{"id":588,"date":"2009-01-19T22:16:31","date_gmt":"2009-01-19T21:16:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.petera.se\/blog\/?page_id=588"},"modified":"2009-05-05T22:08:14","modified_gmt":"2009-05-05T20:08:14","slug":"delkurs-a-3-sociologins-klassiker","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/sociologi-mittuniversitetet\/sociologi-gr-a-2008\/delkurs-a-3-sociologins-klassiker","title":{"rendered":"Delkurs A-3: Sociologins klassiker"},"content":{"rendered":"<p>Och vips s\u00e5 har vi l\u00e4mnat in mastodontrapporten i metodkursen s\u00e5 ska vi in i n\u00e4sta delkurs, Sociologins klassiker. Syftet med denna delkurs \u00e4r att f\u00e5 en grundl\u00e4ggande insikt i vad klassisk sociologi \u00e4r och vilka grundl\u00e4ggande fr\u00e5gest\u00e4llningar och syns\u00e4tt som k\u00e4nnetecknar den.\u00a0Vi kommer att l\u00e4sa tre klassiker och har m\u00e5ls\u00e4ttningen att f\u00f6rst\u00e5 dessa klassikers sociologiska fr\u00e5gor, syns\u00e4tt och begrepp, samt kunna kritiskt granska dem och dess relevans i dagens samh\u00e4lle. Wow! Kursen \u00e4r\u00a0uppdelad i fem temaperioder och till varje tema\u00a0blir det en\u00a0examinationsuppgift &#8211; skriftligt. Det blir en mastig n\u00f6t att kn\u00e4cka, och nu blir det upp till bevis om jag klarar av att l\u00e4sa en halvtidskurs p\u00e5 4-8 timmar i veckan :)<\/p>\n<p>Jag kommer inte att skriva ut alla arbetsuppgifter p\u00e5 webben i den h\u00e4r delkursen, men d\u00e4remot publicera dem i pdf-format. Det blev f\u00f6r stora sidor och f\u00f6r o\u00f6versk\u00e5dligt. Jag \u00e4r lite f\u00f6r kass p\u00e5 grafisk layout och informationsstruktur f\u00f6r att f\u00e5 till det s\u00e5 d\u00e4r bra&#8230;<\/p>\n<p>F\u00f6rst ut \u00e4r <em>Sociological theory <\/em>(vilken grym titel :) och d\u00e4refter kommer dom i en icke prioriterad eller med annan betydelse ordning; Karl Marx, Emile Durkheim och Max Weber. Som sista gr\u00e4dde p\u00e5 det delikata, men ack s\u00e5 traditionellt manliga, moset blir en samlad diskussion. Just det, nytt f\u00f6r denna delkurs \u00e4r introducerandet av diskussion som arbetsuppgift. Vi ska utifr\u00e5n <em>Sociological theory <\/em>skriva underlag till en diskussion om ett antal fr\u00e5gor. M\u00e4rkligt att inte f\u00e5 skriva svaren direkt :)<\/p>\n<p>N\u00e5v\u00e4l, mer kommer s\u00e5 sm\u00e5ningom. M\u00e5let \u00e4r att \u00e5tminstone klara ett G p\u00e5 denna delkurs ;)<\/p>\n<p>Litteratur som vi l\u00e4ser \u00e4r:<br \/>\n1 &#8211; George Ritzer, <em>Sociological theory<\/em>, 2008, 7th edition. <a href=\"http:\/\/www.bokus.com\/b\/9780071284066.html\" target=\"_blank\">Mer info<\/a><br \/>\n2 &#8211; Karl Marx, <em>L\u00f6n, pris och profit<\/em>, 1865. <a href=\"http:\/\/marxists.org\/svenska\/marx\/1865\/16-d017.htm\" target=\"_blank\">Mer info<\/a><br \/>\n3 &#8211; Karl Marx, <em>M\u00e4nniskans frig\u00f6relse<\/em>, 1995. <a href=\"http:\/\/www.bokus.com\/b\/9789171730251.html\" target=\"_blank\">Mer info<\/a><br \/>\n4 &#8211; Emile Durkheim, <em>Sj\u00e4lvmordet<\/em>, 1983. <a href=\"http:\/\/www.bokus.com\/b\/9789170060298.html\" target=\"_blank\">Mer info<\/a><br \/>\n5 &#8211; Max Weber, <em>Den protestantiska etiken och kapitalismens anda<\/em>, 1978. <a href=\"http:\/\/www.bokus.com\/b\/9789170060236.html\" target=\"_blank\">Mer info<\/a><\/p>\n<hr \/>\n<p><strong>Tema 1. Diskussionsfr\u00e5gor<\/strong><\/p>\n<p>Uppgiften \u00e4r att utifr\u00e5n Ritzers &amp; Goodmans &#8221;<em>Sociological theory<\/em>&#8221; utforma en diskussionsfr\u00e5ga f\u00f6r vardera av de tre teoretikerna Marx, Durkheim och Weber. Att utforma en diskussionsfr\u00e5ga inneb\u00e4r att ni f\u00f6rutom att ni skriver ut sj\u00e4lva fr\u00e5gan ocks\u00e5 ger en kort bakgrund till det ni vill diskutera och f\u00e5 svar p\u00e5. Det r\u00e4cker s\u00e5ledes inte att skriva vad \u00e4r&#8230;, utan ni m\u00e5ste formulera den s\u00e5 att den ska kunna ligga som grundf\u00f6r diskussion vid ett t\u00e4nkt seminarium och\/eller f\u00f6r en diskussion i diskussionsforum.<\/p>\n<p><strong>Svar: <\/strong>Ladda ner som <a href=\"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2009\/02\/delkurs-3-tema-1-reva.pdf\">pdf<\/a>.<\/p>\n<p><strong>Betyg:<\/strong>\u00a0 <span style=\"color: #008000;\">Godk\u00e4nt. <\/span>Tack f\u00f6r inskickad uppgift! Bra fr\u00e5gor genomg\u00e5ende. Synd att vi inte f\u00e5r diskutera dem i helgen. Ska bli intressant att se hur du utvecklar detta i kommande uppgifter! \/Jonny<\/p>\n<hr \/>\n<p><strong>\u00a0Tema 2. Karl Marx<\/strong><\/p>\n<p>a) Vad \u00e4r huvudbudskapet? Vad vill Marx f\u00e5 sagt?<\/p>\n<p>F\u00f6r att svara p\u00e5 dessa fr\u00e5gor kan du exempelvis redog\u00f6ra f\u00f6r Marx historiematerialistiska s\u00e4tt att se p\u00e5 v\u00e4rlden, om hur profit uppst\u00e5r och hur arbetaren exploateras i det kapitalistiska samh\u00e4llet, om alienation och om kommunismen och hur den skiljer sig fr\u00e5n alla tidigare r\u00f6relser.<\/p>\n<p>b) Hur framf\u00f6rs budskapet? Vilka utg\u00e5ngspunkter har han f\u00f6r sin framst\u00e4llning?<\/p>\n<p>H\u00e4r kan du diskutera vad han bygger sin argumentation p\u00e5. Vilken metod och vilket material anv\u00e4nder han f\u00f6r att bygga upp sin argumentation? Vad \u00e4r studieobjektet och hur tar han sig an det? Vilka tidigare kunskaper\/teorier diskuterar han med och emot? P\u00e5 vilket s\u00e4tt diskuterar han att historien \u00e4r m\u00e4nskligt skapad?<\/p>\n<p>c) Hur kan man applicera Marx argumentation (eller delar av) p\u00e5 ett idag aktuellt tema?<\/p>\n<p>V\u00e4lj ett aktuellt tema och applicera Marx argumentation (teorier) f\u00f6r att analysera detta.<\/p>\n<p>Kom ih\u00e5g att anv\u00e4nda dig av Ritzer &amp; Goodmans kapitel om Marx i &#8221;Sociological theory&#8221; f\u00f6r att v\u00e4gleda dig i diskussionen av dessa fr\u00e5gor. Den v\u00e4gledning som ges under varje huvudfr\u00e5ga ska fungera just v\u00e4gledande och inte begr\u00e4nsande.<\/p>\n<p><strong>Svar: <\/strong>Ladda hem som <a href=\"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2009\/01\/delkurs-3-tema-2-reva.pdf\">pdf<\/a>.<\/p>\n<p><strong>Betyg: <\/strong><span style=\"color: #008000;\">8 av 10. <\/span>Tack f\u00f6r inl\u00e4mnad uppgift. Den \u00e4r godk\u00e4nd (8p), med f\u00f6ljande kommentarer: Bra redog\u00f6relser och diskussion genomg\u00e5ende. Du hade g\u00e4rna kunnat redog\u00f6ra och diskuterat utf\u00f6rligare kring Marx metodologi (dialektiken och den historiska materialismen), samt hans syn p\u00e5 m\u00e4nniskan. Det hade kunnat g\u00f6ra din egen kritik n\u00e5got mer nyanserad. Exempelvis hur s\u00e5g Marx p\u00e5 hur proletariatet skulle bli medveten om sin egen situation, var det verkligen genom hans argumentation? V\u00e4gen till klassmedvetenhet g\u00e5r nog snarare den materiella v\u00e4gen \u00e4n den utifr\u00e5n intellektuella i Marx fall. MEN jag h\u00e5ller med om att det g\u00e5r att tolka Marx olika (speciellt framg\u00e5r olika saker p\u00e5 olika st\u00e4llen i hans texter). Plus dock f\u00f6r att du \u00e4gnat dig \u00e5r kritiskt t\u00e4nkande. Intressant anv\u00e4ndning av Marx p\u00e5 ett idag aktuellt \u00e4mne. Bra anv\u00e4ndning av originaltexterna. H\u00e4lsningar Jonny<\/p>\n<div>\n<hr \/>\n<\/div>\n<div><strong>Tema 3. Emile Durkheim<\/strong><\/div>\n<div>\n<p>Behandla boken <em>Sj\u00e4lvmordet [Durkheim, Emile] <\/em>\u00a0utifr\u00e5n f\u00f6ljande fr\u00e5gor:<\/p>\n<p>a) Vad \u00e4r huvudbudskapet? Vad vill Durkheim f\u00e5 sagt?<\/p>\n<p>F\u00f6r att diskutera dessa fr\u00e5gor kan du exempelvis redog\u00f6ra f\u00f6r Durkheims resonemang kring de sj\u00e4lvmordstyper han lyfter fram, hur sj\u00e4lvmordsfrekvensen varierar och f\u00f6r sj\u00e4lvmordet som ett socialt fenomen.<\/p>\n<p>\u00a0b) Hur framf\u00f6rs budskapet? Vilka utg\u00e5ngspunkter har han f\u00f6r sin framst\u00e4llning?<\/p>\n<p>Vad \u00e4r studieobjektet och hur tar han sig an det? Vad \u00e4r exempelvis ett socialt fakta och hur ska det unders\u00f6kas? Varf\u00f6r \u00e4r sj\u00e4lvmordet att betrakta som ett socialt fakta? Vilken metod och vilket material anv\u00e4nder han f\u00f6r att bygga upp sin argumentation? Vilket bidrag kan\/b\u00f6r sociologin som vetenskap g\u00f6ra?<\/p>\n<p>\u00a0c) Hur kan man applicera Durkheims argumentation p\u00e5 ett idag aktuellt tema?<\/p>\n<p>V\u00e4lj ett aktuellt tema och applicera Durkheims argumentation (teorier) f\u00f6r att analysera detta.<\/p>\n<p><strong>Svar: <\/strong>Ladda hem som <a href=\"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2009\/01\/delkurs-3-tema-3-reva.pdf\">pdf<\/a>.<\/p>\n<div><strong>Betyg:\u00a0<\/strong><span style=\"color: #008000;\">9 av 10. <\/span>Hej och tack f\u00f6r inl\u00e4mnad uppgift. Uppgiften \u00e4r godk\u00e4nd (9p) med f\u00f6ljande kommentarer: Bra och v\u00e4lskrivet r\u00e4tt igenom. Mycket bra diskussion (och l\u00e4rorik) kring eget valt aktuellt tema, med bra och utvecklande kopplingar till Durkheim. Om n\u00e5got fattas skulle det kunna vara n\u00e5got vidare kring Durkheims totala vetenskapssyn och sociologins roll inom vetenskapen och i samh\u00e4llet. Och kanske kring hans metod i stort, exempelvis hur han anv\u00e4nder sociala fakta och hur de ska unders\u00f6kas och f\u00f6rh\u00e5ller sig till varandra&#8230; Men utrymmet \u00e4r ju begr\u00e4nsat. Kul att du kan relatera Durkheims teorier till ditt eget dagliga v\u00e4rv. H\u00e4lsningar Jonny<\/div>\n<div>\u00a0<\/div>\n<div>\n<div>\n<hr \/>\n<\/div>\n<div><strong>Tema 4. Max Weber<\/strong><\/div>\n<div>\n<p>Behandla boken <em>Den protestantiska etiken och kapitalismens anda [Weber, Max] <\/em>utifr\u00e5n f\u00f6ljande fr\u00e5gor:<\/p>\n<p>a) Vad \u00e4r huvudbudskapet? Vad vill Weber f\u00e5 sagt?<\/p>\n<p>F\u00f6r att diskutera dessa fr\u00e5gor kan du exempelvis redog\u00f6ra f\u00f6r hur den protestantiska etiken kan f\u00f6rklara kapitalismens framv\u00e4xt i Europa med hj\u00e4lp av nyckelorden arbetsdelning, predestination, asketism och flit, samt synen p\u00e5 rikedom.<\/p>\n<p>b) Hur framf\u00f6rs budskapet? Vilka utg\u00e5ngspunkter har han f\u00f6r sin framst\u00e4llning?<\/p>\n<p>H\u00e4r kan du diskutera vad han bygger sin argumentation p\u00e5. Vilken metod och vilket material anv\u00e4nder han f\u00f6r att bygga upp sin argumentation? Vad \u00e4r studieobjektet och hur tar han sig an det? P\u00e5 vilka s\u00e4tt relaterar och f\u00f6rh\u00e5ller sig Weber i denna text till n\u00e5gra av de begrepp som tillskrivits honom som bidrag till vetenskapen och sociologin, s\u00e5som rationalitet, handlings- och idealtyper.<\/p>\n<p>c) Hur kan man applicera Webers argumentation p\u00e5 ett idag aktuellt tema?<\/p>\n<p>V\u00e4lj ett aktuellt tema och applicera Webers argumentation (teorier) f\u00f6r att analysera detta.<\/p>\n<p><strong>Svar: <\/strong>Ladda hem som <a href=\"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2009\/01\/delkurs-3-tema-4-reva.pdf\">pdf<\/a>.<\/p>\n<div><strong>Betyg:\u00a0<\/strong><span style=\"color: #008000;\">7 av 10. <span style=\"color: #000000;\">Hej, nu har jag tittat p\u00e5 uppgiften och den \u00e4r godk\u00e4nd (7p). Bra redog\u00f6relser i stort, men redog\u00f6relse och diskussion kring utg\u00e5ngspunkter hade st\u00e4rkts om du varit utf\u00f6rligare kring begreppen idealtyp och kring handlingar och rationalitet. I appliceringen av Weber hade du vunnit p\u00e5 att titta p\u00e5 en diskussion kring idealtyper. Exempelvis i vilken anda arbetar du\/ni. Hur skulle en s\u00e5dan idealtyp se ut? Bra anv\u00e4ndning av originaltexterna. H\u00e4lsningar Jonny<\/span><\/span><\/div>\n<div>\n<div>\n<hr \/>\n<\/div>\n<div><strong>Tema 5. J\u00e4mf\u00f6relse av klassikerna<\/strong><\/div>\n<p>I denna uppgift ska ni j\u00e4mf\u00f6ra och diskutera Marx, Weber och Durkheim i f\u00f6rh\u00e5llande till varandra utifr\u00e5n n\u00e5got eller n\u00e5gra teman. Ni kan med f\u00f6rdel v\u00e4lja n\u00e5got av dem jag f\u00f6resl\u00e5r eller v\u00e4lja att utg\u00e5 fr\u00e5n ett eget valt tema. De teman jag f\u00f6resl\u00e5r \u00e4r metodologi, synen p\u00e5 m\u00e4nniskan och samh\u00e4llet, utveckling eller religion.<\/p>\n<p>Denna uppgift ger stor frihet i att fritt v\u00e4lja \u00e4mne, men kom ih\u00e5g att bed\u00f6mningen av uppgiften sker utifr\u00e5n er f\u00f6rm\u00e5ga att j\u00e4mf\u00f6ra och diskutera Marx, Weber och Durkheims resonemang gentemot varandra och gentemot det valda temat. Centralt i bed\u00f6mningen blir hur v\u00e4l ni applicerat de tre teoretikernas texter (med hj\u00e4lp av referenslitteraturen) till det valda temat och att det finns en god balans mellan hur stor plats de f\u00e5r inb\u00f6rdes.<\/p>\n<p><strong>Svar:<\/strong> Ladda hem som <a href=\"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-content\/uploads\/2009\/01\/delkurs-3-tema-5-reva.pdf\">pdf<\/a>.<\/p>\n<p><strong>Betyg:<\/strong>\u00a0<span style=\"color: #008000;\">19 av 20.<\/span>\u00a0Hej, tack f\u00f6r inl\u00e4mnad uppgift. Den \u00e4r godk\u00e4nd (19p) med f\u00f6ljande korta kommentarer:<br \/>\nMycket bra kring temat metodologi i j\u00e4mf\u00f6rande analys. Vore intressant att vidare, om det funnits plats, se hur du skulle diskutera f\u00f6rh\u00e5llandet metodolgisk kollektivism kontra individualism hos Marx och p\u00e5 vilket s\u00e4tt den dialektiska metoden kan uppfattas som deterministisk. Vidare hur du t\u00e4nker kring att Weber anv\u00e4nde sig av empirisk data TROTS hans tolkande (hermeneutiska) ansats (min tolkning av det du skrivit) Det finns v\u00e4l ingen motsats mellan att vara hermeneutiker och anv\u00e4nda sig av empiri&#8230;(dock kanske vilken sorts empiri som anv\u00e4nds kan skilja sig&#8230;).<br \/>\nMen allts\u00e5 mycket bra. H\u00e4lsningar Jonny<\/p>\n<hr \/>\n<div><strong>Slutligt betyg<\/strong><\/div>\n<p>Hej, jag har nu tittat igenom helheten f\u00f6r att ge ett slutbetyg p\u00e5 delkursen Sociologins klassiker. Det blir ett <strong>B, <\/strong>allts\u00e5 mycket bra.<\/p>\n<p>F\u00f6r motivering av betyget h\u00e4nvisar jag till mina kommentarer p\u00e5 dina inl\u00e4mnade uppgifter och till de \u00e4mnesspecifika betygskriterierna f\u00f6r sociologi (se under Studiehandledning och vidare under allm\u00e4nna instruktioner f\u00f6r inl\u00e4mningsuppgifterna).<\/p><\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Och vips s\u00e5 har vi l\u00e4mnat in mastodontrapporten i metodkursen s\u00e5 ska vi in i n\u00e4sta delkurs, Sociologins klassiker. Syftet med denna delkurs \u00e4r att f\u00e5 en grundl\u00e4ggande insikt i vad klassisk sociologi \u00e4r och vilka grundl\u00e4ggande fr\u00e5gest\u00e4llningar och syns\u00e4tt som k\u00e4nnetecknar den.\u00a0Vi kommer att l\u00e4sa tre klassiker och har m\u00e5ls\u00e4ttningen att f\u00f6rst\u00e5 dessa klassikers&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":229,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"document-page.php","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-588","page","type-page","status-publish","hentry"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/588","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=588"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/588\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":635,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/588\/revisions\/635"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/229"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=588"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}