{"id":3156,"date":"2021-12-12T18:43:58","date_gmt":"2021-12-12T17:43:58","guid":{"rendered":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/?p=3156"},"modified":"2024-02-26T16:04:57","modified_gmt":"2024-02-26T15:04:57","slug":"bruttonationalprodukt-ar-inte-valstand","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/bruttonationalprodukt-ar-inte-valstand","title":{"rendered":"Bruttonationalprodukt \u00e4r inte v\u00e4lst\u00e5nd"},"content":{"rendered":"\n

Texten \u00e4r fr\u00e5n min inl\u00e4mningsuppgift i kursen Samh\u00e4llsekonomiska utmaningar<\/a> p\u00e5 Ume\u00e5 Universitet<\/a> HT 2021. Uppgiften handlade om att reflektera \u00f6ver bristerna med BNP som ett m\u00e5tt p\u00e5 v\u00e4lst\u00e5nd och h\u00e5llbar utveckling samt att diskutera m\u00f6jligheter med nya och kompletterande s\u00e4tt att f\u00f6lja ett lands v\u00e4lst\u00e5ndsutveckling. Referenslistan hittar du i dokumentet som du kan ladda ner som pdf<\/a>. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

BNP \u2013 ett ofullst\u00e4ndigt m\u00e5tt p\u00e5 v\u00e4lf\u00e4rd och h\u00e5llbar utveckling<\/strong><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00f6rstod att ett lands bruttonationalprodukt (BNP) \u00f6kar n\u00e4r obetalt arbete institutionaliseras genom f\u00f6rskola, kommunal \u00e5ldringsv\u00e5rd, tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tsel mm (Miranda, 2011:6) f\u00f6rstod jag att det finns risker med att anv\u00e4nda BNP f\u00f6r att j\u00e4mf\u00f6ra l\u00e4nders utveck\u00adling. \u00c4n viktigare blev insikten att BNP \u00e4r ett otillr\u00e4ckligt m\u00e5tt p\u00e5 ett lands v\u00e4lf\u00e4rd, och jag har funderat p\u00e5 om vi m\u00e5r vi b\u00e4ttre och blir lyckligare och friskare f\u00f6r att n\u00e5gon tar betalt f\u00f6r att klippa mitt gr\u00e4s, laga min lunchmat, v\u00e5rda mina f\u00f6r\u00e4ldrar eller sk\u00f6ta mina barn p\u00e5 f\u00f6r\u00adskolan f\u00f6r att jag ska f\u00f6rv\u00e4rvsarbeta? BNP representerar den produktion som k\u00f6ps och s\u00e4ljs p\u00e5 marknaden, men m\u00e5nga faktorer som ligger bakom m\u00e4nniskors v\u00e4lst\u00e5nd \u00e4r inte till salu och syns inte som m\u00e4tbara monet\u00e4ra transaktioner. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

I fallet med f\u00f6rskola finns forskning som tyder p\u00e5 att barn som g\u00e5tt f\u00f6rskola i Sverige har b\u00e4ttre spr\u00e5kliga f\u00e4rdigheter, f\u00e4rre psykiska och fysiska sjukdomar och n\u00e5r h\u00f6gre utbildnings\u00adniv\u00e5 (Folkh\u00e4lsomyndigheten, 2017). Det finns ocks\u00e5 en stark positiv korrelation mellan BNP och h\u00e4lsoaspekter som uppskattad livsl\u00e4ngd, sp\u00e4d\u00adbarns\u00admortalitet mm (Sharma, 2018:2). En st\u00f6rre gemensam produktion \u00f6kar det ekonomiska v\u00e4lst\u00e5ndet och leder till b\u00e4ttre boende, \u00f6kad automatisering i hush\u00e5llet, f\u00f6rb\u00e4ttrad h\u00e4lsa genom medicin och sjukv\u00e5rd mm. V\u00e5ra grund\u00adl\u00e4ggande m\u00e4nskliga behov kan tillgodoses i h\u00f6gre grad. Det inneb\u00e4r att BNP kan anv\u00e4ndas som en grov indikator p\u00e5 v\u00e4lst\u00e5nd. Det \u00e4r allts\u00e5 inte s\u00e4kert att en h\u00f6gre produktion leder till en \u00f6kning av v\u00e4lst\u00e5ndet men de \u00f6kade resurser som samh\u00e4llet skapar ger \u00e4nd\u00e5 m\u00f6jlighet till institutionella leveranser av positiva faktorer som ligger bakom grund\u00adl\u00e4ggande v\u00e4lst\u00e5nd. Men det finns fler utmaningar. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Ett annat problem med BNP som m\u00e5tt p\u00e5 v\u00e4lst\u00e5nd \u00e4r att det inte s\u00e4ger n\u00e5got om hur inkoms\u00adterna f\u00f6rdelas inom landet. En \u00f6kning av BNP kan bero p\u00e5 att alla medborgare f\u00e5tt det lite b\u00e4ttre men kan ocks\u00e5 bero p\u00e5 att n\u00e5gra f\u00e5 f\u00e5tt det extremt mycket b\u00e4ttre. Gini-koefficienten \u00e4r ett s\u00e4tt att r\u00e4kna p\u00e5 inkomstdistributionen i ett land. Ett l\u00e5gt Gini tyder p\u00e5 en liten spridning medan ett h\u00f6gt v\u00e4rde signalerar en stor spridning av inkomsterna mellan de som tj\u00e4nar minst och de som tj\u00e4nar mest. En sammanst\u00e4llning visar att utvecklade ekonomier som Tyskland, Frankrike och Sverige har h\u00f6ga BNP per capita och l\u00e5ga Gini-v\u00e4rden medan utvecklande ekonomier som Ryssland, Brasilien och Sydafrika har l\u00e4gre BNP per capita och h\u00f6gre Gini-v\u00e4rden. Det verkar finns en korrelation mellan h\u00f6g BNP och liten spridning av inkomster, men USA har lika h\u00f6ga BNP per capita som de mest utvecklade l\u00e4nderna samtidigt som de har ett Gini-v\u00e4rde i samma niv\u00e5 som Ryssland och Kina (Holodny, 2016). Andra faktorer styr.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Ett tredje problem \u00e4r att BNP inte s\u00e4ger n\u00e5got om resursf\u00f6rbrukning, milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring eller annan f\u00f6rslitning p\u00e5 kapital (World bank, 2018:2). BNP ber\u00e4knas fr\u00e5n anv\u00e4ndarsidan som Konsumtion + Investeringar + Offentliga utgifter + Export \u2013 Import. Investeringar i BNP \u00e4r endast nya investeringar och reinvesteringar av slitet kapital. Men det s\u00e4ger ingenting om hur mycket den totala kapitalstocken f\u00f6rslitits eller f\u00f6rbrukats. F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 om produktionen \u00e4r h\u00e5llbar \u00f6ver tid beh\u00f6ver f\u00f6rslitningen ocks\u00e5 m\u00e4tas och analyseras. Ett v\u00e4lm\u00e5ende samh\u00e4lle \u00e4r ett \u00f6ver tid h\u00e5llbart samh\u00e4lle d\u00e4r \u00e4r nettoinvesteringarna \u00e4r positiva.<\/p>\n\n\n\n

Det saknas idag en samlad makroekonomisk indikator p\u00e5 ett samh\u00e4lles h\u00e5llbara utveckling, men att f\u00f6lja ett lands kapitalutveckling kan vara ett s\u00e4tt att ge en n\u00e5got b\u00e4ttre insikt \u00e4n med endast BNP (World bank, 2018:4).<\/p>\n\n\n\n

BNP \u2013 kompletteringar f\u00f6r att skapa en h\u00e5llbar samh\u00e4llsutveckling<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Ett m\u00e5tt f\u00f6r att beskriva produktionen inklusive kapitalf\u00f6rslitningen \u00e4r nettonationalprodukten (NNP). Eftersom NNP = BNP \u2013 Kapitalf\u00f6rslitning skapas ett m\u00e5tt som tar h\u00e4nsyn till hur mycket kapitalet f\u00f6rslits fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r j\u00e4mf\u00f6rt med BNP som ju \u00f6kar om bruttoinvesteringarna \u00f6kar \u00e4ven om kapitalf\u00f6rslitningen \u00f6kar i h\u00f6gre takt. <\/p>\n\n\n\n

Den samlade kapitalstocken inneh\u00e5ller dock m\u00e5nga olika komponenter, och tyv\u00e4rr omfattar de nationella r\u00e4kenskapernas ber\u00e4kning av NNP endast m\u00e4nniskoskapat kapital i form av bygg\u00adnader, maskiner och tekniska innovationer. Inom NNP \u00e5terfinns varken naturkapital (\u00e5ker\u00admark, skog, mineraler), eller humankapital (utbildning, arbetss\u00e4tt, h\u00e4lsa). Naturkapital och human\u00adkapital kan dessutom vara sv\u00e5ra att v\u00e4rdera i j\u00e4mf\u00f6rbara monet\u00e4ra termer, men f\u00f6r att utvecklingen ska vara h\u00e5llbar p\u00e5 sikt beh\u00f6ver vi s\u00e4kerst\u00e4lla att inte naturkapitalet och human\u00adkapitalet f\u00f6rbrukas i skuggan av en \u00f6kande produktion.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

En h\u00e5llbar samh\u00e4llsutveckling s\u00e4kerst\u00e4ller f\u00f6rm\u00e5gan att producera v\u00e4lm\u00e5ende \u00f6ver tid och det inneb\u00e4r att alla kapitalstockar beh\u00f6ver best\u00e5 eller \u00f6ka i v\u00e4rde <\/strong>(World bank, 2018:3). Ett s\u00e4tt att m\u00e4ta och beskriva detta \u00e4r med begreppet genuint sparande eller genuina investeringar. Det beskriver f\u00f6r\u00e4ndringen av de tre typerna producerat kapital, naturkapital och human\u00adkapital. Modellen s\u00e4ger att om de totala nettoinvesteringarna f\u00f6r den samlade kapitalstocken \u00f6kar \u00e4r utveck\u00adlingen h\u00e5llbar. Om ett lands BNP eller NNP \u00f6kar men kapitalstockarna enligt det genuina sparandet minskar \u00e4r inte den l\u00e5ngsiktiga utvecklingen h\u00e5llbar och produktionen bygger p\u00e5 en \u00f6verf\u00f6rbrukning av resurser och en f\u00f6r l\u00e5g \u00e5terinvestering i kapitalstockarna. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Det finns utmaningar \u00e4ven med modellen genuint sparande. Ett kapitalslag kan f\u00f6rbrukas och ett annat kan byggas upp vilket ger en positiv nettoinvestering som kan tolkas som en h\u00e5llbar utveckling. Men om naturresurserna minskar till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r m\u00e4nskligt byggda maskiner och byggnader s\u00e5 \u00e4r ju inte utvecklingen s\u00e4rskilt h\u00e5llbar, med tiden kommer naturresurserna att ta slut. F\u00f6r att uttrycka detta definieras h\u00e5llbar utveckling som stark om alla kapitalslag \u00f6kar, och som svag n\u00e4r det totala kapitalet \u00f6kar men n\u00e5gon eller n\u00e5gra av kapitalstockarna minskar.<\/p>\n\n\n\n

Inte heller med begreppet stark utveckling kan vi dock vara s\u00e4kra p\u00e5 att utvecklingen \u00e4r h\u00e5llbar och inneb\u00e4r \u00f6kad v\u00e4lf\u00e4rd \u00f6ver tid. Att avverka skog p\u00e5 platser som m\u00e4nniskor anv\u00e4nder eller som \u00e4r viktiga f\u00f6r ekologisk m\u00e5ngfald inneb\u00e4r inte n\u00e5gon h\u00e5llbarhet \u00e4ven om skogskapitalet \u00f6kar fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r. Skogskapital kan dessutom \u00f6ka p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, genom effek\u00adtivare skogsbruk men ocks\u00e5 genom h\u00f6jda r\u00e5varupriser eller till och med positiva klimat\u00adf\u00f6r\u00ad\u00e4ndringar. V\u00e4rderingen av naturkapital sker dessutom n\u00e4r den uppt\u00e4ckts och identifierats (World bank, 2018:9). Trots att vi vet att det finns en \u00e4ndlig m\u00e4ngd mineraler i jorden s\u00e5 kan kapitalet \u00f6kas i takt med nya fyndigheter. Vi beh\u00f6ver fler perspektiv i modellerna.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

M\u00e4nniskor har ett antal motiverande drivkrafter som p\u00e5verkar hela individen, kropp, k\u00e4nsla och tanke. Det \u00e4r fysiska behov, trygghetsbehov, samh\u00f6righet och k\u00e4rlek, sj\u00e4lvk\u00e4nsla samt sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande (Maslow, 1943\/2013). \u00c4ven om senare forskning omkullkastat teorin att m\u00e4nniskor utvecklas i steg i ovan n\u00e4mnda ordning s\u00e5 g\u00e5r det att se signifikanta korrelationer mellan niv\u00e5erna och m\u00e4nskligt v\u00e4lm\u00e5ende (Dodson, 2014). H\u00e5llbarhet och v\u00e4lst\u00e5nd \u00e4r s\u00e5 mycket mer \u00e4n endast pengar i fickan och mat p\u00e5 bordet inom Maslows f\u00f6rsta omr\u00e5de fysiska behov. En tillv\u00e4xt inom BNP korrelerar sannolikt positivt med f\u00f6ruts\u00e4ttningar att utveckla \u00e4ven trygghet, samh\u00f6righet, sj\u00e4lvk\u00e4nsla och sj\u00e4lvf\u00f6rverkligande men f\u00f6r att kunna m\u00e4ta och f\u00f6lja detta r\u00e4cker varken BNP, NNP eller genuint sparande. Det beh\u00f6vs andra s\u00e4tt att m\u00e4ta och f\u00f6lja m\u00e4nskligt v\u00e4lst\u00e5nd integrerat inom makroekonomins ramar. Exempel p\u00e5 m\u00e5tt som b\u00f6rjat anv\u00e4ndas \u00e4r Genuine progress indicator (GPI) som inkludera milj\u00f6m\u00e4ssiga och sociala faktorer (Cobb, Halstead & Rowe, 1995) och FN:s sjutton h\u00e5llbarhetsm\u00e5l (SDGs) som beskriver m\u00e4nskligt v\u00e4lst\u00e5nd och h\u00e5llbar utveckling v\u00e4ldigt brett men som \u00e4nnu saknar en samlad indikator (FN, 2015) samt Inner Development Goals (IDGs) som syftar till att utveckla det humankapital som beh\u00f6vs f\u00f6r att n\u00e5 FN:s sjutton h\u00e5llbarhetsm\u00e5l (IDG, 2021). <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5nga faktorer som ligger bakom m\u00e4nniskors v\u00e4lst\u00e5nd \u00e4r inte till salu och vi beh\u00f6ver fler s\u00e4tt \u00e4n rena ekonomiska m\u00e5tt f\u00f6r att m\u00e4ta v\u00e4lst\u00e5nd och h\u00e5llbar utveckling. Med genuint sparande och integrering av milj\u00f6aspekter kommer vi dock mycket l\u00e4ngre \u00e4n vi gjort med BNP.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Texten \u00e4r fr\u00e5n min inl\u00e4mningsuppgift i kursen Samh\u00e4llsekonomiska utmaningar p\u00e5 Ume\u00e5 Universitet HT 2021. Uppgiften handlade om att reflektera \u00f6ver bristerna med BNP som ett m\u00e5tt p\u00e5 v\u00e4lst\u00e5nd och h\u00e5llbar utveckling samt att diskutera m\u00f6jligheter med nya och kompletterande s\u00e4tt att f\u00f6lja ett lands v\u00e4lst\u00e5ndsutveckling. Referenslistan hittar du i dokumentet som du kan ladda ner…<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":3167,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[5,8],"tags":[1321,1336,1337,1338],"class_list":["post-3156","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-om-mig","category-varlden","tag-bnp","tag-makroekonomi","tag-nationalekonomi","tag-valstand"],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3156","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3156"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3156\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3247,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3156\/revisions\/3247"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media\/3167"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3156"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3156"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.petera.se\/blog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3156"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}