{"id":1151,"date":"2009-10-21T07:56:21","date_gmt":"2009-10-21T05:56:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.petera.se\/blog\/?p=1151"},"modified":"2009-10-22T23:07:37","modified_gmt":"2009-10-22T21:07:37","slug":"simians-cyborgs-and-women","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/simians-cyborgs-and-women","title":{"rendered":"Simians, Cyborgs, and Women"},"content":{"rendered":"

\"0415903874\"<\/a>Boken f\u00f6r tema tre i sociologins B-kurs, Simians, Cyborgs, and Women<\/a><\/em> av Donna Haraway<\/a> var en fantastisk upplevelse. Mycket sv\u00e5r och ibland v\u00e4ldigt sn\u00e5rig av h\u00e4nvisningar och med ett engelskt vetenskapligt spr\u00e5kbruk,\u00a0och n\u00e5gon g\u00e5ng ocks\u00e5 kreativt och med glimten i \u00f6gat d\u00e5 Haraway anv\u00e4nder sig av egna ord och ben\u00e4mningar. I spr\u00e5ket ligger makten.<\/p>\n

Donna Haraways bok Simians, Cyborgs and Women<\/em> \u00e4r komplex och historisk i sitt uppl\u00e4gg med tanke p\u00e5 att det \u00e4r en samling ess\u00e4er som \u00e4r skrivna ur en period av Haraways liv (1978-1989). Hon anv\u00e4nder b\u00f6rjan av boken till mycket intressanta diskussioner, men f\u00f6r mig \u00e4r det i kapitel fyra, In the Beginning Was the Word: The Genesis of Biological Theory<\/em> som det hettar till. Hon beskriver fram till detta kapitel sina tankar om en socialist-feministisk teori som avst\u00e5r fr\u00e5n fysiologisk bevisf\u00f6ring och \u00f6ppnar f\u00f6r kritik mot forskning med metoder och analyser som inte h\u00e5ller f\u00f6r objektiv granskning . Genom att studera djur kan vi l\u00e4ra oss om m\u00e4nskligheten, men att vi kan anv\u00e4nda denna kunskap till insikt eller illusion . Vi kan anv\u00e4nda forskningen som en spegel i jakt p\u00e5 oss sj\u00e4lva, men jag upplever redan h\u00e4r hennes kritik mot att det \u00e4r vi sj\u00e4lva som skapar den spegel i vilken vi f\u00f6rv\u00e4ntar oss en objektiv spegelbild. Diskussionerna om forskning p\u00e5 primater och de problem som uppst\u00e5r beroende p\u00e5 vilken tolkning som g\u00f6rs av aggression, dominans och sexuell reproduktion i f\u00f6rh\u00e5llande till den (f\u00f6r)m\u00e4nskliga evolutionen fr\u00e5n j\u00e4gare till samlare\u00a0 \u00e4r intressanta men blir f\u00f6r mig mer intressanta som byggstenar f\u00f6r senare diskussioner \u00e4n argument f\u00f6r feministisk utveckling. Hennes beskrivning av gener som materialiserad information som instruerar och konstruerar individer, vilka kan ses som ett strukturerat fl\u00f6de av information och energi . En helt fascinerande beskrivning. Gener skapar beteendemaskiner, vilka vi studerar, men kanske, inom sociologin, alltf\u00f6r s\u00e4llan f\u00f6rklarar i genetiska termer som handlar om att systemets m\u00e5l \u00e4r att maximera den genetiska vinsten. Om gener skapar individer vilka \u00e4r information och energi s\u00e5 \u00e4r interaktionen mellan individer, p\u00e5 det abstrakta planet, baserad p\u00e5 utbyte av information och energi, enligt Haraway en teori baserad p\u00e5 kommunikation\u00a0som jag upplever som en grund f\u00f6r v\u00e5r sociologiska forskning och d\u00e4r jag vid l\u00e4sningen fick en f\u00f6rsta k\u00e4nsla av ett totalt sammanhang \u00f6ver det h\u00e4r vetenskapsomr\u00e5det.<\/p>\n

Men, i kapitel fyra, efter en sk\u00f6n referens till Lewis Carroll\u00a0fr\u00e5n Alice i Underlandet<\/em>\u00a0tar hon upp the power to name<\/em>\u00a0 som l\u00e5ter fullst\u00e4ndigt uppenbart och enkelt, men som refererar till mer filosofiska teorier \u00e4n s\u00e5 (positivism, subjektivism, objektivism). Att s\u00e4tta ett ord p\u00e5 n\u00e5got \u00e4r inte bara att kunna referera till objektet, utan att skapa objektet sj\u00e4lvt (?). Biologi, som m\u00e5ste ses som Haraways exempel i det h\u00e4r fallet, byggs upp av historier som skapats \u00f6ver tid. Enligt Haraway, s\u00e5 beskriver historierna allt vi vet om naturen och livet, och problemet \u00e4r att alla dessa historier \u00e4r skrivna av m\u00e4n, i vilken Linn\u00e9 listas som en av deltagarna och medproducenterna. Genom makten \u00f6ver ordet beskriver dessa vetenskaper en utveckling som pr\u00e4glas av det patriarkala system som alla dessa vetenskapsm\u00e4n \u00e4r del av, och vilket de allihop p\u00e5verkas av i sina observationer och analyser. Haraway f\u00f6rtydligar med<\/p>\n

\u2026to set the terms of speech, are at the centre of feminist struggles in natural science. <\/em><\/p>\n

vilket ger insikten, att kvinnor inte har s\u00e4rskilt enkla f\u00f6ruts\u00e4ttningar att studera naturen ur ett feministiskt perspektiv eftersom alla referenser, alla teorier och till och med uppfattningen om dem sj\u00e4lva och deras vetenskap \u00e4r p\u00e5verkad och skapad av de f\u00e4der och f\u00f6rf\u00e4der som skrivit historierna.<\/p>\n

I kapitel fem, The Contest for Primate Nature: Daughters of Man-the-hunter in the Field, 1960-80<\/em> ger hon exempel p\u00e5 vilka effekter den patriarkala dominansen \u00f6ver historieskrivning, teoribildning och namns\u00e4ttning kan ge. Hon f\u00f6rtydligar att det inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r oskyldigt att namnge objekt och fenomen, och att det \u00e4r naivt att tro att inte namn och begrepp spelar en stor roll i den vetenskapliga v\u00e4rlden, och att de vetenskapliga historierna definierar den publika uppfattningen. H\u00e4r g\u00e5r tankarna till Bourdieu, som \u00e4gnade tankar och tid \u00e5t detta fenomen, vetenskapen om vetenskapen och hur begrepp definieras och hur de f\u00e5r oss att se p\u00e5 v\u00e4rlden. Med en historisk diskurs inom primatforskning i ryggen, ger Haraway exempel p\u00e5 hur observationer feltolkas och nya falska teorier skapas(Haraway, 1991:101), och hur dessa anv\u00e4nds av n\u00e4sta generation forskare f\u00f6r att dels tolka nya observationer och bygga vidare p\u00e5 existerande teorier f\u00f6r att utveckla den vetenskapliga kunskapen om naturen, om vilken vi har en nedskr\u00e4pad uppfattning . Det \u00e4r inte bara s\u00e5 att observationer tolkas utifr\u00e5n den r\u00e5dande teoribildningen, det \u00e4r i vissa fall s\u00e5 att icke gjorda observationer skapas och fylls i f\u00f6r att st\u00f6dja den r\u00e5dande uppfattningen. Hon anv\u00e4nder ocks\u00e5 ord som arv och lineage<\/em> som kopplar till familjer och sl\u00e4kter, och hon beskriver ocks\u00e5 arvet efter Washburn p\u00e5 ett n\u00e4stan vetenskapligt s\u00e4tt d\u00e4r olika sl\u00e4kttr\u00e4d av teoretisk utveckling kan studeras. Med sina enkla teser om att naturen \u00e4r konstruerad av dess observat\u00f6rer och inte uppt\u00e4ckt naket och sj\u00e4lv\u00adf\u00f6rklarande, samt att observationer oundvikligen p\u00e5verkas av gender (och klass, ras m.fl.) fick hon mig att inse tv\u00e5 saker. Det f\u00f6rsta \u00e4r att vetenskapen \u00e4r l\u00e5ngt fr\u00e5n den objektiva modell som Bauman beskriver i sin diskussion om sunt f\u00f6rnuft. Bauman h\u00e4vdar bland annat att det \u00e4r viktigt att anv\u00e4nda ett vetenskapligt spr\u00e5k, f\u00f6r att skilja sociologin fr\u00e5n det sunda f\u00f6rnuftet. Men det \u00e4r detta som Haraway pekar p\u00e5 riskerna med. Det andra att det blir sv\u00e5rt att f\u00f6r\u00e4ndra vetenskapen till att ha en objektiv syn p\u00e5 v\u00e5r v\u00e4rld och oss sj\u00e4lva. Det kan m\u00f6jligen ses som en naturlig och evig kamp mellan alla akt\u00f6rer i det vetenskapliga f\u00e4ltet, om makten att beskriva f\u00e4ltet och dess ing\u00e5ende ingredienser och d\u00e4rmed ha r\u00e4tten att tolka v\u00e4rlden och dess fenomen.<\/p>\n

Haraway g\u00f6r en imponerande ansats att f\u00f6rs\u00f6ka ge en bild av olika abstraktionsniv\u00e5er utifr\u00e5n ett feministiskt vetenskapligt perspektiv. Hon beskriver studier av primater och de teorier om m\u00e4nskliga k\u00f6nsroller som bygger p\u00e5 schimpanser, babianer och langurer, och hon pekar p\u00e5 problem med det patriarkala arv som denna forskning p\u00e5verkas av, och vilka felaktiga teorier som r\u00e5tt under inflytande av en maskulint betraktande. Hon lyfter detta patriarkala arv och beskriver problemen i ett vetenskapligt avseende, och beskriver att det \u00e4r historier som bygger upp v\u00e5r v\u00e4rldsbild och att dessa historier uttrycks med spr\u00e5k, och att makten \u00f6ver spr\u00e5ket, namnen ger makten \u00f6ver v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dningen och s\u00e4ttet att uppfatta sig sj\u00e4lv och sin omv\u00e4rld, b\u00e5de som individ och som forskare. Hon lyfter sedan detta vetenskapliga problem och har i kapitel nio, Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective<\/em>, en diskussion om positionerad kunskap och n\u00e4r hon konstaterar att hon efterlyser en<\/p>\n

\u2026doctrine and practice of objectivity that privileges contestation, deconstruction, passionate construction, webbed connections, and hope for trasnformation of systems of knowledge and ways of seeing.<\/em><\/p>\n

s\u00e5 k\u00e4nns det som att det redan beskrivits av andra, men att hon inte \u00e4r lika angel\u00e4gen om att h\u00e4nvisa till dessa, m\u00f6jligen f\u00f6r att det \u00e4r m\u00e4n som f\u00f6retr\u00e4der det patriarkala sl\u00e4ktled som hon genomg\u00e5ende sl\u00e5ss mot i boken. Jag upplevde bland annat Habermas diskussion om efter-positivism som ett liknande f\u00f6rs\u00f6k att beskriva en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r ett rationellt vetenskapligt s\u00e4tt att se p\u00e5 normativa fr\u00e5gor och teorier om kommunikativ handling som liknar Haraways m\u00e5nga tankar och id\u00e9er. Men kanske fr\u00e4mst ger denna reflektion en signal till oss blivande sociologer att allt \u00e4r inte guld bara f\u00f6r att n\u00e5gon sagt att det \u00e4r guld som glimmar.<\/p>\n

L\u00e4s ocks\u00e5 recensionen p\u00e5 SvD<\/a>, eller Lisa Deurells inl\u00e4gg<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Boken f\u00f6r tema tre i sociologins B-kurs, Simians, Cyborgs, and Women av Donna Haraway var en fantastisk upplevelse. Mycket sv\u00e5r och ibland v\u00e4ldigt sn\u00e5rig av h\u00e4nvisningar och med ett engelskt vetenskapligt spr\u00e5kbruk,\u00a0och n\u00e5gon g\u00e5ng ocks\u00e5 kreativt och med glimten i \u00f6gat d\u00e5 Haraway anv\u00e4nder sig av egna ord och ben\u00e4mningar. I spr\u00e5ket ligger makten. Donna…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[6,4],"tags":[654,487,142,64,341,653,71,221],"class_list":["post-1151","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bocker","category-manniskor","tag-antropologi","tag-biologi","tag-bok","tag-bokrecension","tag-feminism","tag-haraway","tag-sociologi","tag-vetenskap"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1151","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1151"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1151\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1158,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1151\/revisions\/1158"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1151"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1151"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1151"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}