{"id":2664,"date":"2013-03-09T10:38:45","date_gmt":"2013-03-09T09:38:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.petera.se\/blog\/?p=2664"},"modified":"2014-10-20T21:28:53","modified_gmt":"2014-10-20T20:28:53","slug":"enrichment-days-med-ron-luyet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/enrichment-days-med-ron-luyet","title":{"rendered":"Enrichment Days med Ron Luyet"},"content":{"rendered":"

Jag har nu varit handledare i The Human Element i ett drygt \u00e5r. Jag har hunnit delta som handledare i fyra f\u00f6retagsinterna och tre externa program med THE som ramverk. Jag har gjort tv\u00e5 mentala kvantspr\u00e5ng under det \u00e5r som g\u00e5tt, ett handlade om Ken Wilbers kvadrant<\/a> och det liv jag upplevt med ett tydligare fokus p\u00e5 insidan, och det andra handlade om acceptans (se acceptans<\/a>) och balansen mellan kvadrantens utsida och insida och m\u00f6jligheten att f\u00e5 vara p\u00e5 utsidan utan att mitt inre st\u00e5r och faller med det resultat som jag lyckas \u00e5stadkomma (som i att f\u00e4lla krokben f\u00f6r sig sj\u00e4lv<\/a>). Jag tycker om mig sj\u00e4lv mer, har en starkare tro p\u00e5 mina f\u00f6rm\u00e5gor men har fortfarande en spinnande tr\u00e5d som handlar om min egen brist p\u00e5 k\u00e4nslan av betydelsefullhet. S\u00e5 jag har upplevt att jag haft koll p\u00e5 l\u00e4get, varit n\u00e4ra n\u00e5gon slutgiltig sanning, och kanske skulle jag kunna skriva den d\u00e4r boken snart.<\/p>\n

Jag gick in i enrichment days<\/a> med en intention att m\u00f6ta nya m\u00e4nniskor och till\u00e5ta mig att vara p\u00e5 det s\u00e4tt jag \u00e4r n\u00e4r jag bara \u00e4r som jag \u00e4r. Jag ville dessutom studera mig sj\u00e4lv och mina reaktioner n\u00e4r jag m\u00f6ter andras reaktioner p\u00e5 mitt beteende. N\u00e5got som jag f\u00f6rundrats \u00f6ver vid andra m\u00f6ten med nya m\u00e4nniskor. Jag \u00e4r nyfiken och vill utvecklas, men jag tenderar att st\u00e4ndigt tillskriva andra m\u00e4nniskor tolkningsf\u00f6retr\u00e4de n\u00e4r jag f\u00e5r feedback, och det tror jag beror p\u00e5 att jag upplever andra som mer betydelsefulla \u00e4n jag sj\u00e4lv, min st\u00e4ndigt spinnande tr\u00e5d. Denna g\u00e5ng skulle jag f\u00f6rs\u00f6ka acceptera mig sj\u00e4lv som jag var oavsett om m\u00e4nniskor jag skulle m\u00f6ta under de tv\u00e5 dagarna skulle ge mig feedback som kunde v\u00e4cka gr\u00f6na eller r\u00f6da r\u00e4dslor. Jag skulle dessutom vara som jag \u00e4r ist\u00e4llet f\u00f6r att anpassa mig efter denna feedback. Och jag skulle studera mig sj\u00e4lv f\u00f6r att se hur jag agerade och hur andra reagerade i dessa m\u00f6ten n\u00e4r jag betedde mig annorlunda, eller snarare mer normalt.<\/p>\n

\"Kreativa<\/a>Men jag l\u00e4mnade dessa dagar med en helt ny insikt. En f\u00f6rst\u00e5else som var en helt annan \u00e4n den jag trodde att jag skulle kunna f\u00e5. Och det \u00e4r v\u00e4l det som \u00e4r det h\u00e4ftiga med nya insikter. S\u00e5dana som \u00e4r riktiga kvantspr\u00e5ng. \u00a0Att man inte vet i f\u00f6rv\u00e4g vilka nya v\u00e4rldar som \u00f6ppnar sig. Den insikt som trettio timmar efter v\u00e5r intentionsdrivna och till viss m\u00e5n acceptansskapande incheckning infann sig, handlade om mitt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till mig sj\u00e4lv och min utveckling. Det \u00e4r starkt kopplad till f\u00f6rv\u00e4rvandet av kunskaper kontra f\u00f6rst\u00e5else. Jag har f\u00e5tt feedback p\u00e5 att jag \u00e4r i huvudet f\u00f6r ofta, att jag \u00e4r f\u00f6r \u201dbrainig\u201d, och att jag borde k\u00e4nna efter mer. Jag \u00e4r fantastiskt snabb att dra slutsatser, otroligt duktig i att se m\u00f6nster och jag talar n\u00e4r jag t\u00e4nker. Det \u00e4r tre ingredienser som g\u00f6r att m\u00e4nniskor upplever mig i den intellektuella delen av samtalscirkeln. Jag har f\u00f6rs\u00f6kt att studera deras feedback och analysera mig sj\u00e4lv och balansen mellan intellektet och k\u00e4nslan. Av och till s\u00e5 har jag tillskrivit feedbacken h\u00f6g trov\u00e4rdighet och s\u00f6kt efter mer kroppsf\u00f6rnimmelser och mer k\u00e4nslor. Men jag har alltid gjort det fr\u00e5n den mentala, t\u00e4nkande, intellektuella sidan. Jag har allts\u00e5 anv\u00e4nt den fenomenala kompetens som jag haft i t\u00e4nkandets v\u00e4rld och dess referensramar f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 en annan v\u00e4rld med helt andra referensramar. Och med ett helt annat spr\u00e5k. Som i m\u00e5nga fall \u00e4r helt ordl\u00f6st.<\/p>\n

S\u00e5 n\u00e4r jag skulle checka ut fr\u00e5n enrichment days, satt jag med fragment till en intellektuell reflektion om mina studier av min resa och jag hade prestations\u00e5ngest av att inte hitta m\u00f6nstret, att h\u00f6ra orden och de kloka tankarna som skulle kunna skapa insikten. I samma sekund som jag \u00f6verraskad fick utcheckningsbollen slog det mig pl\u00f6tsligt att det jag upplevt under dagarna inte gick att f\u00f6rklara, inte var m\u00f6jligt att s\u00e4tta i ord. Och att hela min intention och f\u00f6rs\u00f6ken att skapa en grund f\u00f6r utcheckningen handlat om fenomen inom samma referensram. De hade handlat om fenomen som jag beskrivit i ord och f\u00f6rs\u00f6kt studera genom mina tankar.\u00a0 Men det som nu pl\u00f6tsligt stod klart f\u00f6r mig var att jag upplevt n\u00e5got helt annat. S\u00e5dant jag inte varit med om tidigare. Jag hade varit v\u00e4ldigt n\u00e4ra s\u00f6mn i visualiseringen om livets uppkomst, och upplevde efter\u00e5t en k\u00e4nsla som inte gick att s\u00e4tta i ord. En kombination av visualiseringens instruktioner och en sinnesst\u00e4mning jag hamnat i som var annorlunda. Och dessutom utanf\u00f6r spr\u00e5kets dom\u00e4ner vilket k\u00e4ndes v\u00e4ldigt ovanligt. Men jag hade ocks\u00e5 stunder under samtalen om arbetslivslinjerna som k\u00e4ndes v\u00e4ldigt starka och sv\u00e5ra att ge feedback p\u00e5. Under morgonvisualiseringen p\u00e5 onsdag k\u00e4nde jag hur kroppen reagerade p\u00e5 visualiseringen och trots att jag f\u00f6rs\u00f6kte slappna av sp\u00e4nde jag upprepat musklerna i benen och armarna och upplevde en of\u00f6rklarlig v\u00e4rme. Stunden med slutna \u00f6gon var starkast. Med synen bortkopplad under fem minuter. Fem minuter, det var inte l\u00e4ngre, men k\u00e4ndes som en evighet. Jag fick uppleva rummet vi varit i, och \u00f6vningarna vi genomf\u00f6rt med hj\u00e4lp av k\u00e4nsel, h\u00f6rsel och alla de sinnen som jag s\u00e5 s\u00e4llan anv\u00e4nder. Det var en enorm fokusering som var s\u00e5 olikt mig som context-switchar lika snabbt som kolibrin sl\u00e5r med sina vingar. Det var en upplevelse av h\u00e4r och nu som jag aldrig k\u00e4nt p\u00e5 det s\u00e4ttet.<\/p>\n

Och dessa upplevelser f\u00f6rs\u00f6kte jag skapa en brainig och smart sammanfattning av. Vilket var totalt om\u00f6jligt. Och totalt irrelevant. Det var ist\u00e4llet en insikt om att det finns mer bortom tanken \u00e4n vad som g\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5. Och d\u00e4r n\u00f6jde jag mig. Tills jag kom hem och s\u00e5g att jag f\u00e5tt ett nytt nummer av Scientific American Mind med en artikel om \u201dSharpen your focus – How the science of mindfulness can improve attention and lift your mood<\/i>\u201d.<\/p>\n

Jag f\u00f6rstod d\u00e5 att jag ville forts\u00e4tta. Jag ville mer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag har nu varit handledare i The Human Element i ett drygt \u00e5r. Jag har hunnit delta som handledare i fyra f\u00f6retagsinterna och tre externa program med THE som ramverk. Jag har gjort tv\u00e5 mentala kvantspr\u00e5ng under det \u00e5r som g\u00e5tt, ett handlade om Ken Wilbers kvadrant och det liv jag upplevt med ett tydligare…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":2882,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[4,5],"tags":[1172,1174,254,1091,1175,1173,689,1051,1105],"class_list":["post-2664","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-manniskor","category-om-mig","tag-enrichment-days","tag-fokus","tag-kanslor","tag-mindfulness","tag-narvaro","tag-ron-luyet","tag-tankar","tag-the-human-element","tag-visualisering"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2664","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2664"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2664\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2883,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2664\/revisions\/2883"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media\/2882"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2664"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2664"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2664"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}