{"id":2104,"date":"2011-09-19T07:41:41","date_gmt":"2011-09-19T05:41:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.petera.se\/blog\/?p=2104"},"modified":"2011-09-19T07:41:41","modified_gmt":"2011-09-19T05:41:41","slug":"kopplingen-mellan-hunden-och-haren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/kopplingen-mellan-hunden-och-haren","title":{"rendered":"Kopplingen mellan hunden och haren"},"content":{"rendered":"

Jag satt i soffan en kv\u00e4ll och k\u00e4kade efter att ha sprungit ett tr\u00e4ningspass. Jag kollade mejl och skrev p\u00e5 dokument till ett av mina uppdrag. P\u00e5 TV b\u00f6rjade ett program som UR producerat och som hette Vetenskapens sista tabu<\/a>. Det var ett m\u00e4rkligt program och jag satte teet i halsen n\u00e4r det visade sig handla om forskning om m\u00e4nskliga rasers skillnad i intelligens! Snacka om tabubelagt \u00e4mne och tabubelagda ord. Vad \u00e4r en m\u00e4nsklig ras, och vad \u00e4r intelligens? Inte helt enkelt att reda ut och vissa h\u00e4vdar att inget av begreppen har n\u00e5gon relevans.<\/p>\n

Programmet gjorde dock ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rh\u00e5lla sig objektivt och b\u00f6rjade med att beskriva den kognitiva revolutionen och m\u00e4nniskans \u00f6kade behov i att t\u00e4nka i abstrakta s\u00e4tt. Den moderna m\u00e4nniskan har kognitivt utvecklats enormt de senaste 50 000 \u00e5ren. Vi har utvecklat konsten, relig\u00f6sa ritualer och vi kan kommunicera med text. Det som gradvis skett \u00e4r att vi med hj\u00e4lp av v\u00e5ra kulturella innovationer f\u00e5tt st\u00f6rre m\u00f6jligheter att konceptualisera och kategorisera j\u00e4mf\u00f6rt med v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der som anpasade och maniulerade sin fysiska omgivning. Vi ritar och g\u00f6r planer medan de agerade i den v\u00e4rld som de befann sig i d\u00e4r och d\u00e5. Vi har enast\u00e5ende f\u00f6rm\u00e5gor att minnas historien och planera framtiden, och vi kan f\u00f6ret\u00e4lla oss en v\u00e4rld som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n den vi ser framf\u00f6r n\u00e4san. Att fr\u00e5ga en tidig homo sapiens om kopplingen mellan hunden och haren s\u00e5 skulle svaret vara att hunden jagar haren. Om vi fr\u00e5gar ett barn i femte klass idag kanske vi f\u00e5r veta att b\u00e5da \u00e4r d\u00e4ggdjur :) Vi ser p\u00e5 v\u00e4rlden p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt idag, och det \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 hur stor denna skillnad \u00e4r.<\/p>\n

V\u00e5r anpassning till den moderna v\u00e4rlden har ofta setts som ett bevis f\u00f6r att vi har blivit intelligentare, och m\u00e4ngder med f\u00f6rs\u00f6k har gjorts f\u00f6r att kunna m\u00e4ta denna intelligens. Det finns idag m\u00e5nga olika sorters IQ-tester, kunskapsprov, r\u00e4kne\u00f6vningar osv f\u00f6r att utr\u00f6na hur intelligenta vi \u00e4r. Men vad m\u00e4ter de egentligen?\u00a0En artikel i ST i helgen tog upp \u00e4mnet. ST har inte artikeln i sitt webarkiv eftersom de inte skrivit den, s\u00e5 du f\u00e5r l\u00e4sa den p\u00e5 DN-\u00c4r du intelligent? Eller bara p\u00e5 hugget?<\/a> ist\u00e4llet ;) Artikeln beskrev forskning som visat att kopplingen mellan intelligens och framg\u00e5ng inte \u00e4r s\u00e5 stark. Dessutom g\u00e5r resultatet p\u00e5 intelligenstester att p\u00e5verka. En person som f\u00e5r en bel\u00f6ning g\u00f6r b\u00e4ttre po\u00e4ng \u00e4n en som inte f\u00e5r n\u00e5gonting! Den som bara uts\u00e4tts f\u00f6r testet i en skolklass eller p\u00e5 en arbetsplats presterar s\u00e4mre \u00e4n den som sj\u00e4lv s\u00f6kt upp en testmilj\u00f6 drivet av inre ambitioner. Artikeln i DN \u00e4r en klassiker s\u00e5tillvida att den inte h\u00e4nvisar till forskare eller andra k\u00e4llor. Om du vill l\u00e4sa mer kan du f\u00e5 kopplingar till den h\u00e4nvisade forskningen p\u00e5 xyz.<\/p>\n

Tillbaka till tv-programmet. De bollade mellan forskare, pseudoforskare, l\u00e4rare, vanligt folk och andra. N\u00e5gra h\u00e4vdade att de SAT-tester som k\u00f6rs p\u00e5 ungdomar i USA visar att det finns rasm\u00e4ssiga skillnader. Det vill s\u00e4ga, n\u00e5gra forskare f\u00f6rs\u00f6ket anv\u00e4nda rasbegreppet f\u00f6r att beskriva skillnader mellan olika etniska grupper. Jag k\u00f6per inte rasbegreppet, och jag s\u00e5g vidare p\u00e5 programmet eftersom de bem\u00f6tte den korkade argumentationen genom att knyta till etniska grupper ist\u00e4llet. De visade att vissa universitet har b\u00f6rjat ta in studenter enbart utifr\u00e5n resultatet fr\u00e5n dessa tester och det har gett en skev etnisk f\u00f6rdelning hos de antagna eleverna. B\u00e4sta resultat gjorde \u00f6stasiater s\u00e5 de blev \u00f6verrepresenterade och s\u00e4mst resultat gjorde afroamerikaner s\u00e5 de blev underrepresenterade. Det l\u00e4t orov\u00e4ckande n\u00e4ra rasbiologernas kopplingar mellan ras och intelligens, men d\u00e4remot fortsatte programmet med en djupdykning i DNA och hur intelligens f\u00f6rdelar sig i populationen. Det finns ingen predestinerad grund f\u00f6r intelligens baserad p\u00e5 hudf\u00e4rg. Det finns till exempel inga m\u00e4tbara skillnader mellan barn som har tv\u00e5 afroamerikanska f\u00f6r\u00e4ldrar och de som \u00e4r ”blandade”.\u00a0IQ-teststerna var snarare en indikator p\u00e5 var du bor! Enligt slutsatserna i programmet s\u00e5 m\u00e4ter de inte din intelligens, de m\u00e4ter dina uppv\u00e4xtf\u00f6rh\u00e5llanden och den kultur du kommer ifr\u00e5n. I vissa asiatiska samh\u00e4llen \u00e4r utbildning och meriter inom skola och forskning h\u00f6gt ansett. Det st\u00e5r i skarp kontrast mot den tr\u00f6skel det afroamerikanska barnet har n\u00e4r det kommer till skolan och alla redan har best\u00e4mt sig f\u00f6r att det inte \u00e4r lika smart som andra barn! Vi m\u00e5ste allts\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndra kulturen om vi vill utveckla v\u00e5r intelligens. En underbar sammanfattning f\u00f6r mig som gillar sociologi och \u00e4lskar kognition :) Och en sp\u00e4nnande koppling till den forskning som menar att det handlar om motivation…<\/p>\n

Samtidigt g\u00e5r det ju att applicera min egen regel p\u00e5 alla tester, enk\u00e4ter, utv\u00e4rderingar och sj\u00e4lvskattningar. Och det g\u00e4ller ocks\u00e5 alla IQ-tester. Jag brukar alltid kritiskt granska fr\u00e5gorna och analyserna med fr\u00e5gan ”Vad har skaparna bakom detta test omedvetet p\u00e5verkats av vilket format fr\u00e5gor och analys p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet?<\/em>”. Alla \u00e4r vi del av en kultur och den kulturen styr oss och den ser till att vi inte kan ta in andras kultur s\u00e5 \u00f6ppet och ogenerat som vi vill. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r alla p\u00e5verkade av sin historia p\u00e5 ett s\u00e5 starkt s\u00e4tt att vi aldrig kan vara helt objektiva. Det finns sj\u00e4lvskattningar som \u00e4r helt okej, men det finns avarter med analystexter och fr\u00e5gor som genomskinligt beskriver f\u00f6rfattarnas egna v\u00e4rderingar.<\/p>\n

Men om intelligens (vad vi nu menar) \u00e4r kopplad till uppv\u00e4xt och kultur, och inte handlar om etnisk tillh\u00f6righet, genus eller sexuell l\u00e4ggning, inneb\u00e4r det ju vidare att alla barn beh\u00f6ver f\u00e5 tillg\u00e5ng till samma m\u00f6jligheter och lockas till samma motivation. Eftersom filmen \u00e4r amerikansk, har studerat amerikanska fenomen ur amerikanska glas\u00f6gon s\u00e5 avslutas den s\u00e5klart med ett citat fr\u00e5n Barack Obama ”Government programs alone won’t get our children to the promised land. We need a new mindset, a new set of attitudes, because one of the most durable and destructive legacies of discrimination is the way we’ve internalized a sense of limitation \u2014 how so many in our community have come to expect so little from the world and from themselves.<\/em>”. N\u00e4r han s\u00e4ger det p\u00e5 det s\u00e4ttet blir jag b\u00e5de bedr\u00f6vad och upprymd. F\u00f6r hur n\u00e5r vi dit?<\/p>\n

Men som sagt, det \u00e4r inte s\u00e4kert att vi m\u00e4ter intelligens, och det finns fortfarande skilda \u00e5sikter om dess relevans. Om vi d\u00e4remot skippar ordet intelligens och ist\u00e4llet pratar om kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor s\u00e5 \u00e4r vi inne p\u00e5 mer praktiskt anv\u00e4ndbara termer. Kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor handlar inte enbart om att kunna hitta den tredje bilden som passar in i m\u00f6nstret som Mensas intelligenstest. Kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor handlar om reaktionstid, arbetsminne, perception, f\u00f6rm\u00e5ga att anv\u00e4nda externa minnen osv. Det finns fler praktiska kopplingar till vardagslivet och \u00e4r lite l\u00e4ttare att f\u00f6rst\u00e5. Det \u00e4r ocks\u00e5 visat att vi med tr\u00e4ning kan uppn\u00e5 h\u00f6gre effekt – att t\u00e4nka och agera snabbare. Det finns m\u00e5nga exempel p\u00e5 det, och ett roligt \u00e4r Lumosity<\/a> som gjort aff\u00e4r av detta och s\u00e4ljer kognitiva \u00f6vningar p\u00e5 n\u00e4tet och i mobilen. En artikel som \u00e4r en liten ing\u00e5ng till detta \u00e4r fr\u00e5n min favorittidning Scientific American Mind och den besriver b\u00e5de exempel p\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttrade f\u00f6rm\u00e5gor och forskning f\u00f6r den som \u00e4r intresserad. L\u00e4s den p\u00e5 SAM-You can increase your intelligence<\/a>. Vill du bara prova eller tr\u00e4na sj\u00e4lv s\u00e5 finns det m\u00e5nga gratis\u00f6vningar p\u00e5 cognitivefun.net<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fr\u00e5gan om kopplingar mellan ras och intelligens \u00e4r s\u00e5 utmanande och korkad att den f\u00f6rtj\u00e4nar lite uppm\u00e4rksamhet. Men bortom den amerikanska analysen finns en djupare tanke om v\u00e5ra barns uppv\u00e4xt och de f\u00f6ruts\u00e4ttningar vi skapar s\u00e5 att de verkligen kan utnyttja sina fantastiska f\u00f6rm\u00e5gor.<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[4,5],"tags":[],"class_list":["post-2104","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-manniskor","category-om-mig"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2104","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2104"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2104\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2118,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2104\/revisions\/2118"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2104"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2104"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2104"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}