I kursen kommer det segregerade arbetslivet att st\u00e4llas i fokus. Syftet \u00e4r att vi med hj\u00e4lp av kurslitteraturen skall l\u00e4ra\u00a0oss att analysera arbetslivets sociala strukturer s\u00e5 att vi i slutet av kursen sj\u00e4lvst\u00e4ndigt kan anv\u00e4nda kurslitteraturen f\u00f6r att bearbeta ett arbetslivsrelaterat problem med avseende p\u00e5 k\u00f6n, klass och etnicitet. Sp\u00e4nnande :)<\/p>\n
Kursen\u00a0\u00e4r delad i fyra teman, enligt normalt uppl\u00e4gg. Dessa teman syftar till att skapa en r\u00f6d tr\u00e5d genom kursen samtidigt som de f\u00f6rdelar arbetsb\u00f6rdan \u00f6ver tid. De f\u00f6rsta tre temana behandlar kurslitteraturen var f\u00f6r sig och det fj\u00e4rde f\u00f6rv\u00e4ntas sy ihop kursen genom att de olika perspektiven relateras till varandra och till\u00e4mpas p\u00e5 n\u00e5got arbetslivsrelaterat problem. Den sista uppgiften kommer lagom till slutspurten inf\u00f6r semestrar och skollov och kommer att inneb\u00e4ra en extra utmaning ;)<\/p>\n
\u00a0Litteratur som vi l\u00e4ser \u00e4r: Tema 1. Arbetsliv och samh\u00e4lle<\/strong><\/p>\n F\u00f6rst ut \u00e4r ett tema om arbetslivssociologi i allm\u00e4nhet.<\/p>\n Under detta tema skall vi unders\u00f6ka vad som \u00e4r arbetslivssociologins studieomr\u00e5de. Den bok ni skall l\u00e4sa inneh\u00e5ller flera exempel p\u00e5 arbetslivssociologiska studier.\u00a0<\/p>\n Uppgiften best\u00e5r i att du som student recenserar tv\u00e5 kapitel ur boken the Sociology of Work. Du kommer att bli tilldelad de kapitel du skall recensera. Ett av kapitlen ger en bred introduktion till arbetsliv och samh\u00e4lle och recenseras av alla. Det andra kapitlet blir du s\u00e4rskilt tilldelad och skall publiceras i WebCT d\u00e4r ni studenter kan ta del och l\u00e4ra av varandras. Utg\u00e5 ifr\u00e5n f\u00f6ljande instruktioner:\u00a0<\/p>\n \u00a0\u00a0\u00a0 En bok\/artikelrecension \u00e4r ett s\u00e4tt att presentera en bok eller en artikel f\u00f6r andra l\u00e4sare. Den som recenserar f\u00f6rmedlar dock sin egen uppfattning om det som recenseras och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r personlig. En recension kan ses som en introduktion till texten.<\/em><\/p>\n \u00a0\u00a0\u00a0 En recension b\u00f6r inneh\u00e5lla en kort sammanfattning av textens handling (fr\u00e5gest\u00e4llning\/tes, metod, resultat och slutsatser).<\/em><\/p>\n \u00a0\u00a0\u00a0 I det personliga omd\u00f6met kan man ta upp flera olika aspekter av texten. Hur spr\u00e5ket upplevs, om texten h\u00e5ller ihop och fungerar, trov\u00e4rdighet etc.<\/em><\/p>\n \u00a0\u00a0\u00a0 Den viktigaste uppgiften \u00e4r att f\u00f6rmedla en \u00e5sikt om texten f\u00f6r andra l\u00e4sare och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att f\u00f6rs\u00f6ka beskriva hur man sj\u00e4lv upplevde den. Hur pass tycker du att f\u00f6rfattaren lyckas med sina intentioner oavsett om man h\u00e5ller med f\u00f6rfattaren i sak.<\/em><\/p>\n max 2 A4-sidor per recension<\/em><\/p>\n Svar: <\/strong>Ladda ner\u00a0Recension 1 – pdf<\/a>\u00a0och Recension 2 – pdf<\/a>.<\/p>\n Betyg:<\/strong> Godk\u00e4nt.<\/span><\/strong> Peter, h\u00e4r kommer mina kommentarer p\u00e5 dina b\u00e5da recensioner: Du beh\u00e4rskar rescensionsformen v\u00e4ldigt v\u00e4l. B\u00f6rjar bra med en relevant, v\u00e4l sammanfattad och inte f\u00f6r detaljerad beskrivning av texterna du l\u00e4st. Du skriver med en personlig stil och kopplar till egna reflektioner s\u00e5 att l\u00e4saren av recensionen kan f\u00f6rst\u00e5 hur du sett p\u00e5 texten du recenserar. Denna examinationsdel betygs\u00e4tts endast med betyg godk\u00e4nd eller icke godk\u00e4nd. Du \u00e4r godk\u00e4nd utan problem. H\u00e4lsar Angelika<\/p>\n Tema 2. Genus<\/span><\/strong><\/p>\n Connell talar i boken om kampen att f\u00f6r\u00e4ndra den hegemoniska maskuliniteten. Hur beskriver Connell hegemonisk maskulinitet? Varf\u00f6r \u00e4r det viktigt att f\u00f6r\u00e4ndra den? P\u00e5 vilka s\u00e4tt f\u00f6resl\u00e5r Connell att s\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ndringar kan g\u00f6ras? Hur t\u00e4nker du kring dessa fr\u00e5gor n\u00e4r du l\u00e4ser Connells bok?<\/span><\/p>\n Varje elev skriver ett debattinl\u00e4gg utifr\u00e5n fr\u00e5gorna ovan, med korrekt h\u00e4nvisning till Connells skrifter. Dessutom ska alla skriva minst en kommentar p\u00e5 n\u00e5gon annans debattinl\u00e4gg d\u00e4r Connell refereras.<\/p>\n Svar: <\/strong>Hegemonisk maskulinitet definieras av Connell som ”den konfiguration av genuspraktik som inneh\u00e5ller den f\u00f6r tillf\u00e4llet accepterade svaret p\u00e5 fr\u00e5gan om patriarkatets legitimitet<\/em>”. Trots att Connell skriver att det \u00e4r en konfiguration av genuspraktik, ska vi inte f\u00f6rledas att tro att det \u00e4r en statisk konstruktion, snarare en l\u00f6pande process (Connell, 2008:110). Connell menar att den maskulina hegemonin utvecklas \u00f6ver tiden (Connell, 2008:115) och att dess utveckling p\u00e5verkar och p\u00e5verkas av alla dess akt\u00f6rer, vilket kan upplevas som mycket mer komplext att studera. Hegemoni som ord betyder ”ledarskap” eller ”ledande st\u00e4llning”, ofta med ett medf\u00f6rt intresse av att bibeh\u00e5lla denna hegemoni, och enligt Connell inneb\u00e4r hegemoni kulturell dominans (Connell, 2008:116). Hegemonisk maskulinitet \u00e4r allts\u00e5 den kulturella bild av den maskulinitet som v\u00e4rderas h\u00f6gst i samh\u00e4llet vid ett givet tillf\u00e4lle. Den maskulinitet som i situation och tidsepok \u00e4r starkast, den vi ser upp till och idealiserar, den vi uppfattar som normerande i samh\u00e4llet i stort. Denna bild, som \u00e4ndrats \u00f6ver \u00e5ren, inneh\u00e5ller uppfattningar om att mannen \u00e4r den starkaste och den som best\u00e4mmer, \u00e4r kalkylerande rationell och planerande (Connell, 2008:200).<\/p>\n Connell visar p\u00e5 olika s\u00e4tt upp bilder av den hegemoniska maskuliniteten som kan tolkas som negativ av mig som l\u00e4sare, v\u00e5ld och snedf\u00f6rdelad makt till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r aktiva hegemoniska m\u00e4n och passiva men av den hegemoniska strukturen f\u00f6rdels\u00e5tnjutande m\u00e4n. Han beskriver ocks\u00e5 m\u00e4ngder av r\u00f6relser som arbetar f\u00f6r en f\u00f6r\u00e4ndring, b\u00e5de p\u00e5 lokalt och internationellt plan. D\u00e4remot har jag sv\u00e5rt att identifiera Connells tydliga argumentation om varf\u00f6r det \u00e4r viktigt, och vad han sj\u00e4lv f\u00f6resl\u00e5r. Den h\u00e5llning han intar \u00e4r till f\u00f6r stor del betraktarens. Eller \u00e4r det jag som kr\u00e4ver en tydligare argumentation eller agitation?<\/p>\n Att jag sj\u00e4lv \u00e4r f\u00e5nge i det Connell kallas hegemonisk maskulinitet var att mitt s\u00e4tt att l\u00e4sa hans, eller kanske jag ska skriva hennes, bok \u00e4ndrades efter att jag i mitt intresse av att f\u00e5 mer kunskap om f\u00f6rfattaren insett att han sj\u00e4lv bytt k\u00f6n, och g\u00e5tt igenom m\u00e5nga utan situationerna han beskriver i boken. Jag belamrades med m\u00e4ngder av f\u00f6rdomar och fantasier om hur detta kan ha p\u00e5verkat inriktningen i boken, att han haft sv\u00e5rt att vara riktigt objektiv, kraftigt p\u00e5verkad av sitt studieobjekt som han m\u00e5ste vara, och pl\u00f6tsligt gav jag den inte lika mycket v\u00e4rde som tidigare. Helt paradoxalt och vansinnigt korkat! S\u00e5 starkt kan de kulturella strukturerna p\u00e5verka oss, vilket p\u00e5 vissa s\u00e4tt ger Connell r\u00e4tt :)<\/p>\n Betyg:<\/strong> Godk\u00e4nd.<\/span><\/strong> Hej! Tack f\u00f6r att du deltog i debatten om ”Maskuliniteter”. Du \u00e4r nu godk\u00e4nd p\u00e5 tema 2. H\u00e4lsningar Angelika<\/p>\n Tema 3. Genus<\/span><\/strong><\/p>\n Boken ”Kors och tv\u00e4rs” av Gunnarsson, Neergard & Nilsson (red) inneh\u00e5ller arton studier med koppling till arbetslivet. Dessa har alla gemensamt att de anv\u00e4nder sig av en intersektionell analys.<\/span><\/p>\n I denna uppgift skall du fundera \u00f6ver det intersektionella perspektivet och besvara f\u00f6ljande fr\u00e5gor:<\/p>\n
\n1 – Edgell S., The sociology of work<\/em>.\u00a0
\n2 – Connell R.W.,\u00a0Maskuliniteter<\/em>.
\n3 – Gunnarsson E., Kors & Tv\u00e4rs<\/em>\u00a0<\/p>\n
\n
\n
\n\n