Poster med etikett ‘Slalom’

En rolig liten app för friskvårdsmätning

22 januari 2012

Jag gillar ny teknik, men är inte så insatt. Det är liksom två motarbetande insikter för jag vill men kan inte :) När det väl händer blir jag dock väldigt glad. Som mina försök med Vattenfalls iphone-app King of the slope. Jag laddade ner den till telefonen, slog på den och gav mig ut i Nolbybacken för sedvanlig ungdomsträning. Med ungdomsträning menar jag inte träning av mig, trots att jag är en riktig ungdom, utan träning av mina två tjejer som kör slalom på allvar. Det visade sig att appen fungerade väldigt bra. Den mätte total tantal fallhöjdsmeter, räknade hur långt jag åkt och höll till och med kolll på max hastighet nerför backen. Det enda problemet är att jag ofta står still i perioder i backen för att se när tjejerna kör eller för att vänta in nästa åkare så att det blir fritt för att ploga bana igen. Det förstör snitthastigheten, även om den kanske inte är hela världen att ha koll på. Det viktiga är ju fallhöjdsmetrarna för det är ju dom som jämförs i statistiken och i tävlingarna ;)

Inser ju nu att jag måste uppgradera bloggen till ett tema med bredare textfält. Det här ser ju anskrämligt ut, även för den som inte är ett funktionellt teknikfreak ;D

Daniel Nilsson liked this post

DIFO 2011 – diplom

8 maj 2011

Oj så skoj! Jag var på DIFO 2011 idag som hölls i Sundsvall. Eftersom det är min egen klubb, Sundsvalls Fotoklubb som arrangerade uppmanades alla deltagare att bidra till tävlingen för att få så stor volym som möjligt :) Jag som inte tävlat på några år kände mig manad att ställa upp såklart. Jag har dock inte tagit så många ambitiösa tävlingsbilder på ett bra tag så jag rafsade ihop de coola slalombilder jag tagit och blandade upp med någon mättad nyckelpiga från Halmstad ;)

Jag trodde aldrig att det skulle ge resultat, och när förre stadsarkitekten Bengt Bygdén öppnade med att han hade stark fallenhet för naturromantik, nostalgi och teknik så föll mina bilder bort som grisarnas hus när vargen blåser det sönder och samman ;) Men skam den som ger sig, som näst sista diplomerade digitala bild, utan inbördes ordningen i övrigt, så dök det upp en bild från LVC 2010 i Örnsköldsvik. Diplom och applåder och evig ära och berömmelse. Men, ska man vinna måste man vara med och ta en lott, så är det :)

DIFO-Diplom Jibbare med lös skida

Säsongen är slut, dags för nya prylar

12 april 2011

Igår kom så det tråkiga beskedet att säsongen för Emilias D-grupp är över. Snön i Nolbybacken räcker inte till för att ge DH8-9 tillräckligt bra förutsättningar. Eftersom deras tävlingssäsong är över drar vi ett streck här och går över på försäsongsträning på barmark istället, det som hos vissa kallas för fotboll ;) Vican har dock någon vecka kvar, vilket är bra eftersom vi ska hålla igång till påsken i Tärnaby/Hemavan då vi sätter punkt för slalomsäsongen för i år.

Men när säsongen är över börjar planeringen inför nästa. Jag har fått bra koll på slipning och bryneri av kanter, och är på väg in i vallasvängen. Jag har dock frustrerats av lite för dåliga brynen. De tar för dåligt och jag tycker att dom slits ut för fort. Därför har jag börjat snegla på tokdyra, men av många väldigt uppskattade Moonflex. De kommer i många varianter med en färg för varje grovhet. Kanske att jag kan levla upp en nivå i kanter också till nästa säsong. Jag får ju redan nu vassa kanter, fattas bara annat, men jag vill ha sjukt vassa kanter, såna som man direkt får associationer till kirurgiska instrument :)

Kanske jag kan få det här med Moonflex. Ska kolla på nätet vad man får lägga ut… kanske läge att köpa en hel serie, men då är man över tusingen och hur motivera det i en redan skenande slalombudget?

Anna Eriksson liked this post

Bilder från LVC-finaler i Duved

3 april 2011

Lilla Världscupen körde landsdelsfinal i Duved 23-27 mars 2011. Nolby deltog i Medelpads distriktslag för att kämpa om ära och medaljer. Och för att ha kul. Vi lyckades uppnå båda målen :) Jag hade ju glömt min CompactFlash-läsare :( och fick hushålla med bilder. Genom försiktighet fick jag ihop fem dagars träning och tävling på ett enda minneskort! Jag fick in hela resan på 2200 bilder vilket är något av ett minimalistiskt rekord av mig :D Sållat blev det 301 bilder som jag lagt i Nolby Alpinas Galleri. Jag har lagt bilder på Nolbys Facebooksida också.

Jag fick dessutom frågor från olika håll om att köpa utskrifter av bilderna. Det visade sig att flera sett mina inramade bilder i caféet i Nolbybacken och villa ha likadana på sina åkare :D Skoj!

Jag ledsnar inte på slalom – märkligt

2 april 2011

De senaste elva dagarna har jag och Vican varit i slalombacken åtta gånger. Endast tre dagar ledigt för vila. Ett lite för hårt tempo tycker jag, även om alla dagar inte varit lika intensiva. Vi var först i Duved fem dagar för finaler i Lilla Världscupen. Det var tidiga morgnar sex-halv sju som standard och sena kvällar efter middag och bad med kompisar. Sen vila på måndag, träningspass i backen på kvällen 18-21 på tisdag. På onsdag arrangerade vi sista deltävlingen i Nolby Cup och Klubbmästerskap med ytterligare en sen kväll som resultat. Torsdag och fredag tog vi alpin vila :) Tidigt i säng båda kvällarna för att gå upp i ottan idag igen för storslalomtävling i Lagbergsbacken i Kramfors. Emilia är hängig och trött och behöver rejäl vila, men Vican är lika pigg som nånsin!

Men det konstiga är inte att tjejerna orkar. Det märkliga är att jag inte tröttnar! Jag som inte kan ägna mig åt ett ämne, en hobby eller en regelbunden aktivitet utan att ledsna :) Jag tycker att det är lika roligt nu som det var när vi startade för tre säsonger sedan. Kan det vara utvecklingsmöjligheterna och lärandet? Det är ju ganska skoj att lära sig hur den alpina sporten funkar, och hur materialet ska användas och underhållas. Åkarna går igenom olika levels på sin väg mot bättre teknik. Jag levlar också, får och kan göra mer som förälder och tar därmed större plats. Idag var jag på mitt första lagledarmöte och höll ihop lagets deltagande i tävlingen :) Inre utveckling och sökandet efter ökad förståelse, level, level.

Eller drivs jag av de gruppmässiga drivkrafterna? Är slalomcommunityn en grupp som känna bra att tillhöra? Söker jag efter tillträde, känns det bra att vara med och vad krävs för att få vara där? Vill jag vara kompetent inom slalom och får jag vara det när jag är med i gruppen? Är jag omtyckt i gruppen, och vad är det jag gör för att jag tror att det gör att andra tycker om mig? När är det här en naturlig del av mitt beteende, och när blir detta en belastning? En svår fråga :)

Nånstans tror jag att det är både och. Jag har lätt att engagera mig och tycker att det är skoj att vara med och att få delta och påverka. Jag vill nog vara betydelsefull… och lära mig på samma gång :) Men jag måste begränsa mig.  Det gäller att vara snäll med sig själv först. Som Tomas säger i kvällens Noren-teater Bobby Fischer bor i Pasadena – ”Du verkar vara en oerhört otrevlig person… mot dig själv menar jag” :) Och han har rätt och jag tar till mig!

Nej, jag kanske ska försöka ledsna mer på sådant jag gör i för stor utsträckning för andra, där jag prioriterar bort mina egna behov för mycket. Men hur ska jag veta vad som är vad?

Inger Nordqvist liked this post

The Danger of the Single Story

1 april 2011

Efter skjutsar till kalas och hämtningar vid bad och köp av snabbmat och slipning och vallning av tävlingsskidor. Efter en halvtimme Talang 2011 med barnen. Efter tidig läggning för tidigt vaknande fick jag en chans för mig själv. Inte ett smack att se på tv. Ingen lust att hyra någon onlinefilm, även om Avatar – the last airbender lockade en smula. Jag är klar med Social interaktion och kognition och nästa kurs Situerad kognition har jag inte fått klartecken på än, så det fanns inget pluggande att göra. Jag var för trött för att jobba och för omotiverad att sortera bilder.

Jag letade upp några avsnitt av TED Talks som låg på boxdisken och skräpade. Trodde att jag inte skulle orka se igenom, men körde igenom tre program innan jag insåg att klockan var för mycket för att ge någon bra effekt imorrn bitti :) Jag lyssnade på James Cameron om hans intresse för djuphavsdykningar och marinbiologi. Jag såg James Lloyd om osynliga fenomen som vi inte ser och förstår. Och jag lyssnade på den fantastiske Tony Porter som pratade om manlighet och alla socialiserade uppfattningar om hur vi ska bete oss som män, och hur destruktivt det kan vara för kvinnor! Han hade ett fascinerande sätt att med enkla ord beskriva vilka problem som kan uppstå när vi tvingas in i manslådan och inte har kraft och mod att ta oss ur. Hyfsat bra innehåll, men ett spännande enkelt sätt att framföra det så att tillräckligt många tar till sig…

Men den föreläsning som var starkast var Chimamanda Adichie som pratade om The Danger of the Single Story! Hon var uppvuxen i Nigeria, läste mycket, men böckerna dominerades av historier om vita blåögda barn som åt äpplen, lekte i snö och som pratade om vädret. Ingenting som passade in på hennes liv. När hon sedan började skriva egna historier fylldes de av den verklighet som hon tagit till sig av de lästa berättelserna. I hennes värld kunde inte mörka tjejer som åt mango vara med i romaner.

Hon tryckte på hur lättpåverkade vi är av berättelser som vi hör. Hennes budskap var hypotesen om Single story – att inte bara ha ett perspektiv på fenomen och tillvaron. Det är omöjligt att verkligen möta en människa utan att möta alla historier hon bär på. Tyvärr skapar vi själva en historia åt den person vi möter före under och efter den första träffen. Den historien bygger på allt vi hört som passar in på profilen hos den människa vi möter. Vi har så många fantasier och fördomar om människor och folkgrupper, klädsmak och dialekter, andedräkt och yrke. Detta driver oss in i single story där vi glömmer bort att lyssna efter människans egna berättelser, och inte bara en, utan alla!

Vi är för ivriga att berätta vår egen berättelse, för att vi ska hinna eller våga lyssna på andras berättelser, och på det sättet blir vi inte lyssnade på tillräckligt. Vi ropar…men vem hör oss?

Funderat på en fredag kväll – alone but not lonely ;)

Smartare än en femteklassare i Duved

26 mars 2011

Ser på Smartare än en femteklassare på hotellrummet i Duved. Är för trött för att göra nåt annat, och att vara social i grupp tar på krafterna :) Sen spelar det väl in att vi gick upp före sex i morse, att vi var ute i kylan i elva timmar och att vi burit skidor och peppat tävlande barn… Tjejen på tv fick just frågan ”Vem fick stentavlorna på berget i Sinai?”. Hon svarar ”Moses, för Abraham hade ju barn!”. Svaret är rätt men med fel motivering. Vadå barn, vadå stentavlor, vadå logik?  Det borde vara poängavdrag, basta!

Skumt att det drar energi att vara i grupp. Men man kan bli kognitivt stressad, vilket är överbelastning i de mentala processerna. Människans hjärna växte kraftigt i människans utveckling på grund av växande grupper som krävde större hjärnkapacitet för att hålla koll på alla kontakter och relationer som kan uppstå (GärdenforsTankens vindlar). Vi är duktiga på att navigera i sociala sammanhang. Med X måste man tänka sig för, och med Y kan jag prata om… men Z vill jag helst undvika… Och när jag umgås med X och Y samtidigt så uppstår alltid … och då måste jag … :)

Det som är extra spännande är att vi har umgåtts i en så individuell sport som slalom. Varje åkare tävlar för sig själv och sin egen tid och sin egen placering. Det finns i och för sig ett lagguld att vinna, men det handlar rakt av om de individuella insatserna och det finns inget i tävlingsmomentet som handlar om att ge upp något av sin egen framgång för att hjälpa fram en lagkamrat. Däremot kan lagen erbjuda andra möjligheter som inte en individ kan uppnå själv. Det finns ju några konkreta anledningar, som träningspartners, att dela på tränare och utrustning och att få praktisk hjälp i samband med träningen. Hälsingland har visat upp ett fantastiskt maskineri här på Lilla Världscupen i Duved med gemensam hantering av skidor, åkare och transporter.  Men det finns andra aspekter på lag också. Känslan av att tillhöra en grupp, att vara betydelsefull och att vara omtyckt är väldigt viktig. Där är Nolby Alpina väldigt imponerande. Laget är uppskattande och busigt, bekräftande och känslomässigt och i motgång finns både tröst och energi att hitta i laget. Det är unga människor vi pratar om, men de är väldigt mogna i det här fallet. Ledare och vi övriga vuxna har också mycket av detta i vår samvaro. Det är det som gör det roligt att vara med, även om det kan vara kognitivt tröttande :) Vi är dock individuella i vårt praktiska upplägg, där är Hälsingland ett helt annat djur på savannen ;D

Medelpad däremot, når inte alls upp till samma anda. Landskapet Medelpad är ett lag som tävlar mot andra landskap, och det består av tre klubbar, men av gemenskapen jag nyss beskrivit finns inte mycket.  Det finns många symptom och exempel på det, men det intressanta är egentligen hur de olika systemnivåerna kan visa upp så olika beteende. Det är ett skönt exempel på hur dynamiska system fungerar. Vad som är de undre delarnas betydelse och vad som beror på ledning och övre systemnivåer går inte att avgöra.

Oh, nu är det ”Vilka fyra färger finns i samernas flagga?”, måste sluta ;)

Fotografering utan kommunikation

25 mars 2011

Wow, jobbigt. Jag fick inte med mig CF-läsaren till Duved :( Jag kan skylla på andra i min omgivning men jag borde ha sett till att den kom med i packningen. Nu ligger den hemma i vardagsrummet till ingen nytta. Att inte kunna läsa över bilderna till datorn på kvällen ger två effekter.

Dels måste jag ransonera mitt fotograferande! Det är ju Lilla Världscupsfinaler och jag vill kunna fota allt som känns intressant och allt som kan bli en bra bild, och kunna slösa med bilder på åkare jag känner och gillar. Nu måste jag begränsa mig till 2500 bilder circa – på fem dagar! Som tur var hade vi så dåligt väder under onsdag-torsdag så att träningen inte gav så många fina fototillfällen :) Det var snöstorm ena stunden och full snöstorm andra stunden. Åkarna var ute ändå, och när den formella banträningen var över stack de iväg på twintips och körde fritt. Coolt! Idag körde dom superG och det gick väldigt fort. Vican hade tur att slippa snöfall och blåst under sitt åk och gjorde riktigt bra ifrån sig. Antagligen det bästa fartåk hon nånsin gjort. Jag frossade i bilder när hon åkte. Det unnade jag henne ;)

Men dessutom så kan jag inte kommunicera med bilderna! Jag kan inte visa dem på något vettigt sätt. Det enda formatet är på kamerans skärm och även om den är 3″ stor så blir det inte riktigt bra. MMen jag kan inte heller få ut dem på webben på något sätt. Varken här på peterA.se eller på Facebook. Det gör att jag inte kan påverka andra på något sätt och det känns lamt och mesigt. Jag vill ju kunna visa upp bilderna för både åkare, ledare och föräldrar. Det skulle ha varit extra skoj att göra det under brinnande tävling, men nu går inte det. Kommunikationen är bruten.

Jag inser plötsligt att fotograferandet är en form av kommunikation. Antingen internt med mig själv, eller i väldigt många fall, externt med alla er som tittar på bilderna och låter dem påverka. Fotografering utan kommunikation är som en bil utan takbox ;) Vår kommunikation blir inte momentan under Lilla Världscupen utan jag får återkomma när vi kommit hem från Åre :D

Lilla Världscupen B-finaler i Duved

23 mars 2011

Nu är vi på plats i Duved. Det var en jobbig tripp hit med snörök och full storm bitvis. Bortom Åre var vägen mot Storlien ofarbar och vi hade tur som kom fram så helskinnade som gjorde :) Äntligen är det minusgrader och den frusna smältsnön kommer antagligen att bli ganska hård så jag ska försöka leta mig ett nytt bryne idag. De slits så jäkla fort när jag bryner, måste vara något handhavandefel kanske ;)

Träning SL och GS idag, träning SG och genomåk i banan imorrn. Tävlingarna börjar sedan med SG på fredag. Jag har med mig dubbla kameror för att vara beredd och ska försöka få med mig känslan av världscup hit till bloggen :) Hoppas dessutom kunna publicera några bilder under tränings- och tävlingsdagarna.

Önska oss lycka till :D

Micke Nilsson liked this post

Nolbyskruven 2011

12 mars 2011

Vilken tur med vädret vi haft i vinter :) Ifjol var det superkallt, superblåsigt och hällsnöade i nästan varje tävling. I år har vi haft solsken i nästan varje tävling, och hur mycket jag än gillar kyla så föredrar jag faktiskt solskenet :) Jag var portdomare, och levlade samtidigt upp som portdomarchef, ansvarig för alla brott mot åkregler i anslutning till bana och portar ;) En regel som diskuterades under dagen och som alltid är uppe på tapeten var denna.

Missad port i enkelstakad bana i SL GS Om åkaren passerar en käpp felaktigt och väljer att trampa upp för att fortsätta sitt åk MÅSTE åkaren RUNDA enkelkäppen I DEN TÄNKTA ÅKRIKTNINGEN (!) med BÄGGE FÖTTERNA OCH BÄGGE SKIDSPETSARNA i den port som passerades felaktigt för att få fortsätta åket. Se regel: 635, 613.4, 614.4.

Jag hade satt upp nya och fräscha bilder i klubbstugan och fick jättefina kommentarer på dessa. Många som var nyfikna på bilder på sin åkare, så jag kände ett lite störra ansvar än vanligt att fippla ur mig bilderna i rimlig tid ;) Jag har börjat ladda upp bilder, och lagt ut prispallsbilderna först. Alla bilder kommer att hamna på Galleri Nolby Alpina så småningom.

Lena Grandin liked this post