Så, idag blev jag invald i Sundsvall42:s bolagsstyrelse. En spännande möjlighet och kul att se hur organisationen fungerar…utöver en massa jobb såklart :) Men ytterligare ett bevis för att tyckanden och åsikter alltid kopplas ihop med straffet att tvingas åstadkomma något konkret och praktiskt! Jag har haft åsikter om regionens utveckling och hur Sundsvall42 skulle kunna förbättras. De har kommit fram till tidigare styrelser och valberedning och voila, there we go. Smicker did the rest :)

Nån som upplevt liknande? Du säger nåt på mötet, en förbättring, en idé eller kanske nåt kritiskt. Som ett brev på posten kommer straffet “Bra, jobba vidare på det och…make it happen!” I förlängningen tar det effektivt kål på kreativiteten i gruppen och riskerar att hämma alla idéer och öppna förslag. I och för sig så upplevde jag en stor kulturskillnad från den stora myndigheten till det lilla konsultföretaget. Här på Steria är det fler som gärna tar på sig arbetsuppgifter och ansvar, medan det på kassan var en regel att kika ner i bordet eller ut på fåglarna så fort det pratades actions. Där var det förenat med livsfara att komma med ett eget förslag :D

Jag hade samma attityd på första föräldramötet på skolan men hade sinnesnärvaron och styrkan att tacka nej till skolrådet, men i fotoklubben lät det för kul att få haka på i styrelsen och bli utställningsansvarig efter att ha haft en massa frågor och åsikter. Och när politikerna skulle dra ner på dagisen hängde jag på och… ja så där fortsätter det… jag känner att jag ibland håller knip för att ta mig ur ett möte helskinnad.

Hur fasen gör man?