{"id":3067,"date":"2020-01-19T17:46:17","date_gmt":"2020-01-19T16:46:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.petera.se\/blog\/?p=3067"},"modified":"2020-01-19T17:57:32","modified_gmt":"2020-01-19T16:57:32","slug":"fattigdomen-minskar-ojamlikheten-bestar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/fattigdomen-minskar-ojamlikheten-bestar","title":{"rendered":"Fattigdomen i v\u00e4rlden minskar – oj\u00e4mlikheten best\u00e5r"},"content":{"rendered":"

Jag avslutade just h\u00f6stens studier i ekonomisk historia med en ess\u00e4 om oj\u00e4mlikhet i v\u00e4rlden och hur den har \u00f6kat och minskat \u00f6ver tid. Det har varit en intensiv h\u00f6st med studier i b\u00e5de Antropologi och Ekonomisk historia. Inf\u00f6r terminen t\u00e4nkte jag som vanligt ”hur sv\u00e5rt kan det va<\/em>” men det visade sig att det kunde vara v\u00e4ldigt sv\u00e5rt, och dessutom volymm\u00e4ssigt tufft med tv\u00e5 kurser p\u00e5 vardera 50%! Det var definitivt v\u00e4rt det f\u00f6r b\u00e5da kurserna har gett fantastiskt mycket nya kunskaper, viktiga insikter och m\u00e5nga ledtr\u00e5dar till kommande studier. Om du vill l\u00e4sa ess\u00e4n hittar du den h\u00e4r – Axelsson.Peter Home Exam 3 2020 RevA External<\/a>.<\/p>\n

Kursen i Ekonomisk historia har jag g\u00e5tt i Lund (EKHD02 The Global Economy<\/a>) och under h\u00f6sten har vi studerat m\u00e4nniskans produktion och samarbete, handel mellan individer och l\u00e4nder och uppfinningen och anv\u00e4ndningen av pengar. En av b\u00f6ckerna gick tillbaka 200 000 \u00e5r i tiden f\u00f6r att beskriva hur samarbete och handel har funnits med i hela Homo Sapiens historia. Som av en slump inneh\u00f6ll Antropologin i h\u00f6stas en delkurs i rasism och paleoantropologi d\u00e4r m\u00e4nniskans historia sp\u00e5rades tillbaka flera miljoner \u00e5r, s\u00e5 de b\u00e5da kunde kopplas ihop vilket var v\u00e4ldigt intressant.<\/p>\n

Den sista delkursen i ekonomisk historia omfattade oj\u00e4mlikhet, med fokus p\u00e5 ekonomi s\u00e5klart, och lyfte fr\u00e5gan om hur distributionen av inkomster har utvecklas historiskt och hur fattigdom och rikedom skapats i dess sp\u00e5r. Lite f\u00f6rsiktigt trycktes ocks\u00e5 p\u00e5 fr\u00e5gan hur globaliseringen har p\u00e5verkat dessa f\u00f6r\u00e4ndringar, men fokus l\u00e5g p\u00e5 att f\u00f6rst\u00e5 hur komplexa studier av j\u00e4mlikhet, ekonomisk f\u00f6rdelning och fattigdom \u00e4r. En artikelf\u00f6rfattare p\u00e5st\u00e5r att fattigdomen minskat i v\u00e4rlden de senaste trettio \u00e5ren. En annan p\u00e5st\u00e5r att oj\u00e4mlikheten och fattigdomen har fortsatt att \u00f6ka. B\u00e5da bevisar sina teser med tydliga, och antagligen korrekta, fakta, tabeller och diagram. Det visar sig att b\u00e5da har r\u00e4tt. Men fr\u00e5gan \u00e4r vad det g\u00f6r med v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av skeendet i v\u00e4rlden och hur det p\u00e5verkar v\u00e5r k\u00e4nsla av solidaritet med m\u00e4nniskor som har det sv\u00e5rt.<\/p>\n

Antalet m\u00e4nniskor som lever under extrem fattigdom med mindre \u00e4n $2 per dag har minskat (se bild nedan). Det beror till stor del p\u00e5 Kinas utveckling de senaste 30-40 \u00e5ren men det har ocks\u00e5 blivit b\u00e4ttre p\u00e5 fler h\u00e5ll i v\u00e4rlden. N\u00e5gra l\u00e4nder, fr\u00e4mst i \u00d6steuropa och  Sydostasien) har g\u00e5tt fram\u00e5t medan m\u00e5nga har g\u00e5tt bak\u00e5t. Flera Afrikanska l\u00e4nder s\u00f6der om Sahara har i flera perspektiv f\u00e5tt det s\u00e4mre idag \u00e4n de hade det f\u00f6r 40 \u00e5r sedan. Jag kan nog h\u00e5lla med om att det p\u00e5 ett globalt plan blir b\u00e4ttre om f\u00e4rre m\u00e4nniskor lever i extrem fattigdom \u00e4ven om n\u00e5gra f\u00e5tt det s\u00e4mre. Det g\u00f6r det dock inte mindre viktigt att forts\u00e4tta arbeta med fr\u00e5gan.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Oj\u00e4mlikhet handlar inte bara om hur m\u00e5nga som lever i extrem fattigdom. Det \u00e4r s\u00e5 enormt mycket mer, vilket g\u00f6r det sv\u00e5rt att b\u00e5de s\u00f6ka information och j\u00e4mf\u00f6ra olika resultat. I uppgiften jag nyss l\u00e4mnat in lyftes sociala faktorer in. J\u00e4mlikhet handlar inte bara om pengar utan ocks\u00e5 om sociala v\u00e4rden och hur jag v\u00e4rdes\u00e4tter mitt liv. Jag lyfte upp livsl\u00e4ngd och diverse utvecklingsfaktorer, men ett intressant perspektiv \u00e4r att studera hur m\u00e4nniskor upplever sin egen situation (se bild nedan). Diagrammet visar tydligt att m\u00e5nga Afrikanska l\u00e4nder ligger l\u00e5ngt uppe till v\u00e4nster tillsammans med n\u00e5gra gamla Sovjet-stater. Gemensamt \u00e4r en l\u00e5g BNP per person och h\u00f6gt missn\u00f6je med sin livsstandard. Sverige ligger n\u00e5gonstans i mitten p\u00e5 BNP-skalan men en av de l\u00e4gsta l\u00e4nderna p\u00e5 missn\u00f6jdhets-skalan. Vi tj\u00e4nar mycket pengar i Sverige och vi \u00e4r med r\u00e4tta v\u00e4ldigt n\u00f6jda med det. Nu inneh\u00e5ller inte detta diagram en historisk vy men det visar p\u00e5 en oj\u00e4mlik v\u00e4rld d\u00e4r n\u00e5gra l\u00e4nder har det v\u00e4ldigt bra och n\u00e5gra l\u00e4nder har det v\u00e4ldigt d\u00e5ligt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

N\u00e5got som gjort starkt intryck under kursen har varit Branko Milanovic som b\u00e5de haft tankev\u00e4ckande teorier och presentationer men som ocks\u00e5 gjort egen empirisk forskning d\u00e4r han anv\u00e4nd enk\u00e4ter f\u00f6r att ta reda p\u00e5 faktiska inkomster hos enskilda individer i l\u00e4nder \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Det inneb\u00e4r att det g\u00e5r att studera skillnader mellan enskilda m\u00e4nniskor och grupper ist\u00e4llet f\u00f6r att bryta ner BNP p\u00e5 olika samh\u00e4llsstrukturer. Det \u00e4r h\u00e4r det blir tydligt att oj\u00e4mlikhet inte enbart handlar om hur m\u00e5nga m\u00e4nniskor som lever under extrem fattigdom utan hur vi distribuerar v\u00e4lst\u00e5nd inom l\u00e4nder och mellan l\u00e4nder. Om vi skulle utrota extrem fattigdom till 2030 skulle v\u00e4rlden \u00e4nd\u00e5 vara ett extremt oj\u00e4mlikt st\u00e4lle att leva p\u00e5. F\u00f6r at beskriva dessa anv\u00e4nder Milanovic och andra forskare sig av komplexa funktioner och begrepp, ett av de vanligaste \u00e4r Gini-koefficienten. Den ber\u00e4knar hur stora skillnader det \u00e4r i en distribution av inkomster och \u00e4r viktig som underlag f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relser, men den blir v\u00e4ldigt abstrakt att anv\u00e4nda sig av. Milanovic presenterade mer m\u00e5lande diagram som vid en f\u00f6rsta anblick g\u00f6r det tydligt hur v\u00e4rlden h\u00e4nger ihop.<\/p>\n

Diagrammet nedan bygger p\u00e5 individuella inkomster. Det \u00e4r uppbyggt med en X-axel som delar in ett lands individer i 20 st 5%-klumpar (ventiler) och sorterar dem i l\u00e4gst  inkomst till v\u00e4nster och h\u00f6gst inkomst till h\u00f6ger. Y-axeln visar den gruppens placering p\u00e5 en global skala med alla individer i hela v\u00e4rlden fr\u00e5n l\u00e4gst till h\u00f6gst, delad i procentandelar. Det h\u00e4r g\u00f6r att det g\u00e5r att j\u00e4mf\u00f6ra grupper och l\u00e4nder med varandra. Ser vi p\u00e5 Mozambique s\u00e5 tj\u00e4nar de med l\u00e4gst inkomst lika mycket som de med l\u00e4gst inkomst i hela v\u00e4rlden. Det inneb\u00e4r att \u00e4r du fattig i Mozambique s\u00e5 tillh\u00f6r du den fattigaste procenten i hela v\u00e4rlden. Se p\u00e5 Danmark ist\u00e4llet. De som tj\u00e4nar minst ligger \u00e4nd\u00e5 strax \u00f6ver 80% p\u00e5 skalan \u00f6ver v\u00e4rlden. Det inneb\u00e4r att de som \u00e4r fattigast i Danmark \u00e4nd\u00e5 tj\u00e4nar mer \u00e4n 80% av hela v\u00e4rlden. De tj\u00e4nar till och med mer \u00e4n de som tj\u00e4nar mest i de fyra Afrikanska l\u00e4nderna som ritats i diagrammet! S\u00e5 den fattigaste i Danmark har det fortfarande b\u00e4ttre \u00e4n de rikaste i Mozambique. Den oj\u00e4mlikheten kommer att best\u00e5 \u00e4ven om de fattigaste lyfts upp ur extrem fattigdom.<\/p>\n

\"\"<\/a>Enligt b\u00e5de Milanovic och Sutcliffe som jag studerat s\u00e5 h\u00e4nder inte s\u00e5 mycket med den h\u00e4r typen av oj\u00e4mlikhet. Mycket kraft l\u00e4ggs p\u00e5 att motverka den extrema fattigdomen och det \u00e4r s\u00e5klart v\u00e4ldigt viktigt. Men vi f\u00e5r inte gl\u00f6mma bort hur or\u00e4ttvis v\u00e4rlden \u00e4r f\u00f6r det ger helt andra konsekvenser. Milanovic belyste konsekvenserna med en dataserie som visar inkomstskillnader \u00f6ver de senaste 150-200 \u00e5ren med budskapet att det \u00e4r helt andra f\u00f6ruts\u00e4ttningar idag som avg\u00f6r vilket ekonomiskt v\u00e4lst\u00e5nd vi kommer att ha i livet. Han visar data f\u00f6r inkomster fr\u00e5n 1850 d\u00e4r arbetare i de fattigaste l\u00e4nderna i v\u00e4rlden (Ceylon och Kina) hade en inkomst som var 3-4 g\u00e5nger l\u00e4gre \u00e4n arbetare i de rikaste l\u00e4nderna (Holland och Storbritannien). Den skillnaden har \u00f6kat dramatiskt och 2007 tj\u00e4nade arbetare i de fattigaste l\u00e4nderna (Kongo, Burundi m.fl) \u00f6ver 100 g\u00e5nger mindre \u00e4n arbetare i de rikaste l\u00e4nderna (USA, Norge m.fl). Dessa fattiga l\u00e4nder tj\u00e4nar i vissa fall till och med mindre idag \u00e4n de fattigaste l\u00e4nderna gjorde 1850. Detta inneb\u00e4r att m\u00e4nniskor som l\u00e5g l\u00e4ngst ner p\u00e5 skalan av arbete och inkomst \u00e5r 1850 hade det i stort sett lika illa, men idag tj\u00e4nar den s\u00e4mst avl\u00f6nade i Danmark mer \u00e4n den mest avl\u00f6nade i Mozambique. F\u00f6r 100-150 \u00e5r sedan handlade ditt ekonomiska v\u00e4lst\u00e5nd om klass, men idag handlar det om nationalitet.<\/p>\n

Det \u00e4r inte konstigt att m\u00e4nniskor vill flytta till Sverige f\u00f6r att jobba. Det \u00e4r inte konstigt att m\u00e5nga vill st\u00e4nga dem ute.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag avslutade just h\u00f6stens studier i ekonomisk historia med en ess\u00e4 om oj\u00e4mlikhet i v\u00e4rlden och hur den har \u00f6kat och minskat \u00f6ver tid. Det har varit en intensiv h\u00f6st med studier i b\u00e5de Antropologi och Ekonomisk historia. Inf\u00f6r terminen t\u00e4nkte jag som vanligt ”hur sv\u00e5rt kan det va” men det visade sig att det kunde…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":3072,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[1321,1314,1313,1315,1317,1319,1320,1318,1316],"class_list":["post-3067","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-varlden","tag-bnp","tag-bob-sutcliffe","tag-branko-milanovic","tag-economic-history","tag-ekonomisk-historia","tag-fattigdom","tag-inkomst","tag-jamlikhet","tag-lunds-universitet"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3067","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3067"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3067\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3078,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3067\/revisions\/3078"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3072"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3067"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3067"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3067"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}