks\u00e5 redan recenserat en bok i \u00e4mnet, Sant eller Sannolikt<\/a> av Allan Gut, och den var grym!<\/p>\n

Se anteckningar<\/a>\u00a0fr\u00e5n f\u00f6rel\u00e4sning #1 som Sven h\u00f6ll 8 november 2008.<\/p>\n

Efter avslutad kurs f\u00f6rv\u00e4ntas vi klara av att kunna genomf\u00f6ra en kvantitativ empirisk unders\u00f6kning och anv\u00e4nda insamlade data f\u00f6r att skriva en vetenskaplig rapport, samt att kunna beskriva och analysera sociala fenomen med l\u00e4mpliga deskriptiva och\u00a0 bivariata metoder. Klockrent :)<\/p>\n

M\u00e5let med kursen \u00e4r att beskriva forskningsprocessen med tonvikt p\u00e5 problemformulering, hypotespr\u00f6vning, urval, insamling, behandling och analys av data. Dessutom introduceras olika vetenskapsteoretiska problem inom olika vetenskapstraditioner. Inneh\u00e5llet kretsar kring: forskningsprocessens olika delar, vetenskapsteori, kvalitativ och kvantitativ metod, grundl\u00e4ggande statistik,\u00a0 genomf\u00f6rande av en kvantitativ unders\u00f6kning, fr\u00e5n problemformulering till avrapportering samt opposition.<\/p>\n

Vi kommer att l\u00e4sa ett antal b\u00f6cker under delkursen. F\u00e5r se om jag recenserar n\u00e5gon av dem. Vetenskapsteori f\u00f6r nyb\u00f6rjare ligger bra till f\u00f6r den verkar riktigt skoj ;)
\nDe b\u00f6cker vi ska l\u00e4sa \u00e4r:
\n– Backman, Jarl., Rapporter och uppsatser.<\/em>, Lund, Studentlitteratur, Senaste upplagan
\n– Bryman, Allan., Samh\u00e4llsvetenskapliga metoder<\/em>, Malm\u00f6, Liber, 2002
\n– Djurfeldt, G\u00f6ran, Larsson, Rolf. & Stj\u00e4rnhagen, Ola., Statistisk verktygsl\u00e5da.<\/em>, Lund, Studentlitteratur, 2003
\n– Thur\u00e9n, Torsten., Vetenskapsteori f\u00f6r nyb\u00f6rjare.<\/em>, Stockholm, Liber, 1996\u00a0<\/p>\n

\n

\u00a0<\/p>\n

Examination 1<\/h3>\n

Besvara f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u00a01. F\u00f6rklara inneb\u00f6rden av termerna validitet och reliabilitet. Ta g\u00e4rna hj\u00e4lp av egna exempel (2p).<\/p>\n

\u00a02. F\u00f6rklara skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ forskning med utg\u00e5ngspunkt i begreppen objektivism och konstruktivism (3p).<\/p>\n

\u00a03. F\u00f6rklara med egna exempel vad som k\u00e4nnetecknar en deduktiv respektive induktiv slutledning (3p).<\/p>\n

\u00a04. Ge tv\u00e5 exempel p\u00e5 fr\u00e5gor som Du som forskare m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till f\u00f6r att Din forskning ska kunna anses uppfylla kraven p\u00e5 god forskningsetik (2p).<\/p>\n

\u00a0Svarets omfattning: ca 500 ord (+\/- 75 ord).\u00a0 (Times New Roman 12p, 1,5 radavst\u00e5nd, m\u00e4rk ditt svar med namn och numret p\u00e5 uppgiften)<\/p>\n

Observera!<\/em><\/strong> <\/em>Po\u00e4ngen p\u00e5 denna uppgift r\u00e4knas samman och ing\u00e5r i det slutliga betyget. Inga betyg s\u00e4tts p\u00e5 de enskilda examinationerna. F\u00f6r mer information om detta se Information\/Betyg<\/em><\/p>\n

Svar: <\/strong>(Ladda ner inl\u00e4mnat dokument<\/a><\/span><\/em>)<\/em><\/p>\n

\u00a0\u00a0\u00a0 1. <\/strong>Thur\u00e9n beskriver reliabilitet och validitet p\u00e5 ett v\u00e4ldigt bra s\u00e4tt (Thur\u00e9n,2008:26-27). D\u00e4r framg\u00e5r det att Reliabilitet<\/em> inneb\u00e4r att en m\u00e4tning \u00e4r korrekt genomf\u00f6rd och att vi kan lita p\u00e5 materialet. Validitet<\/em> inneb\u00e4r att vi verkligen unders\u00f6kt det vi ville unders\u00f6ka och inget annat. Det d\u00e4r k\u00e4nner jag igen fr\u00e5n verkliga livet som att reliabilitet<\/em> \u00e4r att m\u00e4ta p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, medan validitet<\/em> \u00e4r att m\u00e4ta r\u00e4tt saker. Vi diskuterar ofta p\u00e5 jobbet om v\u00e5ra medarbetarunders\u00f6kningar. Dels om de \u00e4r r\u00e4tt utf\u00f6rda och att sammanst\u00e4llningarna \u00e4r r\u00e4tt gjorda och att ber\u00e4kningarna \u00e4r r\u00e4tt utf\u00f6rda, dvs reliabilitet. Men dessutom st\u00e4ller vi oss ofta fr\u00e5gan om vi har m\u00e4tt det som \u00e4r viktigt. Till exempel om det sammanst\u00e4llda resultatet verkligen \u00e4r en indikator p\u00e5 det \u00f6nskade engagemanget hos personalen, dvs en fr\u00e5ga om validitet.<\/p>\n

\u00a0 2.<\/strong> Objektivismen utg\u00e5r fr\u00e5n att sociala fenomen existerar oberoende av oss akt\u00f6rer\u00a0 (Bryman,2007:30-31) d\u00e4r omgivningen \u00e4r fast och formar oss deltagare. Det g\u00f6r att vi kan f\u00e5 en bild av de sociala fenomenen genom att m\u00e4ta och observera akt\u00f6rerna och deras handingar. Vi b\u00f6r f\u00e5 likartade utfall och kan dra slutsatser av dessa. Det g\u00e5r att objektivt beskriva verkligheten, s\u00e5 det finns en tydlig grogrund f\u00f6r en kvantitativ ansats. I en konstruktivistisk v\u00e4rldsbild skapas omgivningen av akt\u00f6rerna (Bryman,2007:31-33). Det inneb\u00e4r att verksamheter och kulturer kontinuerligt formas av akt\u00f6rerna. Det inneb\u00e4r att vi \u00e4r inne i en konstant f\u00f6r\u00e4ndring d\u00e4r relationer och sociala fenomen st\u00e4ndigt utvecklas till nya former, vilket inneb\u00e4r att vi f\u00e5r sv\u00e5rt att arbeta med kvantitativa metoder utan beh\u00f6ver anv\u00e4nda oss av ett kvalitativt arbetss\u00e4tt f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 skeendet och fenomenen och hela dess utveckling.<\/p>\n

\u00a0\u00a03.<\/strong> En induktiv slutsats sker med ett antal observationer som grund. Vi har djupintervjuat nyanst\u00e4llda p\u00e5 jobbet efter n\u00e5gra m\u00e5nader f\u00f6r att h\u00f6ra hur de uppfattat sin introduktion, hur de ser p\u00e5 sin roll och f\u00f6retaget just nu osv. Det har vi g\u00e5tt igenom och analyserat och dragit slutsatser utifr\u00e5n. Ett induktivt arbetss\u00e4tt, som ju ocks\u00e5 starkt f\u00f6rknippas med ett kvalitativt arbetss\u00e4tt (Bryman,2007:23).<\/p>\n

Den deduktiva slutsatsen bygger p\u00e5 att vi redan har en definierad teori som vi vill bekr\u00e4fta med observationer. F\u00f6rra \u00e5ret genomf\u00f6rde vi en kundunders\u00f6kning utifr\u00e5n uppfattningen att det fanns kritik hos v\u00e5ra kunder inom n\u00e5gra tj\u00e4nsteomr\u00e5den. Vi fick v\u00e5r teori bekr\u00e4ftad med r\u00e5ge men samtidigt ocks\u00e5 indikationer p\u00e5 var vi skulle beh\u00f6va s\u00e4tta in kraft f\u00f6r att r\u00e4tta till v\u00e5r verksamhet. Ett induktivt arbetss\u00e4tt som ocks\u00e5 visar kopplingen till kvantitativ observation (Bryman,2007:22).<\/p>\n

\u00a0\u00a04.<\/strong> Jag vill lyfta fram tv\u00e5 fr\u00e5gor som k\u00e4nns viktig f\u00f6r mig. Thur\u00e9n n\u00e4mner ett antal fr\u00e5gor (Thur\u00e9n,2008:171-173) d\u00e4r alla k\u00e4nns viktiga men d\u00e4r Vad vill jag veta?<\/em> \u00e4r central eftersom den styr mig in i ett sammanhang. Eftersom jag upplever mig sj\u00e4lv som tv\u00e4rvetenskaplig i mina f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt k\u00e4nns det viktigt att vara tydlig med forskningsomr\u00e5det och avgr\u00e4nsningarna. Fr\u00e5gan Varf\u00f6r vill jag veta det?<\/em> \u00e4r viktig f\u00f6r att definiera syftet med min forskning. Den \u00e4r v\u00e4rdestyrd och det \u00e4r viktigt att svaret tydligt kommer fram i beskrivningen. Jag vill anv\u00e4nda mina kunskaper p\u00e5 praktiskt arbete i mitt f\u00f6retags eller v\u00e5ra kunders verksamheter och d\u00e5 blir det angel\u00e4get att vara tydlig med syftet eftersom jag kommer att ha tydliga relationer med de jag forskar p\u00e5.<\/p>\n

\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0
\n<\/span>Thur\u00e9n Torsten (2008). Vetenskapsteori f\u00f6r nyb\u00f6rjare<\/em>. Liber
\nByman Alan (2007). Samh\u00e4llsvetenskapliga metoder<\/em>. Liber<\/p>\n

Betyg: <\/strong>9 p<\/span>o\u00e4ng (av 10 m\u00f6jliga).<\/span> I svaret p\u00e5 fr\u00e5ga 4 ang\u00e5ende etiska problem \u00e4r det som om Du ”missat m\u00e5l” lite grann. Med Bryman, kapitel 22, hade Du kunnat utveckla svaret b\u00e4ttre. Annars, Bra!<\/p>\n

\n

\u00a0<\/p>\n

Examination 2 – Datoruppgift 1<\/h3>\n

Ni har f\u00e5tt tillg\u00e5ng till ett f\u00e4rdigt datamaterial som redan \u00e4r inlagt i SPSS. Datamaterialet \u00e4r ett urval bland barn i tredje \u00e5rskurs. Urvalsstorleken \u00e4r 198 barn (fiktiva) plus tv\u00e5 (dessa \u00e4r ej inlagda \u00e4nnu). De tv\u00e5 barn som inte finns med i filen finns i tv\u00e5 enk\u00e4ter och de ska Ni sj\u00e4lva f\u00f6ra in i datafilen. De data vi har uppgift \u00f6ver \u00e4r:<\/p>\n