Still in landing from the Human Element Phase II in Österström with Ron Luyet and Per-Åke Sundholm. Even though I slowly begin to master my schizotypal brains intense activities, letting my feelings and body sensations move in more spatious context, I still have some analysing capacity left to do my continous investigation on interesting topics regarding everything in and related to the green zone environment and organizational development.

This weekend I read an article that really woke me up. It’s in swedish and it was kind of short but the headline about “Acceptance and Commitment Therapy” was compelling! I had to read more and write something about it in order to reflect and use it at work. The swedish article is at Motivation – Acceptera dina Tankemönster and actually I found a short story in English too Psychologytoday – Acceptance and Commitment Therapy which tells a bit about it.

The ACT is about mindfulness therapy which aims at accepting my thoughts and feelings, and as opposed to traditional cognitive therapy ACT embraces me and focus on my self concept instead. I like the ideas about exploring myself without blame and maybe even without interpretations. This was one of my biggest revelations during The Human Element PhaseII, and a good example is me stopping my morning run to make a statement to myself telling me that it wasn’t important to finish the 5 km race/training within 30 minutes. Talk about split personality :) During the 1:21 that I walked (I can see the time difference in my runkeeper ;) I realized that it’s okay to be sad of a bad result, and it’s okay to be happy when delivering a good outside measured product! As long as I feel ok with myself. And as long as I am aware of what is happening inside me. Then I started running and when I reached the finish I was upset and sad about my behavior but accepted that sadness warmly ;) It is okay to feel my feelings whatever flavor they are, and that’s what full-of-life is all about! In Human Element training we try to make our participants more okay with themselves by exploring their outside behaviors and their insides, listening to thoughts, patting their feelings and even, as we did on the floor in one excercise checking up on ye’ol body. During the ending days I figured out that I have been hard on my thoughts and feels, which have led to a hard time developing my inner self.

In my opinion the concept we use in Human Element is based on 1) increase your self concept to learn more on our behavior and feelings and 2) reach a higher level of self awareness where we are more open to ourselves where we listen to thoughts and feelings with acceptance and joy. As overambitious übermenschen it’s easy to fall in the trap thinking that everything we do is bad and don’t reach expectations, and that everything we analyze about ourselves is worth tonnes of critique. When I try to dig inside and develop the inner me or try to understand my inner me I critizise my low pace, me feeling too few feelings, or maybe… touché… I critizise me for being to critical! When this last wall falls, when I criticize my own critiquing, I can either give up or start accepting what is. There ACT, meditation and mindfulness is working tools for the process helping us and our participants reach this.

For me still landing I have tried meditation and I stumbled upon this guided meditation talking all about the acceptance of thoughts. “Minds wander away, it’s natural and you can gently congratulate yourself for that. I think. I feel. Then slowly move your focus back on breathing.”. It’s easy to check out on Youtube – Mindfulness Meditation Part I Part II. That has made my sparkly brain get some rest and more important I have stopped erroring my own thinking and feeling. Even the not-feeling I sometimes encounter I have stopped criticising! When I let my thoughts sift through and away the feelings arise from the bottom and I meet them.

With this approach I can even be proud of all the words I use to explain maybe simple topics ;)

Hade en frän dröm inatt. Jag vaknade strax efter fyra med två vitlökar i sängen. För att vädra ut döttrarnas vitlöksdoft som de skaffat sig på Subway under eftermiddagen gick jag upp och öppnade dörren till sovrummet. Eftersom min hjärna är lugnare nu efter handledarutbildningen i The Human Element lyckades jag somna om ganska snabbt.

Jag drömde att jag körde bil. Hela familjen var med. Den här drömmen har jag haft fem-sex gånger i vinter och den slutar alltid på samma sätt. Jag körde ganska fort på en landsväg och kom ifatt en bil som jag körde om. Under omkörningen mötte vi en annan bil och jag fick kasta mig tillbaka i mitt körfält. När vi med nöd och näppe undgick att krascha med den mötande bilen såg jag att det var en polisbil vilket fick mig att haja till. Vår bil började att sladda okontrollerat – så slutar alla dessa drömmar – och kanade över båda väghalvorna. Mitt i drömmen insåg jag att jag drömde, eftersom jag inne i drömmen kom ihåg de andra drömmarna jag haft :) Skithäftigt! Då insåg jag att jag kunde göra precis vad jag ville så jag lät bilen bli ett flygplan och flög upp från vägen där jag sladdade omkring och kunde kika ner på vägen istället. Bilen vinglade i luften så jag skaffade en stabiliseringsmojäng som gjorde färden lugnare.

Men precis när jag tänkte komma på nåt ännu coolare att göra… så vaknade jag. Vill du testa själv? Det här med att vara medveten om att man drömmer och att styra sina egna drömmar kallas Lucid Dreaming och det finns mycket skrivet om det om du är intresserad. Vill du testa själv? Läs inlägget Lucid Dreaming – Styr dina drömmar och gör ett försök. Eller läs någon av de många böcker som beskriver ämnet – Exploring The World Of Lucid Dreams, Lucid Dreaming – A Concise Guide to Awakening in Your Dreams and in Your Life eller Lucid Dreaming – Accessing Your Inner Virtual Realities.

Jag är tillbaka. Eller, jag är nästan tillbaka. Trots att jag varit hemma en vecka efter två häftiga veckor så är jag inte i gammal god form. På ett sätt är det bra eftersom jag vill utvecklas och hitta nya sätt att vara på. Bättre sätt att bete mig på, att tänka och känna på och kanske framför allt nya sätt att se på mig själv. Men på ett sätt är det jobbigt för jag känner att jag under de två veckornas intensiva timmar gjorde av med massor av energi som jag febrilt försöker att ladda upp igen. Trots att tempot inte var speciellt högt under dagarna inser jag nu i efterhand att det var väldigt intensivt. Eftersom det var en handledarutbildning i The Human Element (läs mer i den fantastiska boken Den Goda Organisationenav Will Schutz) så var syftet att lära sig teorierna i THE och FIRO på ett djupare plan och att i grupper träna på att praktisera metodiken på våra kurskamrater. Samtidigt som vi arbetade med teori och praktik så gick vi ett helt Human Element-program genom att delta i de övningar som övriga kurskamrater höll i. Vi gjorde fler visualiseringar och gruppövningar än i ett vanligt program och vi kunde använda vårt grupparbete som underlag för reflektioner och feedback på beteenden och känslor. Eftersom jag är som jag är så reflekterade jag dessutom över mig själv som deltagare på utbildningen och hur olika jag agerade i rollen som elev :) Jag såg under veckorna flera förändringar i hur jag tog emot feedback, tolkade självskattningar och testade nytt beteende.

Att arbeta på dessa fyra nivåer under fyra veckor verkar ha tagit musten ur mig. Jag har inte tränat sedan jag kom hem och jag har sovit middag och haft många +8-timmars-nätter i tung sömn. Jag verkar reagera starkt på omgivningen och även om det minskat kraftigt under veckan så finns det lite kvar av det.

Jag har dessutom varit konstant isolerad från alla sociala medier och det har varit väldigt skönt. Det finns dock ett stort kli i fingrarna av att få teckna ner alla de spännande tankar och idéer jag fått under alla reflektioner och diskussioner. Vi hade en av de mest magiska och kompetenta handledare jag stött på, Ron Luyet, som visade hur en true teacher agerar. Samtalen med honom och övriga gruppen har gett mängder av insikter och ny förståelse som bara bevisat det jag tidigare insett – för varje uns av kunskap du tar till dig inser du att det finns tio nya att förstå :) Ain’t it a beauty?

To honour my fellow touching tribe camrades I’ll write this post in english too, needing them not to translate the text to gibberish english with the risk of sentence gollums showing up here and there ;)

I’m back. Or, Iäm almost back. Dispite the fact that I’ve been home a week after the two awsome weeks in Österström I’m definitely not back in the good old shape. That’s actually good in one way because I want to find new ways to be and live. Better ways to behave, to think and feel and maybe most important new ways to look at myself. But in a way I’m exhausted. During the intense two weeks I used up tons of energy which I’m now trying to reload again. It wasn’t such a high pace during the days. It was more of extreme intensity I realize back home. We participated in the trainer program in Human Element (read more in the great book Den Goda Organisationenav Will Schutz) and the main purpouse was to study and learn the theories in THE och FIRO on a deeper level and to practice the methodology divided in groups running the modules on eachother. In the same time we worked on theory and practiced the actual method we also participated in the full Human Element program as our colleagues ran their modules on us. We tried more imageries and excercises than a normal week long program and we had the ability to use our practical work in the groups as sources to self reflects and feedbacks on our behavior and feelings. You all know me as the recursive reflectioner so I thought a lot of myself as the student and how I acted inside and outside the class room context. During these two weeks I saw several changes in how I received feedback, interpreted the elements and tried out new behavior. Once in the brain, then in my heart, a while in my body and then back in my brain. All driven by constantly new understandings.

Working with myself on these four levels during these two weeks were great but exhausting. I haven’t been able to work out since I got home, I’ve taken several naps and have had several long hour nightly sleeps. I seem to react strongly on my environment during the days and thought it has soften a bit now I can still feel it.

I was isolated from all social media channels during the visit in Österström and that was a great releif! I actually have had a hard time getting back. But now theres an itch in my writing nerves to get all my ideas and new thoughts printed on paper. We were lucky to have worked with one of the most magical and talented trainers I’ve ever worked with, Ron Luyet, and he really showed a good example on how a true teacher acts. The talks with him and the rest of the group gave me a lot of insights and deeper understandings and it proved what I already knew – every bit of knowledge and understanding you conquer just show you the pathway to ten more to grasp. Ain’t it a beauty?

Jag trodde att det hette ”Kultur äter struktur till frukost” men hittade en skön artikel i FastCompany som heter just Culture eats strategy for lunch. Jag är inne i en extremt tidsinfarktad period just nu. Det är massor av aktiviteter och händelser på många fronter och jag som är så dålig på att delegera fastnar i en massa att-göra, och ändå tycker jag att får så mycket hjälp med allt :) Jag ska vara på handledarutbildning i två veckor i The Human Element och där kommer jag att vara fullt upptagen med att handledarlära mig 24/7 så jag det är mycket som ska fixas innan.

Men jag kan inte låta bli att läsa på Flipboarden och eftersom jag lyssnar på alla tweets från FastCompany så får jag i mig en massa bra saker, som just denna artikel. Den är inte fullkomlig, inte alls. Jag saknar till exempel mer djuplodande insikter om vad kultur är egentligen, och hur vi bör jobba med den från grunden. Det är lite för lätt att beskriva en av grunderna i Dynamic and engaged leadership utan att tala om hur vi når dit. Det är nästan så att vi riskerar att alla chefer som lyssnar på ett exempel som detta endast nickar och hummar med. Vi tänker ”nejmenatt, det där är ju jag på pricken och kanske några andra chefer hemma på Xyz AB, men några andra borde allt skärpa till sig!”. När vi inte kan beskriva vad som karaktäriserar dessa dynamiska och engagerade ledare så faller det platt.

Men, till artikelns stora försvar ska jag säga att den är fantastisk i att beskriva en korrelation mellan framgång och kulturell utveckling! Det är för lite diskussion om dessa kopplingar. Det är otvivelsaktigt så att en organisation är mer framgångsrik med en stark kultur som ingjuter trygghet och mod, uppmuntrar öppenhet och kontakt och som är tillåtande istället för dömande. Vi kallar detta organisationer i grön zon. Och tvärtom, en organisation i röd zon, där man påklistrat säger att det är högt i tak, där man knyter näven i byxfickan, snackar bakom ryggen och pekar ut skyldiga har fruktansvärt svårt att göra bra resultat. Därför ska den här artikeln höjas till skyarna och läggas till den hög av artiklar som tydligt förklarar kopplingen. Ju fler sådana, desto lättare blir det att skapa djupgående effekter genom holistisk utveckling som kan arbeta på alla nivåer. Samtidigt!

Jag vill ha fler exempel på artiklar eller undersökningar som bevisar detta, att kultur äter strategi till lunch, eller hur det nu var :)

Jag gillar ny teknik, men är inte så insatt. Det är liksom två motarbetande insikter för jag vill men kan inte :) När det väl händer blir jag dock väldigt glad. Som mina försök med Vattenfalls iphone-app King of the slope. Jag laddade ner den till telefonen, slog på den och gav mig ut i Nolbybacken för sedvanlig ungdomsträning. Med ungdomsträning menar jag inte träning av mig, trots att jag är en riktig ungdom, utan träning av mina två tjejer som kör slalom på allvar. Det visade sig att appen fungerade väldigt bra. Den mätte total tantal fallhöjdsmeter, räknade hur långt jag åkt och höll till och med kolll på max hastighet nerför backen. Det enda problemet är att jag ofta står still i perioder i backen för att se när tjejerna kör eller för att vänta in nästa åkare så att det blir fritt för att ploga bana igen. Det förstör snitthastigheten, även om den kanske inte är hela världen att ha koll på. Det viktiga är ju fallhöjdsmetrarna för det är ju dom som jämförs i statistiken och i tävlingarna ;)

Inser ju nu att jag måste uppgradera bloggen till ett tema med bredare textfält. Det här ser ju anskrämligt ut, även för den som inte är ett funktionellt teknikfreak ;D

Så här på jul- och nyårshelgernas sista lediga dag innan allvaret börjar är det ett bra läge att reflektera lite. Många avger ju ett eller flera nyårslöften, men det är inte fler än en av åtta svenskar som har den här traditionen enligt SIFO. Tyvärr är det väldigt svårt att hålla dessa löften. Redan under januari spricker det för nästan 20% av alla som lovat något. Men om det är ett nyårslöfte du borde avge och försöka hålla så är det att sova tillräckligt mycket. Forskning visar att vi tar mycket stryk av bristande sömn, och att många av oss sover för lite!

Att löften spricker beror ofta på att de avgivna löftena brukar bli för stora och omfattande vilket kräver för mycket viljestyrka, och de är ofta orienterade mot inte-löften som är jobbigare att arbeta mot. Ett inte-löfte är ett mål som innehåller undvikandet av något negativt, som t.ex. jag-ska-sluta-röka eller jag-ska-dricka-mindre. De är svårare för oss människor att sträva mot jämfört med mer positivt och konstruktivt inriktade löften som innehåller ett nytt läge, som t.ex. jag-vill-må-bra eller under-2012-tränar-jag-på-gym. Med ett mindre omfattande mål ökar chansen att uppnå det och vi människor är bra på att bli beroende av positiva belöningar. Så ett tips skulle kunna vara att inte ha nyårslöften utan månads- eller veckolöften :) Tänk ett löfte jag-börjar-läsa-en-ny-bok-under-januari. När den sista januari nås och boken är köpte eller lånad och jag har läst några sidor så har jag nått mitt mål och belönar mig själv genom att berömma mig själv och unna mig själv något jag önskar, och att låta andra berömma mig (eftersom nyårslöften ofta är socialt transparenta). Nästa löfte för februari blir jag-har-läst-mer-än-halva-boken, och när februari är över gör jag samma belöningsrutin. För mars ska boken läsas ut och samma uppföljning i slutet. Om jag aldrig har läst en bok (för den nytillkomne bloggläsaren vill jag poängtera det som är uppenbart för mina kära stamläsare, att detta är ett rent hypotetiskt resonemang eftersom jag läser sjukt mycket böcker, även om jag skulle behöva ett nyårslöfte att läsa klart fler ;) så blir detta sannolikt ett lättare sätt att läsa min första bok än om jag skulle sätta upp nyårsöftet jag-ska-läsa-mer eller jag-ska-läsa-tio-böcker! Det verkar dock som att det finns en genväg till målet att läsa sin första bok, och det är att köpa eller låna julens stora favorit Jag är Zlatan: Zlatans egen berättelse (AdLibris). Jag har hört flera som inte läst en bok sedan högstadiet, som har läst den här från pärm till pärm okontaktbar från omgivningen.

Så ett nyårslöfte som handlar om sömn borde vara lätt att förstå och genomföra. Varför inte börja med att ta reda på hur mycket du sover? Anledningen till att det är viktigt att sova, och därmed också veta hur mycket jag sover är att det påverkar vår hälsa. I en artikel i Fast Company – Infographic of the Day: So What If You Don’t Sleep Enough?beskrivs forskning på människors sömnvanor och dess konsekvenser på ett lite annorlunda sätt. Det är fokuserat mot verktyg för sömnhjälp men innehåller många jobbiga fakta. Det stöds av en annan artikel i The Washington Post - Scientists Finding Out What Losing Sleep Does to a Body där mindre sömn än sju timmar per natt ökar risken för övervikt, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes! Så enkla symptom som att hjärnan fungerar snabbare på oss som sovit tillräckligt, vi är trevligare och mer uppmärksamma är lätta att förstå. Det har vi alla upplevt själva, och som småbarnsförälder har jag full koll på sömnbrist och deras effekter ;) Men det är viktigt att ta sin sömn på allvar och försöka sova mer än sju timmar varje natt. Men märk väl, att för mycket sömn är inte heller bra. Det ger liknande effekter och bör också undvikas. Om du blivit nyfiken på sömn, läs Bora Zivkovics inlägg i Scientific American – Everything You Always Wanted To Know About Sleep (But Were Too Afraid To Ask). Den beskriver också sätt att undvika sömnstörningar på natten och visar hur man kan somna på ett effektivt sätt.

Jag har periodvis testat en app till telefonen (SleepCycle för iPhone) för att hålla koll på mina sömncykler under natten. Den ger mig bra uppföljning om hur jag sover och hur mycket sömn jag får. Jag verkar ligga på den rätta sidan. Hur sover du?

Sitter mitt uppe i finalen mellan Tre Kronor och Ryssland. Efter överlägsen start för Sverige spelar det ingen roll nu när förlängningen ska starta. Det är ju den som gör flest mål när slutsignalen ljuder spm vinner.
Igår och idag hade vi en intensiv och inspirerande planeringskonferens med Frontwalkers grupp inom Organisationsutveckling. Vi är inne på andra dagen och är på väg att skapa en ny affärsplan för området. Denna gång utgår vi från Alexander Osterwalders modell som beskrivs i Business Model Generation.

I gruppen arbetar vi ju med frågor som handlar om individ och grupper, effektivitet i kommunikation och relation. Därför är det intressant att studera hur vi själva jobbar när vi är inne i vår egen grupp. Lever vi som vi lär? :)

Det jag märker är att vi reflekterar. Vi funderar på oss själva och de andra och hur mötet fortlöper. Därför var det intressant att prata om hur vi som grupp hamnar i samma utvecklingsfaser som alla andra grupper. Bara för att vi är medvetna om stegen och effekterna när gruppen integreras innebär inte det att vi är immuna eller kan hoppa över steg. Vi behöver tillhöra och vi behöver känna oss kompetenta och lyssnade på. Därför är det viktigt att vi frågar varandra. Det är ju inte alltid som jag förstår allt som mina kollegor säger men en skön förutsättning under dessa två dagar var att vi var på rätt abstraktionsnivå i samtalet och vi vågade fråga om vi inte förstod. Genom dessa två förutsättningar blir vi effektiva. Både i produktion och i utveckling av relation.

Ett exempel på hur abstraktionsnivå påverkar möten är kontrasten mellan två olika sorters möten som jag haft senaste veckorna. Dagens möte var väl samlat. När vi till exempel pratade inom rutan Kunder hade vi ungefär samma sätt att tänka. När vi pratade om vad rutan ska innehålla för typ av lappar kunde vi hålla oss till kriterierna för innehållet i rutan. Före julledigheten satt jag i några andra typer av möten och där upplevde jag däremot att vi pratade förbi varandra. Det är ju så lätt hänt men blir tydligt i kontrast mot andra möten. Ett exempel är ett möte där vi gick igenom dagordningen för mötet och några i gruppen började diskutera sakfrågorna i varje punkt. Jag och andra försökte lyfta oss in i dagordningen igen men fenomenet upprepade sig och vi ramlade in och ut mellan struktur och innehåll. Vi bev inte effektiva men producerade ändå visst material.

Jag har lätt att flytta mellan olika abstraktionsnivåer men märker hur jag trivs i den effektiva miljön där vi är synkade.
Och där satte äääääntligen Zibanejad 1-0 till Sverige! Nu kan jag gå och sova med första guldet sen 1981. Då gick jag i sjuan och läste Buster och JVM-guld var stort :) Säger godnatt till Svenska nationalsången.

Wow, jag hamnade framför veckans avsnitt av Medialized. Idag handlade det om sex principer för att få folk att säga ja, och forskaren och professorn Robert Cialdini berättade om hur lätta vi människor är att övertala. Detta sker hela tiden oavsett om vi är medvetna om det eller ej. Hundra gånger om dagen är vi övertalaren som försöker få någon att ändra uppfattning, att köpa en vara eller av annan anledning säga ja. Tusen gånger om dagen är vi måltavlan för en annan övertalare som vill samma sak med oss! Väl värt att tänka på när vi reflekterar över våra dagar.

De sex principerna som Cialdini beskrev var:
1) Återgäldande. Det handlar om att jag måste återgälda det beteende som du visat mig. Så om jag bjuder dig så bjuder du mig. Om jag köper dig en julklapp, bör du köpa en till mig. Det intressanta är alltså att om jag gör dig en tjänst eller ger dig något så är du skyldig att ge mig något tillbaka. Det gör att en försäljare eller en insamlare kan ge bort saker för att öka sannolikheten för att senare få ett ja! Därför är kampanjer där företag ger bort små prov på sina varor så effektiv. Det handlar inte alls om att jag ska testa och rationellt utvärdera om varan var tillräckligt bra, utan om att jag ska känna att jag behöver återgälda vänligheten. Smart att det lönar sig att vara snäll :)

2) Knapphändiga resurser. Folk vill ha mer av det som de inte kan få. Under århundradena har det alltid funnits olika typer av konsumtionsvaror som gett uppov till dramatiska scener i kvällsnyheterna. Långa köper med folk som väntar på att affärer ska öppna så att alla kan rusa in och tömma hyllarena från de produkter som för tillfället är populära. Det handlar om iPods, iPhones, Harry Potter-böcker, Bruce Springsteen-biljetter osv. Det handlar inte om huruvida det är bra varor, utan om att det är en väldigt liten tillgång. Knapphändighet ökar värdet på varan, och det gör att vi vill ha det mer. Om sedan kvalitén på varan är hög från början minskar ju inte det sannolikheten för ett ja direkt.

3) Auktoritet. Med auktoritet menas inte den som har kontroll över oss, utan den som är expert och upplevs som en auktoritet på ett ämne. Principen bygger på att vi vill följa auktorieteter för att de ofta har rätt. I programmet gavs ett spännande exempel på en kampanj mot Dow Chemical som var ansvariga för en stor industriolycka i Indien. Union Carbide släppte ut giftigt avfall rakt ut i området och floden är många människor levde. De orsakade ofattbara skador men tog inget ansvar för olyckan och hjälpte inte till med saneringsarbetet. Gruppen som beskrivs i programmet hade olika kampanjer och satte upp en websida som liknade Dow Chemicals för att sprida information om olyckan och ansvaret. Efter två år ringde BBC till, vad de trodde, Dow Chemicals för att få en representant att kommentera händelserna på årsdagen av olyckan. I direktsänd tv med 350 mijoner tittare tog de på sig ansvaret för hela katastrofen. De berättade om en 12 miljarder stor fond för att lösa problemen. Det som ingen visste var att det alltså var en lurendrejare. Men med auktoritet och genom att utge sig för att vara en expert både på nätet och irl följde alla med och gick på bluffen. Ett annat skojigt exempel var när de skickade ut en person i trafiken. Han går mot rött och mot den intensiva trafiken och forskarna räknade hur många som följde med över gatan. Första gången var mannen klädd i fritidskläder, och andra gången i kostym, glasögon och med blanka skor. Det blev en dramatisk skillnad. Andra gången följde 350 procent fler personer med honom ut i trafiken! Bara för att han hade mörk kostym!? Han såg ut att ha auktoritet och någon som har status. Mäniskor ville följa med.

4) Gillande. Folk säger ofta ja till de personer som de tycker om. Övertalningsexperter har insett att vi gillar folk som är precis som vi och som är lika oss. Innan man ens försöker sälja en produkt eller försöker få mig att rösta på någon är att visa hur vi är lika varandra. Då ökar chansen för ett ja. Man tittar på människor runt sig för att se vad människor som liknar mig gör, och sen tar man efter och gör likadant. Det här är ju klockrent och finns på många ställen i våra organisationer och ute i samhället.

5) Sociala bevis. Ett annat sätt på vilket människor kan avgöra vad som är rätt sak att göra är att se efter vad andra i omgivningen gör. Om ägaren till en restaurang skriver på menyn att en av rätterna är den mest populära rätten, blir den  genast 16-20 procent mer populär enligt undersökningar. Restaurangchefen behöver inte göra något mer som att sänka priset eller höja kvalitén på något sätt, utan det enda som behövs är att peka på att rätten är populär bland besökarna och det leder till att den blir mer populär hos de övriga också! De gav ett annat läskigare exempel med Adolf Hitler och nazityskland. För hur kan en politisk ledare få folk att tro att han (är ju ofta hanar) är ofelbar? Hitler framstod som ofelbar och heroisk. Han utmålades som en oskyldig slagskäme som slogs för sitt land och som avstattes av en judisk konspiration. Han hade en mytliknande statuis hos folket och eliten såg honom som ett geni. Det lyckades partiet med genom att använda propaganda på ett väldigt effektivt sätt mellan 1923-33. Hitler förstod att detta var viktigt, och Mein Kampf innehåller många avsnitt om vikten av upprepande och att inte överskatta massans intelligens. De använde dessutom sociala bevis i sin propagandamaskin. Det var alltid stora grupper människor som lyssnade på Hitlers tal.  Det var därför inte tvunget för talaren att vara övertygande eftersom åhörarna övertygade varandra. Det måste ju liksom vara rätt eftersom det är så många som är här som verkar tycka att det är rätt. ”Alla är här och jublar och då måste det ju vara sant.” Vi verkar inte vara svårare att lura vi människor.

6) Åtagande och kontinuitet. Människor säger ja när de ska vara konsekventa med något som de tidigare gjort. Om du tagit ett litet steg först kommer du att ta ett större steg vid ett senare tillfälle. Ta ett exempel som en namninsamling där du ombeds skriva på med ditt namn för att protestera mot ett problem eller ett felaktigt beslut. Om du skriver på ökar chansen för att du senare ska skänka pengar om insamlingen leder mot samma mål. Du har tagit ett litet steg redan och då vill du ta ett större steg senare för att vara konsekvent med ditt tidigare åtagande. Kanske en smart sak att tänka på kring prenumerationer att påminna om det tidigare beslutet för att uppmuntra till kontinuitet ;)

Alla dessa sex principer kan samverka. Och om flera principer finns med i någon form av meddelande eller ett försök till övertalning kommer det att öka sannolikheten att få ett ja. Så enkla är vi människor.

I senaste numret av Scientific American Mind skriver de om ett fenomen som jag känner väldigt väl. Undersökningen av människor som lider av ”insomnia” har visat att aktiviteten i prefrontal cortex ökar jämfört med normala människor där aktiviteten går ner när de somnar. Det här innebär att hjärnan aldrig slappnar av utan snurrar snabbare ju längre man ligger ner, och det hindrar sömnen från att ta över. Experiment har däremot visat att en nedkylning av hjärnans främre delar minskar symptomen och driver de med insomnia in i sömnen lika fort som de utan problem. Dessutom sover de lika tungt och länge som övriga. Försökspersonerna fick sova med en liten vattenkyld hjälm och med elektroder fästa i huvudet, men trots detta somnade de alltså som små barn när kylan sattes igång :)

Det här är en manick som jag borde prova. Jag har så mycket som snurrar i skallen när jag lägger mig att jag har svårt att somna även om kroppen är helt slut. I yngre dagar var det inte lika mycket ”borde göra detta” eller ”måste hinna det också” som det är idag, men då låg jag och funderade på saker. Under en serie kvällar för 10-15 år sedan låg jag och härledde inflation. Jag blev sur över att det måste finnas prisökningar och undrade över var de kom ifrån. Jag började med att försöka förstå hur de hade det ”förr i tiden” och hur man hjälpte varandra med livets nödtorft. Därefter började specialiseringen med yrkesroller och behovet av en generell bytesmarknadsmekanism föddes. Symboliska objekt och expertsystem kallade Giddens detta och är spännande fenomen på väg mot en modern världsordning. Nuförtiden är det frågor om hur organisationer hänger ihop och om vi kan hitta liknande beteenden i alla organismer oavsett om det är företag, människor, djur, grupper, nätverk eller liknande. Läser Ken Wilber och är svaret på spåren…

Nu ska jag gå och kyla skallen en smula så att jag kan sova ;)