Det är dags att göra något. Nu.

Några händelser de senaste veckorna har fått mig att se rött. Riktigt rött. Jag blir så jävla förbannad och så uppgivet trött på all skit som pågår i världen. Det började med facebook-tråden om valslakten på Färöarna. Den länken var gammal och pekar enligt vissa felaktigt ut Danmark som ansvarig när det istället är Färöarna som styr detta själva. Information finns bland annat på Wikipedia – Whaling in the Faroe Islands och Hoax Slayer – Denmark Whaling. Båda beskriver situationen ur olika perspektiv och det finns risk att ramla in i att reaktionen inte är relevant för att det inte är Danmark som är ansvarig. Men faktum kvarstår för mig. Det är ett ovärdigt sätt att slakta djur på. Och jag förfasade mig, och kände att det var ytterligare ett elände i denna värld. Men istället för att sjunka ner i sörjan av misstro och länka vidare missnöjet. För att vända hopplösheten över mänskligheten. För att inte bara stanna vid ett viralt facebook-meddelande – så valde jag den här gången att agera och försöka påverka för att stoppa. Se själv till exempel Causes – End The Faroe Islands Whale Killing Festival. Det är en websajt för att aktivt ta ställning genom att skriva på en lista med namn för att överlämna till Färöarnas ledning. Så jag skrev på. Och hoppas på resultat.

Nästa händelse var när Amnestys medlemstidning för februari innehöll en artikel om Amila Filali som tog sitt liv efter att ha tvingats gifta sig med den man som våldtagit henne! De skrev samtidigt om den nya lagen i Marocko som från och med 2014 sätter stopp för denna fasansfulla lag. Ett positivt exempel på hur påtryckningar av olika slag kan påverka ett lands lagstiftning till ett mer humant förhållningssätt. Men samtidigt ytterligare ett hemskt exempel på hur hjärtlösa vi människor kan vara mot varandra.

I mars 2012 tog 16-åriga Amina Filali livet av sig. Hon hade tvingats gifta sig med mannen hon anklagat för våldtäkt. Det skedde med stöd av lagen: den marockanska lagstiftningen möjliggjorde nämligen att våldtäktsmän kunde undgå att åtalas om de gifte sig med sitt offer – förutsatt att hon var minderårig. Amina tvingades bo med maken och hans familj som enligt uppgift behandlade henne mycket illa. Till slut såg hon ingen annan utväg än att ta sitt liv genom att äta råttgift. Fallet väckte ramaskri i Marocko och i omvärlden över hur flickor och kvinnor diskrimineras i lagstiftningen. .. Den 22 januari fattade parlamentet ett enhälligt beslut om lagändring. Det är en seger för landets flickor och kvinnor – och för de organisationer som kämpat för en förändring, däribland Amnesty. 

Jag har sökt efter mer nyheter om den här viktiga lagändringen men hittar väldigt få artiklar på svenska. I internationell media har BBC skrivit om Morocco protest after raped Amina Filali kills herself och det finns fler exempel för den som letar. Sydsvenskan hade dock en intressant artikel som bemötte högerextrem kritik (bland annat från Avpixlat som jag avstår att länka till men som finns google-bart för den som ids läsa) mot islam och de fenomen som dessa anser är knutna till religionen. Artikeln Det finns inget stöd för våldtäkt som straff i nutidens islam nämner också fallet med Amina Filali och den lagändring som kom till stånd efter massiva protester.

När en marockansk tonårsflicka för två år sedan begick självmord efter att ha tvingats att gifta sig med den man som våldtagit henne beskrev Avpixlat detta som en konsekvens av sharialagar. Men som jag skrev på kultursidan den 24 mars 2012 är marockansk kriminallag inlånad från Frankrike. Paragrafen som egentligen säger att den som bortför en minderårig kan undgå åtal om han gifter sig med henne, avskaffades i Frankrike 1994. Förra veckan antog även det marockanska parlamentets justitieutskott enhälligt ett förslag att avskaffa den.

Men fungerar det med protester över nätet? Framgången i Marocko är ett resultat av en kombination av lokala protester inom landet och ett internationellt tryck. Ett exempel som jag tycker om. Eller vadå. Tycker om? Hur kan jag tycka om det. Jag gråter ju åt händelsen som är fruktansvärd och verklig att ens tänka sig. Men att världen kan förändras. Om jag engagerar mig. Världen kan bli bättre. Om vi vill påverka. Det är något som känns bra. Så jag satte mig ner och sökte efter tecken som tyder på att det finns fler exempel på framgång i att påverka världens makthavare. Och jag hittade många beskrivningar på detta. En av de bättre läste jag på Care2 make a difference som hade ett inlägg om just effekter av att aktivera sig genom nätet Slacktivism: Why Snopes got it Wrong About Internet Petitions. Det finns mängder av förbättringar som människor har åstadkommit genom att aktivera sig genom nätet. Att skriva på listor och göra sin röst hörd. Det som är häftigt är att vi inte måste syssla med detta hela dagarna. Om vi alla gör en aktivitet per år skulle Sverige bidra med ett antal miljoner röster till världens utveckling. Med webplatser som The Petition Site kan vi skriva på en räddningslista lika snabbt som vi klickar like på en av våra vänners middagsbilder på Facebook!

Men det som startade min vrede och fick mig att ägna dyrbar tid att skriva detta inlägg var ett upprop från Ailish Schutz som via Facebook bad oss att skriva på en petition mot Kenyas regering som bränner ner hem och kör iväg ett av landets ursprungsfolk, Sengwer people.  Jag hade tänkt ägna kvällen åt att vila bort min förkylning men också att skriva ett offertförslag på ledningsgruppsutveckling, klura ut varför google rankar mig så lågt på söksträngen The Human Element och ta tag i leverantörsfakturor på Masarin Consulting. Men hennes iver och passion för moder jord och den energi som jag upplevde i hennes upprop mobiliserade min kraft och gjorde att jag ändrade riktning för kvällens fokus. Jag följde hennes inrådan och skrev på. Mot alla regeringars vansinne.

Screenshot 2014-01-20 20.04.38

Du kan också skriva på genom att besöka Avaaz – Stop the Forced Evicitions. Landets militär sätter eld på husen, kläderna, sängarna, skolböckerna, leksakerna, matkärlen, allt. Under benämningen ockupanter körs dessa människor från sina hem som de levt i under många år. Läs själv mer på DGR News Service. Men skriv på listan som protesterar mot detta vansinne! Att ursprungsfolk har det svårt är ingen nyhet. Det har pågått i många århundraden. Och att det inte är en särskilt lätt frågeställning kan nog många vittna om. Men det är viktigt att ta ställning och försöka få dessa frågor att lösa sig på ett mänskligt och humant sätt. Ett exempel på lokalt arbete som efter många år lyckats förändra och implementera ny lagstiftning kommer från Indien – Indiens ursprungsbefolkning reser sig mot rigida naturskyddslagar. Där har Soliga-folket äntligen fått rätt att använda den mark som de haft tillgång till under många generationer men som Indiens skogsdepartement försökt hindra dem till.

Så. Du som har läst detta har ökat din medvetenhet. Om hur världen mår. Om vad du kan göra. Den medvetenheten gör att du har ett val. Du kommer inte undan. Vill du? Hjälpa till. Eller ej.

Så. Det är dags att göra något. Sök upp ett gott syfte. En aktivitet att förbättra världen. Du hittar snabbt förslag på The Petition Site.

Så. Gör något. Nu.

Kommentera