Brott mot läsarkontraktet – Om att smuggla in en påträngande systemroman i deckarens trygga form

Ge oss liket, ge oss mördaren, ge oss lösningen. Det är kontraktet. Så fungerar deckaren, och så fungerar vår förväntning på berättelser om våld. Men vad händer när våldet inte har en början och ett slut? När det pågår i sextio år, i ett hem som ser ut som alla andra?

Under arbetet med min roman Rättvisa, som utspelar sig i Göteborg mellan 1912 och 1973, upptäckte jag att mina tidiga läsare ville ha en deckare. Jag hade skrivit en systemroman. I den kollisionen hittade jag ämnet till en essä.

Texten Brott mot läsarkontraktet är min essä på magisternivå i Kreativt skrivande IV vid Linnéuniversitetet. Den undersöker vad som händer när en författare medvetet saboterar genreförväntningarna och använder kriminalromanens lockelse för att dra in läsaren i en berättelse om det våld som aldrig syns i tidningarna. Det osynliga våldet. Det normaliserade. Det som utövas med omtanke, svartsjuka och kärlek som förklädnad.

Essän rör sig genom deckargenrens löften och begränsningar, genom begrepp om tvingande kontroll, domestic noir som litterär möjlighet, och genom min egen utmaning att som man skriva om kvinnors utsatthet. Den innehåller utdrag ur Rättvisa, scener som visar det som inte kan förklaras med ord.

Den slutar med en fras som jag burit med mig under hela skrivandet: Jag som inte kan sluta slå? Vad den betyder får du avgöra själv.

Läs hela essän här 👉 https://bit.ly/4edUQN3

📗 Kreativt skrivande 📗

Jag läser just nu en kurs i Kreativt skrivande IV på Linneuniversitetet. Jag har fått förfrågningar om att dela med mig av mina texter så jag experimenterar med att uttrycka dessa här. 🖋️ Om du vill delta i min process får du gärna dela dina upplevelser av min text; tankar, känslor, associationer. Kommentera eller skicka ett mejl 🙏🏼