Jag manipulerar – men vem gör inte det

Åh, vilken lunch :) Såna vill jag ha mer av! Jag fick så många tankar, idéer och insikter att jag inte kommer ihåg alla, trots att jag genomfört några av tipsen från igår. Hade till exempel en löparrunda på 40 minuter med en envis granne (som kanske skulle säga 30 minuters lufsande) igår kväll för att stärka hjärncellerna. Att det sker sällan kunde jag avläsa på Emilia som imorse utropade “Vad är det där för skor, dom har jag aldrig sett!” när hon snubblade över mina träningsskor i hallen ;)

Nåväl, vi pratade om konsulting, coachning, workshopledning och hur jag i största allmänhet kan lägga fram ett förslag till en annan människa utan att råka utför det klassiska dilemmat med “not-invented-here” som gör att idéer som inte tänkts fram själv sällan får genomslag eller leder till någon förändring. Då var vi överens om att vi hittar ett sätt att beskriva olika scenarier, ställa frågor om behov och grundläggande drivkrafter. Ofta kommer personen vi pratar med fram till resultatet själv, och på köpet har vi fått det mer förankrat. MEN – är det då manipulation?

Vi pratade också om coachning. När jag arbetar med ett coachande förhållningssätt försöker jag att få personen jag pratar med att beskriva sin situation, sina problem och sina mål. Jag ställer frågor för att belysa problemet ur olika perspektiv tills jag känner att vi tillräckligt väl lagt ut situationen på bordet. På samma sätt pratar vi därefter om hur personen ska göra, vilka vägval och vilka åtgärder som ska vidtas. I det här läget märker jag om det finns hinder och om de är medvetna eller omedvetna hos personen. Ofta finns det något som begränsar möjligheterna, något som inte varit tydligt. Jag försöker då leda resonemanget in på det, utröna om det ligger något i min uppfattning och rätt ofta finns det något att hämta där och fortsätter jag hittar vi tillsammans något hinder som den coachade personen kan försöka eliminera för att nå sina mål. MEN mitt i allt detta är det jag som styr processen, jag ställer frågorna som leder oss vidare. Är det manipulation, och vad skiljer mot coachning?

Dels beror det på relationen. Hur långt har vi kommit, hur djupt kan vi kommunicera och vilka roller spelar vi i denna relation. Att som konsult lägga fram förslag inför en kund är en helt annan sak än att som biträdande chef presentera ett underlag inför sin chef. Det finns personer som jag alltid lyssnar på och värderar det de säger eftersom jag vet att det oftast är kloka synpunkter. Det finns också personer som jag sällan lägger någon vikt vid när de uttalar sig om något. Det är ju viktigt att fastslå. Dels att jag i vissa situationer kan vara tydlig och rak och säga hur jag tycker att vi ska göra. Men också att jag i andra sammanhang absolut inte bör lägga fram mina teser som det första jag gör. Att coacha en person innebär ju att försöka hitta den individens inbyggda förmågor och lösningar.

Det leder då ju till slutsatsen att vi måste hålla undan vissa kunskaper eller idéer i vissa sammanhang.

Då till frågan om det kan kallas manipulation. Frågan är, kopplad till titeln, finns det något sammanhang där jag inte försöker manipulera? Jag drivs ju av krafter inom mig som jag ständigt försöker uppnå. Oavsett om jag finner en glädje i att hjälpa en person nå sina mål, för att den personen sedan visar tacksamhet och fyller mitt bekräftelsebehov eller om jag gör det får att nå egen materiell vinning så har jag egna incitament hela tiden! Jag kan aldrig ta mig ur och bli helt objektiv. Det är nog heller inte någon fördel i ett konsultuppdrag eller i ett coachande sammanhang. Så om manipulation är samma sak som att påverka, då manipulerar vi alltid. Genom att prata med andra människor så påverkar vi, oavsett vad vi säger. Om vi är tysta och ser på andra personer påverkar vi. Om vi låter bli att titta på och observera andra individer i vår omgivning så påverkar vi ändå!

På wikipedia beskrivs manipulation som ett beteende vilket uppfattas som moraliskt eller juridiskt oacceptabelt av omgivningen. Nu blir det ju intressant, manipulation är alltså inte att bara påverka. Det är ett agerande där jag är ute efter något annat. Gemensamt i konsultuppdrag eller coachingsammanhang är att vi strävar efter det goda för klienten. Vi vill hjälpa någon att lösa ett problem, nå sina mål eller att få insikt. Det är ett gott syfte och i linje med en överenskommelse och inom ett förtroende. Om vi bryter något av detta och missbrukar förtroendet för andra syften som alltså inte är moraliskt okej eller bryter en lag – då manipulerar vi!

Fräckt, då känns det som att vi är på rätt sida!

2 thoughts on “Jag manipulerar – men vem gör inte det

  1. Det är ju det som är tjusningen med livet, att förleda så många små ynkliga stackars idioter som möjligt. Så långt från den rtta vägen som möjligt ska vi har rom. manipulation är bara det rätta sättet att få de man vill. Jag maniplerar friskt, om det inte går att sno saker då förstås. Då är ju det lättare!

  2. Ja, det var ju också en kommentar. Jag vet inte om du är seriös, ironisk eller bara plump men jag har svårt att förstå din kommentar.

    Jag har satt en egen princip att låta alla kommentarer vara med bortsett från ren spam, men dina kommentarer är närmast att åka i en begränsning ;)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *