{"id":1424,"date":"2010-09-15T10:16:15","date_gmt":"2010-09-15T09:16:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.petera.se\/blog\/?p=1424"},"modified":"2010-09-13T06:33:03","modified_gmt":"2010-09-13T05:33:03","slug":"homo-erectus-och-associationer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/homo-erectus-och-associationer","title":{"rendered":"Homo erectus och associationer"},"content":{"rendered":"<p>Konstaterandet av dtt faktum som gav upphov till associationen om Kenny Banias uttalande om guld visade sig helt korrekt. Hann inte l\u00e4ngre \u00e4n tjugo sidor in i boken om spr\u00e5k, minnen och ber\u00e4ttande (<a href=\"http:\/\/www.adlibris.com\/se\/product.aspx?isbn=9157804605\" target=\"_blank\">Tankens vindlar<\/a> av G\u00e4rdenfors) innan aha-upplevelser och insikterna stod som gummisnoddar i backen! Allts\u00e5, vi tillverkade avancerade stenyxor p\u00e5 den tid d\u00e5 vi inte hade kroppsliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar att tala. Homo erectus levde i sociala grupper och tillverkade redskap. De kommunicerade med varandra f\u00f6r att n\u00e5 gemensamma m\u00e5l och h\u00e5lla en social gemenskap i grupper eller klaner som var st\u00f6rre \u00e4n de som v\u00e5ra nulevande sl\u00e4ktingar primaterna lever i. De utvecklade hj\u00e4rnan och de utvecklade spr\u00e5ket. Men de hade inget tal!<\/p>\n<p>Mimandet, kroppsspr\u00e5ket, \u00e4r mycket \u00e4ldre \u00e4n det talade spr\u00e5ket och en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att vi ska ha kunnat utveckla hj\u00e4rnan och t\u00e4nkandet. Teckenspr\u00e5k \u00e4r b\u00e4ttre i vissa situationer. Att jaga med h\u00f6g r\u00f6st g\u00e5r s\u00e4llan bra, men att kommunicera genom tecken \u00e4r mer effektivt. Talet \u00e4r b\u00e4ttre i m\u00f6rker, och n\u00e4r vi kommunicerar genom talet kan vi anv\u00e4nda h\u00e4nderna till annat, att b\u00e4ra ett barn eller sl\u00e5ss&#8230;<\/p>\n<p>Det som \u00e4r riktigt sp\u00e4nnande \u00e4r kanske inte hur hj\u00e4rnan, spr\u00e5ket och talet utvecklades. Det som \u00e4r fascinerande \u00e4r ju hur det h\u00e4r styr oss idag! V\u00e5r perception \u00e4r oerh\u00f6rt k\u00e4nslig f\u00f6r m\u00e4nniskors mimande signaler, deras kroppspr\u00e5k. Boken ger ett roligt exempel fr\u00e5n en unders\u00f6kning. F\u00f6rs\u00f6kspersoner lyssnar p\u00e5 en man som ber\u00e4ttar om ett fynd han gjort i Marrakech p\u00e5 en marknad. Ett halsband av guld som han k\u00f6pt till sin fru. N\u00e4r han s\u00e4ger ordet halsband g\u00f6r han en r\u00f6relse med ena handen \u00f6ver den andra armens handled. F\u00f6rs\u00f6kspersonerna fick efter\u00e5t fr\u00e5gan vad mannen k\u00f6pt, och majoriteten svarade d\u00e5 att han k\u00f6pt ett armband :)<\/p>\n<p>Av all information vi tar in, och p\u00e5 olika s\u00e4tt bearbetar, s\u00e5 \u00e4r fortfarande mimandet en v\u00e4ldigt viktig del och n\u00e5got som p\u00e5verkar oss mer \u00e4n ord. Det m\u00e5ste vi anv\u00e4nda oss av ;)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Konstaterandet av dtt faktum som gav upphov till associationen om Kenny Banias uttalande om guld visade sig helt korrekt. Hann inte l\u00e4ngre \u00e4n tjugo sidor in i boken om spr\u00e5k, minnen och ber\u00e4ttande (Tankens vindlar av G\u00e4rdenfors) innan aha-upplevelser och insikterna stod som gummisnoddar i backen! Allts\u00e5, vi tillverkade avancerade stenyxor p\u00e5 den tid d\u00e5&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[781,45,779,733,227,489],"class_list":["post-1424","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-om-mig","tag-evolution","tag-hjarnan","tag-kognition","tag-kroppssprak","tag-psykologi","tag-sprak"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1424","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1424"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1424\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1433,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1424\/revisions\/1433"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1424"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1424"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1424"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}