Jag f\u00f6rh\u00f6rde Vican p\u00e5 historia, engelska och spanska ig\u00e5r. De hade f\u00e5tt g\u00f6ra mind-maps och ritat upp hur Gustav III f\u00f6rh\u00f6ll sig till riksdagen, Ryssland och krig, Ankarstr\u00f6m, folket osv. Hon kom p\u00e5 att hon kunde se sidan framf\u00f6r sig och att hon mindes allt detta grafiskt. Hon kunde se hur Polhem kopplade sig till olika uppfinningar, Linn\u00e9 till sina klassificeringar och adlighet och hade v\u00e4ldigt l\u00e4tt att utan f\u00f6rh\u00f6r ber\u00e4tta om allt det hon skulle kunna :)<\/p>\n
Jag fick en id\u00e9 och bad henne rita upp hur hon s\u00e5g alla tal. Blunda, t\u00e4nk dig ett nyf\u00f6tt barn som \u00e4r noll \u00e5r, som v\u00e4xer och fyller ett, tv\u00e5 tre… Blir tio \u00e5r, tjugo \u00e5r. T\u00e4nk dig femtio \u00e4pplen, plus tio, plus tio, plus tio, plus tio. Tills du n\u00e5r hundra. Var \u00e4r du d\u00e5? Hur har du tagit dig hit genom alla tal? Hon b\u00f6rjade rita p\u00e5 ett papper. Till en b\u00f6rjan r\u00e4tt traditionellt med en tallinje fr\u00e5n 1 till 100. Men sen br\u00f6ts m\u00f6nstret och det blev fler tallinjer. F\u00f6r varje hundratal tillkom en tallinje tills det fanns tio tallinjer p\u00e5 h\u00f6jden. Mellan dessa r\u00e4knade hon sin addition,. subtraktion osv. Riktigt h\u00e4ftigt att se. N\u00e4r vi inf\u00f6rde tusentalen krympte dessa tio hundratalslinjer ihop till en tusentalslinje och det ploppade fram fler tusentalslinjer, n\u00e4rmare best\u00e4mt tio stycken ;) Dessa anv\u00e4ndes p\u00e5 samma s\u00e4tt som hundratalen men inneh\u00e5ll ett antal hundratalslinjer inom sig…<\/p>\n
Jag t\u00e4nkte fraktaler och rekursiva m\u00f6nster och blev upprymd. Jag f\u00f6rs\u00f6kte med miljoner men det hade hon inte r\u00e4knat \u00e4n s\u00e5 det fanns inte med i strukturen :) N\u00e4r vi pratade om \u00e5rstiderna och m\u00e5naderna s\u00e5 f\u00f6ljde de andra m\u00f6nster och de var mer cirkul\u00e4ra. Det \u00e4r ju r\u00e4tt h\u00e4ftigt att vi skapar den h\u00e4r typen av spatiala m\u00f6nster f\u00f6r abstrakta fenomen, och sannolikt s\u00e5 hj\u00e4lper det oss att hitta fram till v\u00e5ra minnen och v\u00e5r kunskap. Vican ville s\u00e5klart veta hur mina tal var orienterade s\u00e5 jag ber\u00e4ttade en f\u00f6rvirrad historia om hur serien b\u00f6rjar med 0 och med 1, 2, 3, 4 och 5 som en trappa ner och med 6, 7, 8, 9 och 10 som en trappa upp. Sedan kommer 11, 12 osv upp till 20 i en horisontell serie men som g\u00e5r i en mjuk b\u00e5ge in\u00e5t i planet. D\u00e4refter f\u00f6ljer ett upprepat m\u00f6nster med 21 till 25 trappa ner, 26 till 30 trappa upp osv f\u00f6r varje tiotal. Tiotalen i sig r\u00f6r sig, konstigt nog, i en b\u00e5ge tillbaka till betraktaren tills de n\u00e5r hundra. D\u00e5 har talen gjort en n\u00e4stan 180 graders b\u00e5de och 100 \u00e4r p\u00e5 samma plan som 0. Sen sjunker 200 och 300 osv till 500 i en trappa ner, och 600 och upp till 1000 i en trappa upp s\u00e5 1000 \u00e4r samma plan som 0. M\u00f6nstret rekurserar sen f\u00f6r 1000 till 10 000 och 100 000 som f\u00f6r 1 till 10 till 100. Och upp till 1 000 000 \u00e4r m\u00f6nstret samma som f\u00f6r 100 till 1000. D\u00e4rf\u00f6r placerar sig 1024 p\u00e5 ungef\u00e4r samma spatiala position som 1 048 576, men en level upp s\u00e5 att s\u00e4ga.<\/p>\n
S\u00e5 ser jag p\u00e5 talen, men hur\u00a0ser du p\u00e5 dina?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Vi kan traversera genom v\u00e5ra minnen via spatiala referenser till objekt och kunskaper. Talserien ser olika ut hos olika m\u00e4nniskor. Jag fick Vican att ber\u00e4tta om sin. Den s\u00e5g inte ut som min :)<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[4,5],"tags":[],"class_list":["post-2132","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-manniskor","category-om-mig"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2132","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2132"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2132\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2133,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2132\/revisions\/2133"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2132"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2132"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2132"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}