{"id":1539,"date":"2010-12-05T11:46:33","date_gmt":"2010-12-05T10:46:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.petera.se\/blog\/?p=1539"},"modified":"2010-12-05T11:50:08","modified_gmt":"2010-12-05T10:50:08","slug":"simultanagnosia","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/simultanagnosia","title":{"rendered":"Of\u00f6rm\u00e5gan att fokusera p\u00e5 fler \u00e4n ett objekt"},"content":{"rendered":"

Vilken fantastisk \u00e5komma, simultanagnosia<\/a><\/em>, som \u00e4r of\u00f6rm\u00e5gan att kunna uppfatta fler \u00e4n ett objekt \u00e5t g\u00e5ngen. Jag l\u00e4ser vidare i n\u00e4sta delkurs i kognition, och \u00e4r inne i boken\u00a0Cognitive Psychology – Mind and Brain<\/a> och st\u00f6ter p\u00e5 de mest makal\u00f6sa egenskaper hos oss.\u00a0Forskning har visat att v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet \u00e4r objektbaserad och inte spaitialt indelad. N\u00e4r vi ser \u00f6verlappande objekt i rummet fokuserar vi ofta p\u00e5 en av dem, i sin helhet, och inte den del av rummet dit v\u00e5ra \u00f6gon tittar. \u00a0Skador p\u00e5 hj\u00e4rnan, och i detta fall b\u00e5da sidorna, de parietal-occipitala delarna, kan p\u00e5verka v\u00e5r objekt-uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 m\u00e4rkliga s\u00e4tt.<\/p>\n

Simultanagnosia \u00e4r allts\u00e5 en skada som ger den m\u00e4rkliga effekten att vi bara kan uppfatta ett objekt \u00e5t g\u00e5ngen! Om vi har simultanagnosia, och f\u00f6revisas tre cirklar, tv\u00e5 r\u00f6da och ett gr\u00f6nt och f\u00e5r fr\u00e5gan om alla objekt \u00e4r av samma f\u00e4rg har vi sv\u00e5rt att svara eftersom vi inte kan uppfatta alla objekt samtidigt. Vi m\u00e4nniskor \u00e4r annars fantastiska p\u00e5 att uppfatta avvikare i b\u00e5de bild och ljud. Mycket sker till och med innan vi uppfattar dem.<\/p>\n

Men, om vi kopplar ihop cirklarna s\u00e5 att de med streck \u00e4r f\u00f6rbundna, d\u00e5 har en patient med simultanagnosia mycket l\u00e4ttare att hantera situationen. Pl\u00f6tsligt \u00e4r cirklarna f\u00f6rbundna med streck och kan d\u00e4rmed processas som ett enda objekt :) Vi har lagt till information i bilden, men underl\u00e4ttat f\u00f6r patienten! Det h\u00e4r anknyter klockrent till de grupperingsprinciper som de tidiga gestaltpsykologerna tog fram f\u00f6r hundra \u00e5r sedan. V\u00e5rt t\u00e4nkande och d\u00e4rmed v\u00e5rt beteende p\u00e5verkas av vilka m\u00f6jligheter vi har att analysera en situation utifr\u00e5n gruppering av objekt. Simultanagnosia \u00e4r inte svart eller vit, av eller p\u00e5 och vi friska m\u00e4nniskor hanterar ocks\u00e5 uppm\u00e4rksamhet och objekthantering olika.<\/p>\n

Hur kan vi presentera v\u00e5r information s\u00e5 att det blir l\u00e4ttare och tydligare f\u00f6r alla att tolka och bygga enkla objekt f\u00f6r fortsatt bearbetning? Om vi slipper \u00e4gna kraft \u00e5t det kan vi g\u00f6ra annat ist\u00e4llet!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vilken fantastisk \u00e5komma, simultanagnosia, som \u00e4r of\u00f6rm\u00e5gan att kunna uppfatta fler \u00e4n ett objekt \u00e5t g\u00e5ngen. Jag l\u00e4ser vidare i n\u00e4sta delkurs i kognition, och \u00e4r inne i boken\u00a0Cognitive Psychology – Mind and Brain och st\u00f6ter p\u00e5 de mest makal\u00f6sa egenskaper hos oss.\u00a0Forskning har visat att v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet \u00e4r objektbaserad och inte spaitialt indelad. N\u00e4r…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[818,819,779,817,820,816],"class_list":["post-1539","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-manniskor","tag-gestaltpsykologi","tag-gruppering","tag-kognition","tag-objekt","tag-simultanagnosia","tag-uppmarksamhet"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1539","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1539"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1539\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1541,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1539\/revisions\/1541"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1539"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1539"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1539"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}