Nytt år med Covid-19

Anders Tegnell, Sveriges tredje mest omskrivna person, uttalade sig i SVT den 2 januari om sin syn på spridningen av Corona-viruset. Han uttryckte att spridningen minskar överlag – ”Smittspridningen av coronaviruset ser ut att avta i världen. Men man ska inte lägga för mycket vikt vid det.”, och att Europa är på väg in i en ny våg av spridning – ”Det är väl en tendens, att vi åter får en ny våg i Europa efter helgerna.”. Han ansåg dessutom att Sverige låg på ett medelläge jämfört med övriga Europeiska länder.

Tegnells uttalande fick mig att fundera på hur världsdelarna skiljer sig åt i antal smittade och antal döda, och om det stämmer att Sverige ligger på ett medelvärde. Det finns skillnader i rapporteringen såklart, och det finns antagligen stora mörkertal på flera håll i världen. Det kan bero på medvetenhet och en vilja att undanhålla eller förvränga statistik, och det kan bero på okunskap eller för svåra förutsättningar att testa för smitta och avgöra dödsorsaker. Men vi har ju de siffror vi har och de går att analysera och sammanställa. När jag tittar på mina diagram känner jag igen den globala utveckling som Tegnell pratar om och att Europa överlag är på väg in i en ny våg efter helgerna. Men när jag kikar på Sveriges kurva jämfört med andra länders kurvor håller jag inte riktigt med Tegnell om att Sveriges position i relation till övriga Europa skulle tyda på ett medelläge. Redan i diagrammet över enskilda länder framgår att Sverige per fredag 8 januari ligger på en dödsfallsnivå på ca 10 döda per en miljon invånare vilket är högre än de nivåer vi hade under den värsta perioden ifjol vår. Det är idag en 9:e plats i Europa (Figur 1). Det innebär en takt på ca 100 döda per dag för Sverige!

Figur 1

Den bild som framkommer av all samlad statistik är i högsta grad skrämmande! Viruset har en fenomenal förmåga att sprida sig nästan oavsett vad de olika länderna tar till för strategier för att hindra spridning. Eftersom fler smittade personer smittar ännu fler personer blir spridningen många gånger exponentiell och det har vi människor instinktivt väldigt svårt att förstå och få grepp om. Jag jämförde tre kvartals smittspridning i november och där beskrev jag hur vi inte riktigt ser hastigheten som viruset tar sig fram. Spridningstakten ser dessutom olika ut i olika länder beroende på rapportering, kulturella faktorer samt skilda strategier vilket gör det än mer komplext. Det gör att inom ett land kan det finnas stora skillnader, som mellan Stockholm och Västernorrland, och mellan länder i samma region som mellan Sverige och Finland, och mellan länder inom samma världsdel som Tyskland och Spanien. Och som sagt, alla dessa inbördes skillnader läggs ihop när vi jämför de större systemnivåerna vilket suddar ut kontrasterna samtidigt som vi får jämförbarhet på en högre nivå. Tydligt är att världstotalen fortsätter uppåt och att ökningen ökar (Figur 2). Varje dag diagnosticeras ca 700 000 personer med Covid-19 och varje dag dör ca 12 500 i sviter av viruset! Och det har ännu inte avstannat.

Figur 2

Den lilla exceltabell jag började med när jag i februari 2020 blev skraj över spridningen i Kina (https://www.petera.se/blog/novel-coronavirus-2019-ncov-statistics) var en kopia av den fil som jag arbetade med under den värsta Ebola-krisen i Afrika under 2014 och jag fyllde i värden manuellt de första veckorna. Efter att ha hittat fram till GitHub och data från Johns Hopkins University blev tabellerna snabbt större och diagrammen mer omfattande. Idag innehåller den 18 flikar med data, råa data från GitHub och förädlat på olika sätt, samt 54 flikar med diagram för svenska regioner, enskilda länder samt sammanställningar för världsdelar och globalt. Det ger en mångfacetterad beskrivning av en väldigt otäck pandemi.

Excelfil

Världen är nu på väg in i en femte våg om man ser det utifrån ett statistiskt perspektiv. Första vågen var i februari med Kina i spetsen, andra vågen kom i mars och april när Europa och Nordamerika smittades där Spanien, Italien och Frankrike och även USA var värst drabbade. Antagligen är antal smittade i statistiken de första månaderna mycket lägre än det faktiska antalet, beroende på brister i testning och rapportering. Den tredje vågen kom i juni och juli med USA:s andra våg och när Sydamerika och Indien drabbades, och den fjärde vågen var Europas andra stora våg som började i augusti och på fick fart på allvar i oktober för att sedan plana ut i december. Det syns tydligare i diagram som visar världsdelarnas utveckling. Dels går det att jämföra antal smittade mellan världsdelarna (Figur 3). Diagrammet visar hur många som diagnosticerats med Covid-19 per dag för respektive världsdel. Det är ett rullande 7-dagars medelvärde för att det inte ska bli så hoppigt i kurvorna. Asiens konstiga hopp den 10 december beror på att Turkiet ändrat grund för diagnos och rapportering och kompletterade sitt data med ca 800 000 smittade på en och samma dag!

Figur 3

Det blir dock en lite skev jämförelse med faktiskt antal smittade. Världsdelarna är liksom länderna olika stora och därför finns det nytta att jämföra antal smittade per en miljon invånare (Figur 4). Jag lade också in Sveriges kurva för att jämföra med övriga världsdelar. Det visar sig att Nordamerika är värst drabbat per befolkningsmängd. I Europa är vi ju dubbelt så många men vi har lika många smittade per dag. Asien och Afrika som ju är miljard-kontinenter har mycket lägre värden när vi jämför per befolkningsmängd. Det finns såklart brister i testning och rapporter men det är stora kontinenter att vaccinera och om inte så många blivit smittade och immuna finns stora fortsatta risker för ett virus att leva vidare.

Figur 4

Jämförelser med antal döda ger en annan bild. Dels är vågorna lite förskjutna eftersom det tar ett tag för de som smittats av viruset att bli akut sjuka och därefter dö av sjukdomen. Dessutom skiljer sig vården mellan länder och världsdelar, och sjukhuspersonal har antagligen lärt sig hur viruset och sjukdomen beter sig så att patienter får bättre vård och färre dör. En jämförelse mellan dödstal (Figur 5) visar att Europa är hårt drabbat med 5000 personer om dagen som dör i Covid-19. Det har avstannat under december men ser ut att vända uppåt, likt Nordamerika, Sydamerika och Afrika.

Figur 5

En jämförelse med hänsyn till befolkningsmängd (Figur 6) ger återigen en justerad bild. Europa är i nivå med Nordamerika och Asien och Afrika är återigen långt ner eftersom de är så stora. Jämförelsen med Sverige är lite obehaglig för det är tydligt att vi hade en kraftigt högre dödlighet i våras än alla världsdelar och vi är ikapp Europa och USA under december och ligger nu mycket högre än Europa. I Sverige dör för närvarande ca 10 personer per miljon invånare medan siffran är 6 personer per miljon för Europa som helhet.

Figur 6

Europa ser alltså ut att vara på väg mot en ny våg efter jul- och nyårsfirandet, men det är också Nordamerika och Sydamerika och jag skulle inte bli förvånad om Afrika får en kraftig uppgång under det första kvartalet. Lutningen på Afrikas kurva tyder på att de inte riktigt lyckas stå emot. Nu kommer vaccinet och vi får se hur det påverkar spridningen under 2021. Spännande och obehagligt på många sätt. Jag fortsätter att följa riktlinjerna, jobba hemifrån och avstå de där efterlängtade kontakterna med vänner och släkt.

Kommentera